H\u00e4r finns svaren uppdelade i olika kategorier.
Vi kan inte garantera att alla l\u00e4nkarna fungerar!<\/p>\n\n\n\n
Antalet inl\u00e4gg inom varje kategori inom parentes.<\/p>\n\n\n\n
Kategorier: <\/p>\n\n\n\n
Atmosf\u00e4rens fysik och kemi (16)<\/a><\/p>\n\n\n\n Klimatologi (11)<\/a><\/p>\n\n\n\n Ljusfenomen (4)<\/a><\/p>\n\n\n\n Lufttryck (3)<\/a><\/p>\n\n\n\n Meteorologiska m\u00e4tinstrument (10)<\/a><\/p>\n\n\n\n Moln (5)<\/a><\/p>\n\n\n\n Prognoser (2)<\/a><\/p>\n\n\n\n Satellitbilder<\/a><\/p>\n\n\n\n Vindar (12)<\/a><\/p>\n\n\n\n V\u00e4derstatistik (9)<\/a><\/p>\n\n\n\n \u00c5ska (10)<\/a><\/p>\n\n\n\n \u00d6vrigt (7)<\/a><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Jag har tv\u00e5 fr\u00e5gor dom \u00e4r: SVAR: Det \u00e4r tre omr\u00e5den i Europa med mycket nederb\u00f6rd. F\u00f6rst har vi hela v\u00e4stra Norge d\u00e4r det regnar upp mot 2000 mm\/\u00e5r. Detta beror p\u00e5 att Skanderna tvingar upp de v\u00e4stliga vindar, som \u00e4r vanligast h\u00e4r, p\u00e5 h\u00f6g h\u00f6jd d\u00e4r luften avkyls och ger ifr\u00e5n sig sin fukt i form av regn och sn\u00f6. Det andra omr\u00e5det \u00e4r Alperna d\u00e4r det \u00e4r ungef\u00e4r lika mycket nederb\u00f6rd. Orsaken \u00e4r ocks\u00e5 densamma. Det tredje omr\u00e5det med mycket nederb\u00f6rd \u00e4r nordv\u00e4stra Storbritannien. \u00c4ven h\u00e4r finns det platser med \u00e5rsnederb\u00f6rd p\u00e5 2000 mm. H\u00e4r \u00e4r orsaken att detta omr\u00e5de tar emot alla l\u00e5gtryck fr\u00e5n v\u00e4ster, vilka \u00e4r de klart talrikaste. Hej! Jag undrar vad inneb\u00e4r instabil atmosf\u00e4r och hur p\u00e5verkar det en eventuell gasspridning? Tack p\u00e5 f\u00f6rhand. Jag g\u00e5r i tredje klass p\u00e5 Gluntens Montessoriskola i Uppsala. Veckans l\u00e4xa \u00e4r att ta reda p\u00e5 hur hagel bildas? Kan du f\u00f6rklara det? Hur kommer det sig att vissa moln bara drar f\u00f6rbi, och att vissa moln stannar kvar och g\u00f6r s\u00e5 att det regnar?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Om moln bara drar f\u00f6rbi eller stannar beror p\u00e5 den storskaliga v\u00e4dersituationen, eller b\u00e4ttre sagt, p\u00e5 h\u00f6jdvindarna i ungef\u00e4r 2 – 11 kilometers h\u00f6jd. Om de \u00e4r svaga eller n\u00e4ra noll, s\u00e5 blir det konvektion med tillh\u00f6rande molnbildning p\u00e5 ungef\u00e4r desamma platserna och molnen verkar stanna p\u00e5 samma st\u00e4lle. Om de d\u00e4remot \u00e4r starka, s\u00e5 drar molnen f\u00f6rbi v\u00e4ldigt fort och vi har snabbt v\u00e4xlande v\u00e4der. Ofta \u00e4r h\u00f6jdvindarna lagom och v\u00e4dret \u00e4ndrar sig med en lagom hastighet. Hur kom det f\u00f6rsta regnet p\u00e5 jorden till? Hur skapades det?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Den f\u00f6rsta atmosf\u00e4ren tros ha funnits f\u00f6r 4.5 miljarder \u00e5r sedan. Denna bestod mestadels av v\u00e4te (H2<\/sub>) och helium (He) (detta \u00e4r ocks\u00e5 de tv\u00e5 vanligast f\u00f6rekommande gaserna i hela universum). Dessutom fanns det Metan (CH4<\/sub>) och Ammoniak (NH4<\/sub>), men de diffunderade s\u00e5 sm\u00e5ningom ut i rymden p.g.a. den extremt varma jordytan. Jag undrar, hur blir det l\u00e5gtryck och h\u00f6gtryck? Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n Ber\u00e4tta s\u00e5 mycket du kan om hagel. Jag har skolarbete och jag vill ha lite hj\u00e4lp. Tack p\u00e5 f\u00f6rhand. Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n Hej! Jag skulle bli mycket tacksam om du kunde f\u00f6rklara fenomenet inversion f\u00f6r mig. Jag har f\u00f6rst\u00e5tt att kall luft l\u00e4gger sig som ett lock \u00f6ver varmare luft och hindrar den att stiga, men varf\u00f6r? Jag har fr\u00e5gat min l\u00e4rare i milj\u00f6kunskap och min fysikl\u00e4rare, men ingen kunde svara. Tack p\u00e5 f\u00f6rhand! <\/p>\n\n\n\n SVAR: En inversion<\/strong> \u00e4r det stabilaste tillst\u00e5nd som luften kan anta. Normalt sjunker temperaturen i atmosf\u00e4ren med \u00f6kande h\u00f6jd men i en inversion \u00f6kar den d\u00e4remot med h\u00f6jden ist\u00e4llet f\u00f6r att avta. Det \u00e4r allts\u00e5 fr\u00e5gan om ett omv\u00e4nt f\u00f6rh\u00e5llande precis som namnet indikerar! Inom en inversion kan det inte f\u00f6rekomma n\u00e5gra vertikala luftr\u00f6relser. Detta betyder att alla luftr\u00f6relser som kommer uppifr\u00e5n eller nedifr\u00e5n motverkas, d.v.s. luftens turbulens \u00e4r s\u00e5 gott som obefintlig. En inversion i h\u00f6jden utg\u00f6r s\u00e5ledes ett effektivt sp\u00e4rrskikt f\u00f6r stigande luftpaket, vilket f\u00f6rhindrar eller \u00e5tminstone modifierar den fortsatta molntillv\u00e4xten. H\u00f6jdinversioner f\u00f6rekommer i de flesta h\u00f6gtryckssituationer d\u00e4r de hindrar luften fr\u00e5n att r\u00f6ra sig upp\u00e5t och bilda moln. V\u00e4dret blir d\u00e5 ofta vackert. Men under vinterhalv\u00e5ret kan det dock bildas utbredda och l\u00e5ngvariga dimmolnt\u00e4cken som skymmer solen under l\u00e5ng tid. Kan du f\u00f6rklara fenomenet dimma? Varf\u00f6r kommer det p\u00e5 morgonen? SVAR: Luften inneh\u00e5ller fuktighet. Om den \u00e4r tillr\u00e4ckligt fuktig och det \u00e4r klart s\u00e5 faller temperaturen och det bildas l\u00e4tt dimma. Ju st\u00f6rre m\u00e4ngd vatten\u00e5nga, ju st\u00f6rre risk. Varf\u00f6r dimma bildas p\u00e5 morgonen beror p\u00e5 att det \u00e4r kallast d\u00e5. Det k\u00e4nns kallare n\u00e4r det \u00e4r h\u00f6g fuktighet, men egentligen skulle det vara tv\u00e4rtom, men man blir lite fuktig n\u00e4r man \u00e4r ute och d\u00e5 k\u00e4nns det kallare. Jag undrar om \u00f6stra Sverige \u00e4r mer skonad f\u00f6r kraftiga ov\u00e4der \u00e4n i den v\u00e4stra delen? Under den rekordvarma sommaren -97 s\u00e5 drabbades fr\u00e4mst V\u00e4stsverige av \u00e5ska och skyfall. Tycker ofta att ov\u00e4dersfronterna f\u00f6rsvagas p\u00e5 sin v\u00e4g norrut. Beror det p\u00e5 att de f\u00f6rlorar sin energi fr\u00e5n havet n\u00e4r fronterna r\u00f6r sig \u00f6sterut \u00f6ver Sverige?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Ja, fronterna f\u00f6rsvagas ofta p\u00e5 sin v\u00e4g \u00f6sterut och upp \u00f6ver landet, men visst kan \u00f6stra delarna ocks\u00e5 drabbas av ov\u00e4der. Fronterna f\u00f6rsvagas n\u00e4r de kommer in \u00f6ver land och d\u00e5 brukar de \u00f6stra delarna inte drabbas s\u00e5 h\u00e5rt. Jag bor i Stockholm och gillar att studera v\u00e4dret. Hur kraftig kan en ov\u00e4derscell bli i Sverige och hur ofta f\u00f6rekommer de? T.e.x. under ett \u00e5skv\u00e4der i Uppsala -97 f\u00f6ll ovanligt stora m\u00e4ngder regn p\u00e5 kort tid och det orsakade sv\u00e5ra \u00f6versv\u00e4mningar.