åska    prognoser    atmosfärens fysik och kemi    meteorologiska mätinstrument
    klimatologi   moln   satellitbilder   väderstatistik   vindar   ljusfenomen   lufttryck   övrigt

 

Åska:

(Vi kan inte garantera att de angivna länkarna fortfarande är aktuella.)

Lärde mig som liten att man kan bedöma avståndet till åskvädret genom att räkna sekunder mellan blixt och knall. Stämmer det och i så fall hur långt borta är åskan räknat per sekund och i kilometer.

SVAR: Eftersom ljudet har en hastighet på c:a 330 m/s gör det ungefär tre sekunder på en kilometer. Detta innebär att man räknar sekunderna från det man såg blixten till dess man hör den första delen av mullret, dividerar antalet sekunder med tre och får på så sätt avståndet i kilometer. Observera att detta endast gäller urladdningar mellan moln och mark (lodräta blixtar). Många blixtar är "vågräta" och går inne i molnen på mellan en och åtta kilometers höjd. Detta innebär att det kan blixtra rakt över huvudet men ljudet tar ändå kanske tio sekunder på sig att komma ner!
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder

Jag undrar varför regnet tilltar direkt efter en blixt? Man har ju alltid fått höra att man ska försöka placera sig så lågt som möjligt i förhållande till sin omgivning när blixten går. Jag undrar med anledning av detta om det då är att rekommendera, om man t.ex. befinner sig på ett öppet fält, att man lägger sig platt ner på marken? Tack på förhand!

SVAR: Jag har själv ställt mig frågan om det kan finnas något sammanhang mellan den första blixten och den plötsliga ökning i regnintensiteten som så ofta inträffar nästan omedelbart därefter. Jag har upplevt fenomenet så många gånger, att jag har svårt att tro att det skulle röra sig om en ren tillfällighet, men någon förklaring kan jag inte ge. Möjligen kan den chockvåg som blixten orsakar vara en orsak. Jag skulle vilja rekommendera dig att kontakta docent Sven Israelsson vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Han kan möjligen ha någon säker uppfattning i frågan.
Här har Du hans mailadress:
Sven.Israelsson@met.uu.se

Med vänlig hälsning,
Haldo Vedin
SMHI
Enheten för information och statistik

-------------------------------------------

Allmänt om åskskydd - se följande hemsida hos institutet för högspänningsforskning vid UU: www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html

Mvh
/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)

Jag har några frågor om åska!

1. Varför åskar det inte på vintern?
SVAR: Åska förekommer även vintertid, fast inte alls lika ofta som under sommaren. Att det är vanligare med åska när det är varmt beror på att de kraftiga bymoln där åskan uppstår bara kan bildas om det är gott om fuktighet i luften, och på att luften kan innehålla mer fuktighet ju varmare den är.

2. När uppstår åska?
SVAR: Åska är en urladdning mellan moln och mark eller mellan moln och moln. Det uppstår därför att kraftiga moln har en förmåga att separera negativa och positiva laddningar. I molnets nedre delar ansamlas negativ laddning och i det övre (mest ovan 5 km) positiv laddning. Genom influens blir markytan under molnets nedre del positivt laddad. Den elektriska spänningen, mellan det moln som blixten utgår ifrån och marken, kan variera mellan 100 och 1000 miljoner Volt! Strömstyrkan vid de mycket korta urladdningarna ligger på 10 000-100 000 Ampere. Det kan slå ned både från den negativa och den positiva delen av molnet. Det är vanligare med negativa nedslag men positiva nedslag är farligare.

3. Vilket är det bästa åskskyddet?
Bil ger ett bra skydd. Även i ett hus har man ett gott skydd om man inte sitter och håller i ett kraftigt element eller tvättar sig. Då finns det risk att man får en mer eller mindre kraftig stöt. Om man är ute när det åskar ska man undvika att stå under stora träd. Det är bättre att befinna sig så lågt som möjligt, t ex i en ravin eller i ett dike. Man ska också undvika att stå brett med benen eftersom ett nedslag nära dig fortplantas i markytan och kan gå upp i ett ben och ned i det andra och ge en allvarlig stöt. Sådan s k stegspänning orsakar att kor (som har brett mellan benen) ganska ofta dör när blixten slår ned i deras närhet.

(OBS! Ovanstående uppgifter är hämtade från SMHI:s kundtjänst, www.smhi.se/menyer/ind_kundt_allt.htm , under avdelningen \'frågor får svar\'.)

* Allmänt om väderfenomenet åska, gå in på adressen:
www.hvi.uu.se/IFH/Aska.html .

* För närmare detaljer om hur man skyddar sig mot blixten, gå in på länken:
www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html .

Med vänlig hälsning från
/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)

Jag undrar hur åskan uppkommer och varför den låter. Varför är man skyddad om man sitter i en bil.

SVAR: Bildning av åska förutsätter, först och främst, starka upp- och nedrörelser i atmosfären. Luftens turbulens är stor med andra ord. Det är som på sommaren när varm och fuktig luft stiger uppåt, s.k. termik, och bildar stora åskmoln om vi befinner oss inom en labil luftmassa. Med ordet 'labil' menar jag att luften har stor benägenhet att förflytta sig i vertikalled, vilket lätt leder till molntillväxt i höjden. Åskmolnets allra översta del sträcker sig ändå upp till stratosfärens nedre gräns på ca 10-12 km över marken, där det är mycket kallt med 50-60 minusgrader. All vattenånga har då frusit till is. Is och vatten har olika laddningsegenskaper och det medför stora potentialskillnader mellan molnets topp och bas eller gentemot markytan. Om denna spänning når kritiska värden uppstår en blixt! Det efterföljande mullret beror på de extremt höga temperaturer som i ett kort ögonblick råder inuti blixten, 10000-15000 grader C, vilket får den angränsade luftpelaren att utvidga sig med en enorm kraft. Här kommer alltså åskknallen, som f ö löper med ljudets hastiget, ca 340 m/s. Det kan också åska på vintern i samband med kraftiga kallfronter, som föregåtts av mycket mild luft, på sin väg söderut. Temperaturkontrasterna blir då tillräckligt stora för att komma upp i motsvarande betydande potentialskillnader som på sommaren.

När det gäller de tekniska detaljerna varför man är säkrast skyddad från åskan sittandes i en bil mm, så rekommenderar jag dig att besöka följande informativa hemsida om åskskydd, vilken administreras av Institutet för högspänningsforskning vid Uppsala Universitet:
www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html .

Hoppas att detta ger svar på dina funderingar om åskan!
Hjärtliga hälsningar från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala



1   2   Nästa


[ Tillbaka till innehållsförteckningen  ]