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det var en sv\u00e5r fr\u00e5ga. Hur kraftig en ov\u00e4derscell kan bli g\u00e5r inte att svara p\u00e5 direkt. Men under ov\u00e4dret i Uppsala var molnh\u00f6jden 14 km, och det \u00e4r mycket. Det \u00e4r inte s\u00e5 vanligt. Hur ofta de f\u00f6rekommer? S\u00e5dana h\u00e4r kraftiga \u00e5skv\u00e4der f\u00f6rekommer inte s\u00e5 j\u00e4tteofta skulle jag tro, men det \u00e4r alltid n\u00e5gon plats i Sverige som drabbas av skyfall varje \u00e5r. Vad inneb\u00e4r h\u00f6gtryck och l\u00e5gtryck och vad beror det p\u00e5?<\/p>\n\n\n\n SVAR: H\u00f6gtryck inneb\u00e4r att lufttrycket \u00e4r h\u00f6gt och det brukar ofta vara fint eller stabilt v\u00e4der, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis soligt. L\u00e5gtryck inneb\u00e4r f\u00f6r det mesta d\u00e5ligt v\u00e4der med regn, sn\u00f6 och bl\u00e5st. L\u00e5gtryck och h\u00f6gtryck bildas kort sagt f\u00f6r att utj\u00e4mna lufttrycket. Jag undrar ifall du vet hur l\u00e5ngt v\u00e4rldens l\u00e4ngsta frontzon har str\u00e4ckt sig. Finns det statistik p\u00e5 det?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Hej! Det var en sv\u00e5r fr\u00e5ga. Vi k\u00e4nner inte till n\u00e5gra s\u00e5dana fakta och tror inte att de finns heller tyv\u00e4rr. Jag undrar n\u00e4r det sn\u00f6ar? \u00c4r det sant att det skall vara nollgradigt f\u00f6r att det ska sn\u00f6a eller kan det \u00e4ven sn\u00f6a n\u00e4r det \u00e4r flera minusgrader???? Tack p\u00e5 f\u00f6rhand.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Hej! Ja, det kan sn\u00f6a \u00e4ven n\u00e4r det \u00e4r flera minusgrader, som t.ex. -15 gr. D\u00e5 blir sn\u00f6flingorna l\u00e4tta och det ser ut att vara mer sn\u00f6, \u00e4n om det sn\u00f6ar vid noll grader. Det kan \u00e4ven sn\u00f6a vid 1 eller 2 plusgrader. Hur beskriver man b\u00e4st en kallfront? Jag undrar om du skulle vilja f\u00f6rklara lite n\u00e4rmare f\u00f6r mig vad inversion \u00e4r och p\u00e5 vilket s\u00e4tt detta p\u00e5verkar t.ex. G\u00f6teborg. Hej!! Har letat och letat men inte hittat….. S\u00e5 nu t\u00e4nkte jag att ni skulle hj\u00e4lpa mig… Skal resa till Nya Zealand i september… Vill hemskt g\u00e4rna veta vilket v\u00e4der det \u00e4r d\u00e4r vid den tidpunkten… (september – december) Jag vet att det \u00e4r stor skillnad mellan syd och nord och \u00e4r tacksam om jag kan f\u00e5 ett s\u00e5 specificerat svar som m\u00f6jligt eftersom jag skall vistas i hela landet…. Vi ska g\u00f6ra ett arbete i geografin som ska handla om regionalgeografi och regionen i fr\u00e5ga \u00e4r Sydamerika. Jag skulle vara mycket tacksam om du kunde redog\u00f6ra lite kort f\u00f6r mig hur det \u00e4r med klimatet i Sydamerika. T ex vad det \u00e4r f\u00f6r skillnader i klimat p\u00e5 olika st\u00e4llen i Sydamerika och vad det beror p\u00e5? Vad \u00e4r det som p\u00e5verkar klimatet i Sydamerika? Kommer det se mycket annorlunda ut i framtiden?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Sydamerika \u00e4r ju en oerh\u00f6rt l\u00e5ngstr\u00e4ckt kontinent i nord-sydlig riktning. D\u00e4rf\u00f6r kan man s\u00e4ga att n\u00e4sta alla klimattyper finns representerade d\u00e4r. (Det \u00e4r v\u00e4l bara arktiskt klimat som inte f\u00f6rekommer). Runt ekvatorn \u00e4r det tropiskt regnskogsklimat (Amazonas), d\u00e4r det regnar n\u00e4stan j\u00e4mt och \u00e4r mycket varmt. Nederb\u00f6rden n\u00e5r p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll \u00f6ver 3000 mm och \u00e5rsmedeltemperaturen ligger \u00f6ver +25 grader. I omr\u00e5det mellan v\u00e4ndkretsarna r\u00e5der tropiskt savannklimat. D\u00e4r har man en rej\u00e4l regnperiod varje \u00e5r, d\u00e4remellan kan det vara uppeh\u00e5llsv\u00e4der. Man kan grovt s\u00e4ga att regnperioderna f\u00f6ljer med solens h\u00f6gsta l\u00e4ge under \u00e5ret. Medeltemperaturen ligger h\u00e4r i allm\u00e4nhet mellan +20 och +25 grader. Den s\u00f6dra delen av kontinenten ligger inom den tempererade zonen, dvs. med mer v\u00e4xlande v\u00e4dertyper som hemma hos oss. H\u00e4r finns ocks\u00e5 mer tydliga \u00e5rstidsv\u00e4xlingar, vintertemperaturen \u00e4r c:a +5 till +15 grader och p\u00e5 sommaren \u00e4r det mellan +10 och +20 grader i Tv\u00e5 inkomna fr\u00e5gor om klimatet:<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga 1: Klimatet i Skandinavien tiden 400f.kr -200e.kr kan man genom pollenprover eller andra metoder se om n\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar skedde eller andra sv\u00e4ngningar. Var det en kall eller varm period? Fr\u00e5ga 2: Jag skulle vilja komma i kontakt med en om det finns ”klimathistoriker”.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Ett exempel. Gill har nyligen publicerat en intressant bok om Wibj\u00f6rn Karl\u00e9n, Professor i naturgeografi Jag g\u00e5r tredje \u00e5ret p\u00e5 det naturvetenskapliga programmet p\u00e5 gymnasiet. Vi h\u00e5ller nu p\u00e5 att skriva ett specialarbete och jag hade t\u00e4nkt att mitt special arbete skulle handla om meteorologi med inriktning p\u00e5 klimatologin. Jag har ett antal b\u00f6cker, men dessa \u00e4r r\u00e4tt s\u00e5 komplicerade, man skall helst vara insatt i meteorologin f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 dessa b\u00f6cker. Jag skulle vara v\u00e4ldigt tacksam om du skulle vilja hj\u00e4lpa mig med att f\u00e5 fram bra information om detta \u00e4mne och olika tips om hur jag kan l\u00e4gga upp mitt arbete p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Tack p\u00e5 f\u00f6rhand.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Jag har tagit del av ditt mail, d\u00e4r Du vill ha hj\u00e4lp med litteratur till specialarbetet om meteorologi med inriktning p\u00e5 klimatologin. F\u00f6r ett \u00e5r sedan anv\u00e4nde jag en mycket bra sida d\u00e4r man kunde se medeltemperaturer samt h\u00f6gsta och l\u00e4gsta temperaturer n\u00e4r man ville p\u00e5 \u00e5ret. Man valde en stad t.ex. Los Angeles, och s\u00e5 kunde man v\u00e4lja en tid p\u00e5 \u00e5ret och p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5 reda p\u00e5 vad temperaturen brukar ligga p\u00e5 d\u00e4r, t.ex. i mitten p\u00e5 november. Perfekt n\u00e4r man ska planera en resa n\u00e5gonstans och vill veta vad det \u00e4r f\u00f6r v\u00e4der d\u00e4r en specifik period p\u00e5 \u00e5ret. Men nu \u00e4r sidan som bortbl\u00e5st och jag hittar den inte. Har letat \u00f6verallt men utan resultat. Kommer tyv\u00e4rr inte heller ih\u00e5g hur jag hittade den fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan. Vet du vilken sida jag menar och vad adressen \u00e4r, eller om inte, k\u00e4nner du till n\u00e5gon likv\u00e4rdig? Varf\u00f6r riskerar Maldiverna att g\u00e5 under?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Som du s\u00e4kert redan k\u00e4nner till, s\u00e5 har Jordens medeltemperatur successivt \u00f6kat under det senaste \u00e5rhundradet. Vi tycks g\u00e5 mot ett avsev\u00e4rt varmare klimat i framtiden. 1998 var det varmaste \u00e5ret p\u00e5 Jorden allt sedan de f\u00f6rsta allm\u00e4nna temperaturm\u00e4tningarna b\u00f6rjade utf\u00f6ras omkring 1860. Denna globala uppv\u00e4rmning skylls p\u00e5 den \u00f6kande ’v\u00e4xthuseffekten’, vilken orsakas av div. m\u00e4nskliga aktiviteter – s\u00e5som en st\u00f6rre anv\u00e4ndning av fossila br\u00e4nslen (olja, kol) – resulterande i f\u00f6rh\u00f6jda koldioxidhalter i atmosf\u00e4ren. Detta \u00e4r dock bara en del av sanningen, mycket mer kan ordas om eventuella orsaker till den f\u00f6rv\u00e4rrade v\u00e4xthuseffekten!….. Varf\u00f6r har vi s\u00e5dant klimat och v\u00e4der i Karlstad?? Jag undrar om du kan skriva tillbaka till mig och s\u00e4ga vad som \u00e4r skillnaden p\u00e5 V\u00e4der och klimat, vi skriver n\u00e4mligen om det i skolan. Jaja, tack f\u00f6r hj\u00e4lpen. Kan du ber\u00e4tta om tropiska zonens klimat och v\u00e4der. Hur m\u00e5nga grader det \u00e4r som mest och som minst. Jobbar med det i skolan.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Den tropiska zonens klimat karakteriseras av svaga vindar och riklig konvektiv nederb\u00f6rd. Enligt K\u00f6ppens klimatklassificering s\u00e5 \u00e4r huvudvillkoret f\u00f6r att vi skall ha ett tropiskt klimat att den l\u00e4gsta m\u00e5nadsmedeltemperaturen under \u00e5ret \u00e4r minst +18 grader C. <\/p>\n\n\n\n Ditt \u00e4mne \u00e4r ganska omfattande s\u00e5 jag f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att du f\u00f6rs\u00f6ker leta mer info. i litteraturen. I \u00f6vrigt s\u00e5 kan jag \u00e4ven tipsa dig om TV4-meteorologen Madeleine Westins bok (utkommen 2004): ”V\u00e4dret med Madeleine Westin Bergh”, (ISBN: 91-27-35543-8). Mycket intressant och l\u00e4ttl\u00e4st bok.<\/p>\n\n\n\n – Som sagt, skynda g\u00e4rna till n\u00e4rmaste bibliotek och fr\u00e5ga efter G\u00f6sta Liljequists bok. Den \u00e4r helt oumb\u00e4rlig f\u00f6r ditt \u00e4mne, jag lovar.<\/p>\n\n\n\n Lycka till med ditt skolarbete!<\/p>\n\n\n\n Mvh Jag h\u00e5ller p\u00e5 med ett geografiarbete i skolan. Uppgiften \u00e4r att f\u00f6rdjupa sig i ett omr\u00e5de. Omr\u00e5det jag har valt \u00e4r Sydamerika, n\u00e4rmare best\u00e4mt Brasilien, Peru och Bolivia. Jag ska skriva om klimatet. Det har varit ganska sv\u00e5rt att f\u00e5 fram information om just detta. S\u00e5 jag undrar om du skulle vilja hj\u00e4lpa mig och ber\u00e4tta lite om de olika klimattyperna i detta omr\u00e5de. Tack p\u00e5 f\u00f6rhand<\/p>\n\n\n\n SVAR: En bra bok f\u00f6r ditt \u00e4mne \u00e4r G\u00f6sta H. Liljequists KLIMATOLOGI fr\u00e5n 1970. Den h\u00e5ller \u00e4n idag. Meteorologiska institutionen h\u00e4r i Uppsala anv\u00e4nder den t ex fortfarande i undervisningen p\u00e5 klimatologikursen. Jag var sj\u00e4lv student p\u00e5 inst. f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan (2003). L\u00e4s mer om klimatet i Sydamerika p\u00e5 sidorna 271-287. <\/p>\n\n\n\n Hoppas det g\u00e5r att l\u00e5na Liljequist bok p\u00e5 n\u00e5got n\u00e4rbel\u00e4get bibliotek?! Boken skall i alla fall finnas att tillg\u00e5 p\u00e5 de flesta bibliotek runt om i landet, enligt en s\u00f6kning i nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r \u00e4r exempel p\u00e5 n\u00e5gra andra intressanta b\u00f6cker som behandlar klimat:<\/p>\n\n\n\n THE ATMOSPHERE. Lutgens\/Tarbuck, ISBN: 0-13-350612-6 – Som sagt, skynda g\u00e4rna till n\u00e4rmaste bibliotek och fr\u00e5ga efter G\u00f6sta Liljequists bok. Den kan med f\u00f6rdel \u00e4ven l\u00e4sas av folk utanf\u00f6r universitetsv\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n Lycka till med ditt skolarbete!<\/p>\n\n\n\n Mvh Hej! Det s\u00e4gs ju att om golfstr\u00f6mmen v\u00e4nder\/stannar s\u00e5 blir det permafrost i, och kanske tom ett tjockt ist\u00e4cke \u00f6ver, norra Europa. Hur kommer det sig d\u00e5 att det inte ligger ett tjockt ist\u00e4cke \u00f6ver norra Kanada? Jag menar, det \u00e4r ju samma breddgrad som Gr\u00f6nland men varf\u00f6r har dom inget ist\u00e4cke \u00f6ver land d\u00e4r?<\/p>\n\n\n\n SVAR: F\u00f6r att ett ist\u00e4cke (glaci\u00e4r) skall bildas och tillv\u00e4xa kr\u00e4vs att nederb\u00f6rden i form av sn\u00f6 \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n avsm\u00e4ltning och avdunstning. Gr\u00f6nland \u00e4r omgivet av hav och utsatt f\u00f6r mycket nederb\u00f6rd.<\/p>\n\n\n\n Generellt \u00e4r vindarna v\u00e4stliga \u00f6ver Canada. L\u00e4ngst i v\u00e4ster ligger h\u00f6ga berg utmed vilka nederb\u00f6rden faller. P\u00e5 l\u00e4sidan \u00e4r nederb\u00f6rden d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r l\u00e5g f\u00f6r att sn\u00f6 skall ackumuleras \u00f6ver \u00e5ren. Sommaren r\u00e4cker till f\u00f6r att den skall sm\u00e4lta och rinna bort eller avdunsta. Det samma g\u00e4ller ju \u00e4ven f\u00f6r de \u00f6stliga delarna av Sibirien. D\u00e4r ligger ju norra halvklotets k\u00f6ldpol. Jag har en sak som jag undrar \u00f6ver. H\u00e4romdan n\u00e4r jag tittade upp mot solen s\u00e5 hade den en vid stor ring omkring sig. Det s\u00e5g lite ruskigt ut tyckte jag. Det var lite mulet med l\u00e5nga skyar till moln. Hej d\u00e5, hoppas p\u00e5 svar. Hej, min fr\u00e5ga eller fr\u00e5gor l\u00e4ttare sagt \u00e4r f\u00f6ljande: Hur uppst\u00e5r en regnb\u00e5ge? Den ”andra” b\u00e5gen som f\u00f6rekommer, har den n\u00e5got speciellt namn? Detta tilldrar sig i Saltsj\u00f6-Boo. En kv\u00e4ll i juli m\u00e5nad vid ca 2330 gick jag ut p\u00e5 v\u00e5r altan och s\u00e5g ut \u00f6ver v\u00e5r tr\u00e4dg\u00e5rd, det hade regnat under kv\u00e4llen och det var fuktigt p\u00e5 marken. Ca 60 m fr\u00e5n mig i markh\u00f6jd ser jag ett sken ca (10 cm diameter) det ser ut som gl\u00f6d och ligger kvar. Jag undrar vad det \u00e4r och f\u00f6rs\u00f6ker mig p\u00e5 olika f\u00f6rklaringar det fanns inget som kunde f\u00f6rklara det hela. Efter n\u00e5gra minuter stiger ljuset och g\u00e5r emot mig och stannar ungef\u00e4r 40m fr\u00e5n mig \u00f6ver en utblommad daglilje-plantering. D\u00e5 g\u00e5r jag emot ljuset och strax innan jag kommer fram f\u00f6rsvinner det. Vad var detta! Tacksam f\u00f6r f\u00f6rklaring En dag f\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan s\u00e5g jag som en liten regnb\u00e5ge precis ovanf\u00f6r mig p\u00e5 himlen. Det m\u00e4rkliga var att det s\u00e5g inte ut att regna n\u00e5gonstans omkring och s\u00e5 att den var mitt ovanf\u00f6r p\u00e5 himlen. Det fanns n\u00e5gra h\u00f6ga, vita moln omkring, tror att dom h\u00f6rde till bymoln som hade f\u00f6rsvagats. Men jag har aldrig sett en liten regnb\u00e5ge och rakt upp i luften. Du kanske vet hur den uppkom? Vad \u00e4r lufttryck? Vad \u00e4r sambandet mellan tryck och vind.<\/p>\n\n\n\n SVAR: En bra definition p\u00e5 lufttryck = luftens vikt per ytenhet, fr\u00e5n jordytan till atmosf\u00e4rens yttre gr\u00e4ns. Hej! Jag undrar hur man kalibrerar sin barometer s\u00e5 att den m\u00e4ter r\u00e4tt lufttryck n\u00e4r den h\u00e4nger hemma p\u00e5 v\u00e4ggen?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Hej! N\u00e4r man ska kalibrera sin barometer s\u00e5 \u00e4r det enklast att kolla i en tidning som visar lufttrycket, t.ex. Dagens Nyheter. (Det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven att kolla p\u00e5 internet.) Tidningarna visar ofta f\u00f6reg\u00e5ende dags lufttryck, s\u00e5 man f\u00e5r notera hur barometern stod f\u00f6rra dagen och sen kolla i tidningen dagen efter och justera den. Man kanske f\u00e5r kolla n\u00e5gra dagar, sen \u00e4r barometern inst\u00e4lld. Man kan ju ocks\u00e5 kolla p\u00e5 internet d\u00e4r det finns en hel del sidor. Det \u00e4r enklast att g\u00f6ra det n\u00e4r det \u00e4r lugnt v\u00e4der. SVAR: P\u00e5 SMHI:s hemsida kan du studera det aktuella lufttrycket f\u00f6r ett urval av stationer runt om i landet. I din n\u00e4rhet finns t ex G\u00f6teborg. <\/p>\n\n\n\n 1) G\u00e5 in p\u00e5 www.smhi.se<\/a> Som referens brukar man ange lufttrycket relaterat till havsytans niv\u00e5. Det skulle annars bli alldeles f\u00f6r komplicerat att jobba som meteorolog om alla bara rapporterade det lokala trycket. Analysen av h\u00f6g- och l\u00e5gtrycksomr\u00e5den p\u00e5 v\u00e4derkartorna bygger helt p\u00e5 att man observerar lufttrycket fr\u00e5n en gemensam niv\u00e5 (i detta fallet med havsytan som best\u00e4md referenspunkt). <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt kalibrera din barometer s\u00e5 b\u00f6r du v\u00e4lja ut en dag d\u00e5 vi har en flack lufttrycksf\u00f6rdelning (ledning: se tidningarnas v\u00e4derkartor!). Med det sistn\u00e4mnda menas att skillnaderna i lufttryck \u00e4r mycket sm\u00e5 p\u00e5 stora avst\u00e5nd, t ex under en h\u00f6gtryckssituation p\u00e5 sommaren med lugnt och klart v\u00e4der. <\/p>\n\n\n\n Mvh Jag t\u00e4nker f\u00f6rs\u00f6ka att bygga en egen v\u00e4derstation med b\u00f6rjan denna vinter. Finns det n\u00e5gon som har ritningar p\u00e5 ett standard m\u00e4tinsamlingshus? F\u00f6rslag till instrument, leverant\u00f6rer o.s.v emottages tacksamt. Vad kan man beg\u00e4ra av en termometer? Hur stor felmarginal skall man acceptera? Undertecknad har hittat tv\u00e5 olika sorters ”v\u00e4derleksstationer” med pc programvara, eftersom de kostar i runda sl\u00e4ngar 5000:- \u00e4r jag intresserad om felmarginalen \u00e4r f\u00f6r stor eller ej? Dels Davis fr\u00e5n USA samt Tyska Huger. Bland annat p\u00e5 termometersidan Davis har 0,5 grader som felmarginal, Tysken har 1 grad. \u00c4r det acceptabelt? Hej! Jag har funderat p\u00e5 att k\u00f6pa en barometer och en hygrometer och har hittat billiga i Clas Ohlsons katalog men d\u00e5 \u00e4r fr\u00e5gan, \u00e4r de tillf\u00f6rlitliga, skall\/g\u00e5r de att kalibrera? M\u00e5ste dessa tv\u00e5 instrument h\u00e4nga utomhus och i s\u00e5 fall g\u00e5r det bra p\u00e5 en husv\u00e4gg? Tacksam f\u00f6r svar. Stormiga h\u00e4lsningar fr\u00e5n Gotland. Hej! Jag undrar om man n\u00e5gonstans kan k\u00f6pa den form av nederb\u00f6rdsm\u00e4tare som SMHI\u00b4s observat\u00f6rer anv\u00e4nder?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Hej! Jag vet att Svenska Termoinstrument i Stockholm saluf\u00f6r en stor del av den meteorologiska m\u00e4tapparatur som SMHI anv\u00e4nder sig av p\u00e5 sina stationer.<\/p>\n\n\n\n SVENSKA TERMOINSTRUMENT AB Vid intresse f\u00f6r k\u00f6p av begagnad m\u00e4tare skriv eller ring till: Vilket \u00e4r det kraftigaste \u00e5skv\u00e4dret i Sverige i modern tid? Finns det blixtlokaliseringssystem som \u00e4ven privatpersoner har r\u00e5d med och som dessutom \u00e4r prisv\u00e4rt?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det enda blixtlokaliseringssystem jag k\u00e4nner till \u00e4r det jag sj\u00e4lv anv\u00e4nder. Det \u00e4r av det kanadensiska m\u00e4rket Boltek. L\u00e4s mer p\u00e5 deras hemsida: www.boltek.com<\/a> Finns det exakta meteorologiska m\u00e5tt angivna f\u00f6r hur h\u00f6gt \u00f6ver marken man m\u00e4ter temperaturen.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Hej! Ja det finns det. Man b\u00f6r m\u00e4ta 1,5 till 2 meter \u00f6ver marken. Jag har en Silva ADC PRO. Den kan bl a m\u00e4ta luftt\u00e4thet (AD), relativ luftt\u00e4thet (RAD) och v\u00e4rmeindextemperatur. Dessa v\u00e4rden f\u00f6rst\u00e5r jag inte riktigt. Kan de anv\u00e4ndas f\u00f6r att sp\u00e5 v\u00e4der?<\/p>\n\n\n\n SVAR: De v\u00e4rden AD, RAD och v\u00e4rmeindex du fr\u00e5gar efter kan inte anv\u00e4ndas f\u00f6r att ge v\u00e4derprognoser. AD (air density) och RAD (relative air density) anv\u00e4nds bl a f\u00f6r att st\u00e4lla in insprutning i t\u00e4vlingsmotorer. Det finns formler f\u00f6r h\u00f6jd, lufttemperatur och lufttryck samt daggpunkt f\u00f6r att ber\u00e4kna AD som ditt instrument g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4rmeindex \u00e4r den temperatur som kroppen uppfattar med h\u00e4nsyn till bl a temperatur och luftfuktighet, d\u00e4r det upplevs olika varm beroende p\u00e5 luftfuktighet vind m.m.<\/p>\n\n\n\n Nedan \u00e4r en beskrivning fr\u00e5n Silva om ADC PRO:<\/p>\n\n\n\n ”Windm\u00e4tarnas Rolls Royce. M\u00e4ter luftfuktighet, h\u00f6jd, vind, temperatur, lufttryck och tid. Utifr\u00e5n all information som uppm\u00e4ts kan ADC Pro producera en rad resultat. Allt ifr\u00e5n helt vanliga v\u00e4derleksprognoser till v\u00e4rden p\u00e5 luftens densitet f\u00f6r att st\u00e4lla in insprutning i t\u00e4vlingsmotorer. ADC<\/p>\n\n\n\n Pro kan ber\u00e4kna s\u00e5v\u00e4l k\u00f6ldeffekt som den mindre k\u00e4nda motsatsen, v\u00e4rmeeffekt, allts\u00e5 hur varmt det egentligen \u00e4r. Vidare \u00e4r kombinationen av temperatur och luftfuktighet central f\u00f6r alla aktiviteter som involverar friktion, som l\u00e4ngdskid\u00e5kning och kl\u00e4ttring.”<\/p>\n\n\n\n Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning Min fr\u00e5ga \u00e4r kanske banal i sammanhanget, men jag undrar f\u00f6ljande: Varf\u00f6r n\u00e4r man tittar p\u00e5 \u00e4ldre barometrar s\u00e5 finner man att det oftast vid max tryck b\u00f6rjar om p\u00e5 l\u00e4gsta tryck igen?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Aneroidbarometern \u00e4r konstruerad som en klocka. L\u00e4gsta tryck motsols och \u00e5t v\u00e4nster, h\u00f6gsta tryck medsols och \u00e5t h\u00f6ger. Eftersom visartavlan \u00e4r rund s\u00e5 m\u00f6ts man. Det man b\u00f6r iaktta vid k\u00f6p av aneroidbarometrar \u00e4r, hur l\u00e5gt respektive h\u00f6gt lufttryck som kan visas. Sedan n\u00e5gra \u00e5r m\u00e4ter jag temperatur och nederb\u00f6rd h\u00e4r i Nyg\u00e5rd (Lilla Edet kommun). Idag fick jag chansen att k\u00f6pa en barograf p\u00e5 auktion fr\u00e5n NV Observator Rotterdam (en gammal holl\u00e4ndsk leverant\u00f6r av v\u00e4der och navigeringsinstrument). Jag skall kolla med dem om de kan ber\u00e4tta lite mer om \u00e5ldern och har m\u00f6jlighet att renovera instrumentet. Klockan fungerar n\u00e4mligen inte. Man kan sp\u00e4nna upp fj\u00e4dern men cylindern roterar inte. F\u00f6r att slippa g\u00f6ra en resa till Holland, funderar jag p\u00e5 att l\u00e4mna in den hos en urmakare, men det \u00e4r kanske b\u00e4ttre att renovera hela instrumentet och f\u00e5 den kalibrerad hos en riktig expert. Vet du vart jag skall v\u00e4nda mig?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det \u00e4r i regel tv\u00e5 saker som \u00e5ldras i en barograf, och som kan vara sv\u00e5rt att kontrollera och hur mycket, n\u00e4r man v\u00e4l st\u00e5r i beslutet att k\u00f6pa. Det f\u00f6rsta \u00e4r urverket som slits. Det kan beh\u00f6va reng\u00f6ras och sm\u00f6rjas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt igen. Det andra \u00e4r tryckmekanismen och \u00f6verf\u00f6ringen via h\u00e4vst\u00e5ngsarmarna. Det f\u00f6sta man m\u00e4rker i det sistn\u00e4mnda, blir att amplituden \u00f6kar. Det \u00e4r synnerligen kr\u00e5ngligt att justera detta. Skruvar man p\u00e5 justeringsskruven blir det bra f\u00f6r stunden men n\u00e4r s\u00e5 lufttrycket v\u00e4l f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 sl\u00e5r det fel igen. F\u00f6r att kalibrera det r\u00e4tt, m\u00e5ste nog instrumentet s\u00e4ttas in i en tryckkammare, eller s\u00e5 f\u00e5r man ha t\u00e5lamod och inv\u00e4nta olika lufttryck.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4lsningar Jag undrar f\u00f6ljande, vilket av dessa instrument anser ni ger b\u00e4st (s\u00e4krast) resultat: SVAR: Den \u00f6verl\u00e4gset b\u00e4sta m\u00e4tmetoden att best\u00e4mma luftens fuktighet \u00e4r med Assmanpsykrometern. Tyv\u00e4rr \u00e4r den dyr. Det \u00e4r egentligen tv\u00e5 termometrar varav den ena \u00e4r torr och den andra har en strumpa f\u00e4st vid kvicksilverkulan som d\u00e5 fuktas med destillerat vatten. Sedan \u00e4r det en fl\u00e4kt som suger f\u00f6rbi luften med en hastighet av 2 m\/sek. D\u00e5 uppst\u00e5r en skillnad mellan termometrarnas v\u00e4rden. Det \u00e4r dessa v\u00e4rden som j\u00e4mf\u00f6rs mot en psykrometertabell och d\u00e4rur f\u00e5r luftens relativa fuktighet. Metoden \u00e4r lite omst\u00e4ndig.<\/p>\n\n\n\n Luftens relativa fuktighet kan \u00e4ven best\u00e4mmas med en s.k. h\u00e5rhygrometer. Det \u00e4r d\u00e5 viktigt att h\u00e5rharpan \u00e4r regenerad. Vilket inneb\u00e4r att hygrometern med j\u00e4mna mellanrum lindas in i en fuktad trasa och f\u00e5r vistas s\u00e5 ett tag. D\u00e4refter skall hygrometern visa 95-97 %. G\u00f6r den inte det f\u00e5r man justera visaren genom att skruva p\u00e5 justeringsskruven tills detta v\u00e4rde uppn\u00e5s. Finns h\u00e5r- hygrometern placerad utomhus, regeneras den naturligt kontinuerligt. D\u00e5 trivs den b\u00e4st. Numera finns \u00e4ven elektroniska hygrometrar, tyv\u00e4rr \u00e5ldras \u00e4ven dessa med tiden. Dom kan \u00e4ven visa ordentligt fel, men \u00e4ven r\u00e4tt. Dessa b\u00f6r allts\u00e5 kalibreras mot en Assman.. Slutligen, fukt \u00e4r sv\u00e5rt att m\u00e4ta och givarna tar stryk av luften f\u00f6rorening, vilket f\u00f6rs\u00e4mrar m\u00e4tresultatet. Vilken f\u00e4rg har egentligen moln? \u00c4r de s\u00e5 ”svarta” och gr\u00e5 n\u00e4r det \u00e4r ov\u00e4der eller kan det vara att de skuggas och ser m\u00f6rka ut? Ibland kan ju dimman se m\u00f6rkgr\u00e5 ut s\u00e5 att man kan tro att det \u00e4r brandr\u00f6k men det \u00e4r v\u00e4l f\u00f6r att det inte kommer n\u00e5got solsken p\u00e5 dimman.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Jo, du har t\u00e4nkt helt r\u00e4tt! Moln \u00e4r ju egentligen dimma p\u00e5 h\u00f6gre h\u00f6jd och f\u00e4rgerna beror helt p\u00e5 hur de belyses eller skuggas. N\u00e4r t.ex. en regnskur n\u00e4rmar sig, best\u00e5r det mesta m\u00f6rkf\u00e4rgade av regn som faller. Om solen lyser p\u00e5 molnet n\u00e4r det n\u00e4rmar sig ser det \u00e4nnu m\u00f6rkare och hotfullare ut pga. kontrastverkan. Hur l\u00e5ngt upp \u00e4r det till molnen? Jag har hittat en sida om bla moln med massor av j\u00e4ttefina bilder (rekommenderas). Nackdelen \u00e4r att den \u00e4r p\u00e5 tyska och jag kan inte ett ord tyska, men det latinska namnet st\u00e5r ocks\u00e5 med och t\u00e4nkte d\u00e5 att n\u00e5gon kanske kunde \u00f6vers\u00e4tta det latinska i den m\u00e5n det g\u00e5r. Det skulle vara roligt att l\u00e4ra sig mer om v\u00e4der p\u00e5 latin, finns det ordlista p\u00e5 det som behandlar meteorologi? Jag \u00e4r en 18-\u00e5rig tjej som h\u00e5ller p\u00e5 att skriva ett specialarbete om moln. Beh\u00f6ver all information jag kan f\u00e5, har du n\u00e5t sp\u00e4nnande att ber\u00e4tta s\u00e5 \u00e4r jag v\u00e4ldigt tacksam. Det kan vara vad som helst som tillh\u00f6r \u00e4mnet.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Hej! SMHI har en j\u00e4ttebra sida om moln. Du hittar den h\u00e4r.<\/a> Det finns en molnatlas att l\u00e5na p\u00e5 bibliotek ocks\u00e5. Jag undrar varf\u00f6r det ofta \u00e4r mer moln h\u00e4r i Sverige \u00e4n i sydligare l\u00e4nder, tex Spanien, Italien, Grekland mfl?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Hej! Varf\u00f6r vi har mer moln h\u00e4r uppe i Sverige \u00e4n i sydligare l\u00e4nder beror p\u00e5 att vi har l\u00e4gre temperaturer h\u00e4r uppe och luften \u00e4r fuktigare. Det bildas l\u00e4tt l\u00e5gtryck som passerar oss fr\u00e5n v\u00e4ster, vi ligger i l\u00e5gtryckens E4:a. Hej! Vilka fysiska och kemiska principer ligger egentligen till grund f\u00f6r v\u00e4derprognoserna som meteorologerna utarbetar? Det jag vill veta lite om \u00e4r allts\u00e5 v\u00e4dervetenskapens, eller r\u00e4ttare sagt, meteorologins grundlag i ett fysiskt-kemiskt perspektiv. Hur man sp\u00e5r v\u00e4der genom att titta p\u00e5 himlen?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det finns en rad tecken som man anv\u00e4nde f\u00f6rr. De st\u00e4mmer i bland men inte alltid. Om himlen t.ex. \u00e4r r\u00f6d p\u00e5 kv\u00e4llen och det \u00e4r klart s\u00e5 ska det bli vackert v\u00e4der n\u00e4sta dag. Om himlen \u00e4r r\u00f6d p\u00e5 morgonen och gr\u00e5 p\u00e5 kv\u00e4llen s\u00e5 ska det bli regn. I dagningen eller vid soluppg\u00e5ngen beb\u00e5dar en r\u00f6d eller lysande himmel d\u00e5ligt v\u00e4der eller stark bl\u00e5st, en l\u00e5g himmel vackert v\u00e4der. Man kan \u00e4ven studera molnen om man vill f\u00f6rutse v\u00e4dret. Detta \u00e4r mer s\u00e4kert, eftersom man vet hur moln uppf\u00f6r sig runt ett l\u00e5gtryck. P\u00e5 SMHI:s hemsida finns en kurs om hur man sp\u00e5r v\u00e4der genom att titta p\u00e5 himlen.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r finns inga fr\u00e5gor \u00e4nnu.<\/p>\n\n\n\n Jag vill veta lite om orkaner. SVAR: F\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 basfakta om hur orkaner bildas \u00e4r det nog l\u00e4ttast att g\u00e5 till n\u00e5got bibliotek och s\u00f6ka bland meteorologi-litteratur. Du kan ocks\u00e5 kontakta SMHI:s kundtj\u00e4nst f\u00f6r att f\u00e5 tips . www.smhi.se<\/a> Jag l\u00e4ser samh\u00e4llsvetenskapliga linjen p\u00e5 Porth\u00e4lla gymnasium utanf\u00f6r G\u00f6teborg. Just nu h\u00e5ller vi p\u00e5 med olika arbeten i geografi, och jag har valt att arbeta med tornados. Jag vet inte om jag har v\u00e4nt mig till r\u00e4tt person\/personer (kan du\/ni i s\u00e5dana fall tipsa mig om n\u00e5gon?), men jag hoppas kunna f\u00e5 hj\u00e4lp med f\u00f6ljande fr\u00e5gor:<\/p>\n\n\n\n 1. Hur bildas en tornado (klimatologiska orsaker och egenskaper) ? SVAR: Jo, det finns en hel del fakta om tornados p\u00e5 Internet, f\u00f6retr\u00e4desvis fr\u00e5n USA. Du \u00e4r heller inte den f\u00f6rsta som har fr\u00e5gat oss(mig) om det h\u00e4r, s\u00e5 det var egentligen en l\u00e4tt fr\u00e5ga f\u00f6r min del. Lycka till med skolarbetet! Hur slutar en tornado?… (stortromb), d\u00f6r den bara ut, eller f\u00f6rsvinner kraften upp\u00e5t… (barnen undrar och jag vet faan inte) Tromb, tornado & cyklon Jag h\u00e5ller p\u00e5 med ett special arbete om tornados och skulle villja veta lite mer om dessa. T.ex hur och var de uppkommer, varf\u00f6r de \u00e4r farliga, F skalan, ja det mesta. Du kanske har n\u00e5gra intressanta l\u00e4nkar. Tack p\u00e5 f\u00f6rhand.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Visst kan vi hj\u00e4lpa dig med tips p\u00e5 intressanta l\u00e4nkar om tornados. ”The Tornado Project Online!” \u00e4r rubriken p\u00e5 en j\u00e4ttebra amerikansk hemsida, d\u00e4r du hittar alla m\u00f6jliga fakta om dessa m\u00e4ktiga virvelstormar fr\u00e5n USA:s horisont. Webbsidan finns p\u00e5 adressen: http:\/\/www.tornadoproject.com\/<\/a> Jag g\u00f6r ett arbete i skolan om tornados. Nu skulle jag vilja ta med lite om svenska tromber. Hur uppkommer de? Var finns de? \u00c4r de vanliga? Har det h\u00e4nt n\u00e5gon st\u00f6rre katastrof i Sverige pga. en tromb eller tornado? Jag \u00e4r tacksam f\u00f6r alla svar du kan hitta!<\/p>\n\n\n\n SVAR: Till att b\u00f6rja med s\u00e5 kan jag h\u00e4r tipsa dig om en hyperintressant amerikansk hemsida med en mycket utf\u00f6rlig dokumentation om v\u00e4derfenomenet tornados. Adressen till ber\u00f6rd webbsida: http:\/\/www.tornadoproject.com\/<\/a> Jag vill veta allt om tornados? Hur dom kommer till? Vart dom bildas? Vilka l\u00e4nder dom finns i osv??<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det finns en j\u00e4tteintressant amerikansk webbsida, d\u00e4r du kan f\u00e5 reda p\u00e5 det mesta om v\u00e4derfenomenet tornados. G\u00e5 in p\u00e5 adressen, http:\/\/www.tornadoproject.com\/<\/a> , s\u00e5 f\u00e5r du se!! Vilken \u00e4r den dominerande vindriktningen i G\u00f6teborg och fj\u00e4llv\u00e4rlden? SV i gbg, VSV i fj\u00e4llen? Vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar kr\u00e4vs f\u00f6r att tromber skall bildas? Finns det n\u00e5\u00b4n uppgift om vilken tromb som varit st\u00f6rst i Sverige genom \u00e5ren?<\/p>\n\n\n\n SVAR: L\u00e4s allt om tromber (tonados) p\u00e5 sidan http:\/\/www.torro.org.uk\/torrofqs.htm#5.1<\/a> N\u00e4r jag i kv\u00e4ll 29\/3 kl 18.00 var ute och promenerade kom det en ballong dalandes med vinden, p\u00e5 den stod det att den var sl\u00e4ppt i Stafford norr om Bermingham i England. Det finns \u00e4ven en avs\u00e4ndaradress d\u00e4r dom bad mig skicka tillbaka ballongen. Det st\u00e5r inte angivet vilket datum dom har sl\u00e4ppt ballongen. Finns det n\u00e5gon chans f\u00f6r en vanlig ballong att driva med vinden \u00e4nda fr\u00e5n England? Hur har vindarna varit dom senaste dagarna? <\/p>\n\n\n\n SVAR: Jo, nog kan en ballong driva l\u00e5ngt om. Vindarna har ocks\u00e5 varit de r\u00e4tta. Varf\u00f6r n\u00e5gon har skickat ballongen \u00e4r dock sv\u00e5rare att sia om. Det \u00e4r ingen vanlig meteorologisk ballong, som anv\u00e4nds f\u00f6r att skicka upp instrument som m\u00e4ter de \u00f6vre luftlagren. Dessa ballonger \u00e4r mycket stora och har en mycket st\u00f6rre lyftkraft, de stiger upp\u00e5t tills de spricker! En gissning om ”din” ballong kan vara att n\u00e5gon skola eller forskarlag har s\u00e4nt iv\u00e4g den. De blir nog glada att f\u00e5 en rapport om var och n\u00e4r den hittades. Jag undrar om man kan f\u00e5 statistik p\u00e5 hur m\u00e5nga dagar per \u00e5r som det har bl\u00e5st fr\u00e5n en speciell riktning.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det tas inte fram s\u00e5dan statistik rutinm\u00e4ssigt, men p\u00e5 uppdrag g\u00f6r vi vindrosor f\u00f6r valfria stationer och de kostar 1500 kr oavsett om de avser ett \u00e5r eller exempelvis en 30-\u00e5rsperiod. Jag ska f\u00f6rklara f\u00f6r en l\u00e5gstadieklass varf\u00f6r det bl\u00e5ser, har du n\u00e5gra bra f\u00f6rklaringar? Vad \u00e4r l\u00e5gtryck och vad \u00e4r h\u00f6gtryck?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Uppkomsten av vindar \u00e4r ett resultat av luftmassor med olika densitet (t\u00e4thet). Luftens densitet \u00e4r direkt kopplat till lufttrycket, vilket vi till vardags m\u00e4ter med en barometer. Atmosf\u00e4ren str\u00e4var alltid efter att utj\u00e4mna skillnader i lufttryck. Luft med l\u00e4gre tryck tenderar att str\u00f6mma mot omr\u00e5den med h\u00f6gre tryck (och vice versa). Solen \u00e4r den prim\u00e4ra motorn i detta maskineri. Luftens r\u00f6relser uppkommer genom att olika omr\u00e5den p\u00e5 Jorden v\u00e4rms upp olika mycket. Graden av energitillf\u00f6rsel fr\u00e5n solen styrs bl a av platsens latitud, topografi samt n\u00e4rheten till havet. Som du s\u00e4kert vet s\u00e5 \u00e4r varm luft l\u00e4ttare \u00e4n kall luft. Det bildas omr\u00e5den med olika lufttryck. F\u00f6r att trycket skall utj\u00e4mnas s\u00e5 m\u00e5ste det b\u00f6rja bl\u00e5sa!\u2026<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra amerikanska v\u00e4dersajter som tar upp en hel del intressanta fakta om ditt \u00e4mne:<\/p>\n\n\n\n www.usatoday.com\/weather\/resources\/askjack\/wawind.htm<\/a> – L\u00e4s inl\u00e4gg 6 och 9 (r\u00e4knat uppifr\u00e5n)!! Med l\u00e5gtryck menas ett omr\u00e5de d\u00e4r lufttrycket \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n omgivningen. Omv\u00e4nt s\u00e5 g\u00e4ller att h\u00f6gtryck \u00e4r ett omr\u00e5de med h\u00f6gre tryck \u00e4n omgivningen. Om du vill f\u00f6rdjupa dig lite mer i detta \u00e4mne s\u00e5 f\u00f6resl\u00e5r jag att du g\u00e5r in p\u00e5 den f\u00f6ljande webbsidan: www.usatoday.com\/weather\/tg\/whighlow\/whighlow.htm<\/a><\/p>\n\n\n\n Lycka till med din ”meteorologif\u00f6rel\u00e4sning”! <\/p>\n\n\n\n Mvh Har f\u00f6rg\u00e4ves f\u00f6rs\u00f6kt att leta reda p\u00e5 antalet soltimmar\/\u00e5rets m\u00e5nader i Sve. Bor i Usa och har i uppdrag att j\u00e4mf\u00f6ra soltimmar i Sve vs. Us. \u00c4r det n\u00e5got du kan hj\u00e4lpa mig med? Lite data… Jag brukar \u00e4gna mig \u00e5t att sk\u00e5da f\u00e5glar och en pigg ordning bjuder p\u00e5 ett utm\u00e4rkt databasprogram som jag med stort n\u00f6je nyttjar f\u00f6r att l\u00e4gga in mina blygsamma obsar. F\u00f6r mina v\u00e4dernoteringar har jag gjort ett eget pappers blad men jag skulle s\u00e5 g\u00e4rna vilja ha ett program i burken f\u00f6r att t ex kunna titta bak\u00e5t och se lite statistik. Tar g\u00e4rna emot ett tips till en amat\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Tyv\u00e4rr har jag inget originellt svar p\u00e5 din fr\u00e5ga om statistik. Jag tror inte att marknaden f\u00f6r v\u00e4derstatistikprogram \u00e4r s\u00e4rskilt v\u00e4lutvecklad. Detta beror s\u00e4kert p\u00e5 att MSExcel \u00e4r s\u00e5 passande f\u00f6r just denna typ av statistik. Det \u00e4r ju ett ”duktigt” program med massor av statistikfunktioner och m\u00f6jligheter att skriva egna formler och funktioner. Dessutom blir det ju l\u00e4tt fina diagram. Det finns f\u00f6rst\u00e5s en website med v\u00e4der-programvara p\u00e5: http:\/\/www.weathermania.net\/<\/a> Kan man hitta statistik f\u00f6r medeltemp, soltim\/dag, nederb\u00f6rd mm, regndagar fr\u00e5n Arlanda eller s\u00e5 n\u00e4ra Arlanda som m\u00f6jligt? Helst skall det vara jan, feb, mars… osv. Tacksam f\u00f6r svar. H\u00e4r kan man f\u00e5 reda p\u00e5 aktuella v\u00e4derobservationer fr\u00e5n civila\/milit\u00e4ra flygplatser runt om i Sverige, d\u00e4ribland Arlanda. Hej! Jag har med stort intresse tagit del av V\u00e4derbitarnas hemsida m.m. Jag vill nu st\u00f6ra med en fr\u00e5ga: SVAR: Tyv\u00e4rr har jag inget originellt svar p\u00e5 din fr\u00e5ga om statistik. Jag tror inte att marknaden f\u00f6r v\u00e4derstatistikprogram \u00e4r s\u00e4rskilt v\u00e4lutvecklad. Tidigare har jag anv\u00e4nt ett eget hopsnickrat program f\u00f6r PC anpassat till min station. Nu har jag sedan en tid anv\u00e4nt MS Excel, det \u00e4r ju ett mycket ”duktigt” program med massor av statistikfunktioner och m\u00f6jligheter att skriva egna formler och funktioner. Dessutom blir det ju l\u00e4tt fina diagram. Detta \u00e4r faktiskt det enda r\u00e5d jag kan ge! Lycka till med fiskev\u00e4dret! Jag skulle vilja veta v\u00e4rmerekordet i Sverige under hela 1900-talet, jag har s\u00f6kt men ej kunnat hitta denna information. Kan ni ge mig information om detta. Det \u00e4r min syster som vill veta detta f\u00f6r n\u00e5gon fr\u00e5get\u00e4vling. Kan ni hj\u00e4lpa henne? Jag vet att M\u00e5lilla i Sm\u00e5land har haft +38 som varmast. Men vet du hur kallt det varit d\u00e4r, allts\u00e5 k\u00f6ldrekordet? G\u00e5r \u00e4ven bra med n\u00e4rliggande st\u00e4llen som Hultsfred och Rosenfors. M\u00e5ste ha svaret s\u00e5 fort som m\u00f6jligt (\u00e4r i London, s\u00e5 det \u00e4r lite sv\u00e5rt att hitta info). Om du kan hj\u00e4lpa mig vore det superbra. Jag undrar om det g\u00e5r f\u00e5 tag p\u00e5 antal soltimmar\/soldagar per m\u00e5nad under ett kalender\u00e5r f\u00f6r styrs\u00f6n utanf\u00f6r G\u00f6teborg. Undrar n\u00e4mligen om det l\u00f6nar sig att s\u00e4tta in solpaneler f\u00f6r uppv\u00e4mning av huset.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det finns en del statistik tillg\u00e4nglig p\u00e5 SMHI:s hemsida som behandlar ditt \u00e4mne. G\u00e5 in p\u00e5 www.smhi.se<\/a>. Tryck i tur och ordning p\u00e5 f\u00f6ljande l\u00e4nkar f\u00f6r att komma till r\u00e4tt st\u00e4lle:<\/p>\n\n\n\n 1) Klimatdata (l\u00e4ngst upp p\u00e5 sidan). *) Boken finns att l\u00e5na p\u00e5 de flesta bibliotek. (S\u00f6ktips! ISBN: 91-87760-31-2). <\/p>\n\n\n\n Hoppas att du fick lite mera klarhet nu betr\u00e4ffande dina solpaneler?… <\/p>\n\n\n\n Mvh Hej V\u00e4derbitarna och Mattias, har s\u00f6kt men inte hittat! Vad \u00e4r den st\u00f6rsta temperaturskillnaden mellan tv\u00e5 olika platser i Sverige under en och samma dag? I SMHI:s m\u00e5nads\u00f6versikt fr\u00e5n november 1968 kan man l\u00e4sa f\u00f6ljande: ”Under de f\u00f6rsta dagarna i m\u00e5naden r\u00e5dde ett extremt v\u00e4derleksl\u00e4ge med s\u00e4llsynt stora temperaturmots\u00e4ttningar mellan omr\u00e5dena norr och s\u00f6der om en front. Denna gick fr\u00e5n Baltikum \u00f6ver s\u00f6dra G\u00f6taland till Danmark. Den 2 p\u00e5 morgonen hade Halmstad +13 grader, Pajala -31. Vid och norr om fronten f\u00f6ll ih\u00e5llande riklig nederb\u00f6rd, i norra Svealand och i s\u00f6dra Norrland som sn\u00f6. Omr\u00e5det med sn\u00f6fall spred sig under de f\u00f6ljande dagarna till norra Norrland och f\u00f6rorsakade i samband med den h\u00e5rda nordostliga vinden stora besv\u00e4rligheter.” Extrem k\u00f6ldkn\u00e4pp i norra Norrland med den absoluta bottennoteringen i Karesuando p\u00e5 morgonen den 27 januari med -49,0 grader, vilket var den l\u00e4gsta uppm\u00e4tta temperaturen i Sverige sedan feb-1966. Karesuandos temperaturnotering innebar ocks\u00e5 en tangering av den l\u00e4gsta k\u00e4nda temperaturen f\u00f6r en januari m\u00e5nad. Vi \u00e4r tv\u00e5 studenter fr\u00e5n Chalmers som h\u00e5ller p\u00e5 att utreda energialternativ f\u00f6r ett hotell i Sk\u00f6vde och t\u00e4nkte kolla lite p\u00e5 hur bra solenergi hade varit h\u00e4r. Har ni n\u00e5gon statistik \u00f6ver hur m\u00e5nga soltimmar det \u00e4r i Sk\u00f6vde \u00f6ver n\u00e5gra \u00e5r tillbaka? Hoppas p\u00e5 svar!<\/p>\n\n\n\n SVAR: N\u00e4r det g\u00e4ller statistik \u00f6ver antalet soltimmar s\u00e5 skulle jag vilja rekommendera er att titta i SMHI:s tidskrift V\u00e4der och Vatten<\/em><\/strong> (ISSN: 0281-9619). I denna finns bl a kartor som visar solskenstiden i Sverige p\u00e5 m\u00e5nadsbasis. M\u00e5nadskartorna finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 SMHI:s hemsida. H\u00e4r \u00e4r ett exempel f\u00f6r december 2010<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Scrolla ner till slutet p\u00e5 sidan, d\u00e4r finns en karta \u00f6ver antalet soltimmar! Av kartan framg\u00e5r att Sk\u00f6vde hade omkring 25 soltimmar i december.<\/p>\n\n\n\n Om ni vill ha solstatistik f\u00f6r tidigare m\u00e5nader, kolla l\u00e4nkarna p\u00e5 den f\u00f6ljande adressen: Det finns \u00e4ven kartor som visar sammanst\u00e4lld statistik f\u00f6r hela \u00e5ret. Se t.ex. VoV’s \u00e5rsh\u00e4fte nr 13-2010!<\/p>\n\n\n\n Om ni vill ha mera exakta f\u00f6r uppgifter f\u00f6r Sk\u00f6vde, v\u00e4nligen kontakta Weine Josefsson p\u00e5 SMHI i Norrk\u00f6ping: weine.josefsson[at]smhi.se<\/a><\/p>\n\n\n\n Lycka till med ert arbete!<\/p>\n\n\n\n L\u00e4rde mig som liten att man kan bed\u00f6ma avst\u00e5ndet till \u00e5skv\u00e4dret genom att r\u00e4kna sekunder mellan blixt och knall. St\u00e4mmer det och i s\u00e5 fall hur l\u00e5ngt borta \u00e4r \u00e5skan r\u00e4knat per sekund och i kilometer. Jag undrar varf\u00f6r regnet tilltar direkt efter en blixt? Man har ju alltid f\u00e5tt h\u00f6ra att man ska f\u00f6rs\u00f6ka placera sig s\u00e5 l\u00e5gt som m\u00f6jligt i f\u00f6rh\u00e5llande till sin omgivning n\u00e4r blixten g\u00e5r. Jag undrar med anledning av detta om det d\u00e5 \u00e4r att rekommendera, om man t.ex. befinner sig p\u00e5 ett \u00f6ppet f\u00e4lt, att man l\u00e4gger sig platt ner p\u00e5 marken? Tack p\u00e5 f\u00f6rhand! Jag har n\u00e5gra fr\u00e5gor om \u00e5ska! Jag undrar hur \u00e5skan uppkommer och varf\u00f6r den l\u00e5ter. Varf\u00f6r \u00e4r man skyddad om man sitter i en bil. Hur kommer \u00e5skan till? \u00c4r det d\u00e5 en kall och en varm vind m\u00f6ts? Tacksam f\u00f6r svar. Vad \u00e4r en p\u00e4rlbandsblixt och hur vanligt \u00e4r det?<\/p>\n\n\n\n SVAR: P\u00e4rlbandsblixten \u00e4r en blixt, d\u00e4r vissa punkter p\u00e5 banan lyser upp mer \u00e4n andra. Den \u00e4r inte s\u00e5 vanlig. Om blixtar kan du l\u00e4sa i Nationalencyklopedien, se Blixtar och \u00c5ska. Hej! Jag och mina kompisar har n\u00e5gra fr\u00e5gor som vi h\u00e5ller p\u00e5 med i NO. SVAR: Tack Anders Undin f\u00f6r hj\u00e4lpen med fr\u00e5gorna! Ja, det kan \u00e5ska p\u00e5 vintern men \u00e4r inte lika vanligt.<\/p>\n\n\n\n Hej d\u00e4r! Jag f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra ett sammanfattande svar om \u00e5skfr\u00e5gorna till eleverna som hade ett NO-projekt. N\u00e4r den varma luften stiger avkyls den och vattendroppar b\u00f6rjar bildas, det \u00e4r det vi kallar moln. Om luften kan stiga tillr\u00e4ckligt h\u00f6gt (=6-10 km) s\u00e5 bildas det iskristaller h\u00f6gst upp i molnet. N\u00e4r det finns b\u00e5de vatten och is i molnet kallas det ett bymoln och det regnar ur det. Det \u00e4r allts\u00e5 en f\u00f6ruts\u00e4ttning att det regnar f\u00f6r att det ska bli \u00e5ska. Mitt i molnet finns liksom en skorsten d\u00e4r luften rusar upp\u00e5t med en v\u00e4ldig fart, ibland \u00f6ver 30 m\/s och d\u00e5 gnids och kolliderar vatten och ispartiklar mot varandra och elektricitet bildas. Det \u00e4r statisk elektricitet, samma som kan uppkomma i h\u00e5ret n\u00e4r man kammar sig, eller n\u00e4r man tar av sig en ylletr\u00f6ja.<\/p>\n\n\n\n Sp\u00e4nningsskillnaderna i molnet kan bli 10tals miljoner volt, och n\u00e4r den blir tillr\u00e4ckligt h\u00f6g bildas en blixt. Str\u00f6mstyrkan i blixten varierar mycket, mellan 10.000 och 100.000 amp\u00e8re. De flesta blixtar g\u00e5r inne i molnen eller mellan olika moln. Men en del ”sl\u00e5r ner”. Faktiskt g\u00e5r de flesta av dessa blixtar fr\u00e5n marken och upp\u00e5t. Det bildas ofta urladdningar fr\u00e5n olika platser p\u00e5 marken samtidigt och dessa f\u00f6renar sig i en joniserad kanal en bit upp i molnet. Det som ser ut som om blixten grenar sig \u00e4r allts\u00e5 tv\u00e4rtom, flera blixtar sl\u00e5r sig tillsammans!<\/p>\n\n\n\n Att blixten s\u00f6ker sig till h\u00f6gre f\u00f6rem\u00e5l beror p\u00e5 att det \u00e4r kortaste v\u00e4gen att g\u00e5. En lodr\u00e4t blixt p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll l\u00e5ter som en ljus sm\u00e4ll (gev\u00e4rsskott) medan blixtar l\u00e4ngre bort mullrar dovare eftersom ljudet har studsat mellan en m\u00e4ngd f\u00f6rem\u00e5l. Man kan h\u00f6ra mullret p\u00e5 upp till 2 mils h\u00e5ll. Den blixt som man ser \u00e4r egentligen flera urladdningar i samma kanal. Det kan vara mellan 2 och 20 blixtar efter varandra, varje urladdning tar bara 0,02 sek, men tillsammans kan det ju bli n\u00e5gra tiondelar.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att skydda sig mot blixten kan ett s\u00e4tt vara att s\u00e4tta sig i en bil med pl\u00e5tchassi. Enligt Faradays lag s\u00e5 g\u00e5r alla laddningar p\u00e5 utsidan av en ledare. Gummid\u00e4cken har allts\u00e5 ingen betydelse! P\u00e5 en del utsatta hus s\u00e4tter man ocks\u00e5 upp \u00e5skledare av kopparlinor f\u00f6r att leda laddningarna. De flesta \u00e5skv\u00e4der f\u00f6rekommer runt evatorn i Afrika och Sydamerika samt p\u00e5 de sydostasiatiska \u00f6arna. Det \u00e5ska c:a 200 dagar om \u00e5ret p\u00e5 dessa platser. Den \u00e5skrikaste platsen ligger p\u00e5 Java d\u00e4r det \u00e5skar 322 dagar om \u00e5ret! Jag undrar hur l\u00e5ngt ett \u00e5skv\u00e4der normalt r\u00f6r sig p\u00e5 en halvtimma. Och om det finns n\u00e5got annat intrument \u00e4n blixtlokalisering att m\u00e4ta hur l\u00e5ngt bort \u00e5skan \u00e4r?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Tack f\u00f6r hj\u00e4lpen Anders Undin! K\u00e4nner du till n\u00e5gon gratissajt d\u00e4r man kan se registrering av aktuell \u00e5ska \u00f6ver Sverige? 1.<\/strong> Var tar den kraftiga urladdningen v\u00e4gen?, G\u00e5r den in i oss m\u00e4nniskor och vad h\u00e4nder d\u00e5?, G\u00e5r den in genom jordskorpan? osv. (fysiklagen s\u00e4ger: Energi kan ej f\u00f6rst\u00f6ras bara omvandlas till olika former) www.smhi.se\/kunskapsbanken\/meteorologi\/blixtar-1.662<\/a> Vi \u00e4r n\u00e5gra personer som diskuterar vilket \u00e5r det var som G\u00f6teborg var lamslaget av ett sn\u00f6ov\u00e4der. Det stoppade s\u00e5 gott som all trafik inkl. bussar och sp\u00e5rvagnar. Kan vara omkring 1995 e.dyl. Kan ni svara p\u00e5 detta?<\/p>\n\n\n\n SVAR: Jag f\u00f6rmodar att du syftar p\u00e5 det stora sn\u00f6ov\u00e4dret den 16-17 nov 1995. Det kom d\u00e5 40 cm sn\u00f6 i G\u00f6teborg, vilket \u00e4r rekord f\u00f6r hela 1900-talet. Nederb\u00f6rdsm\u00e4ngden i sm\u00e4lt form var det dygnet 49,8 mm. \u00c4ven storm och \u00e5ska rapporterades. Redan den 24:e nov hade dock all sn\u00f6 sm\u00e4lt bort. Det senaste anm\u00e4rkningsv\u00e4rda sn\u00f6fallet \u00f6ver G\u00f6teborg intr\u00e4ffade den 4 april 1998 d\u00e5 det uppm\u00e4ttes 25 cm p\u00e5 morgonen. Detta var nytt rekord f\u00f6r april. Uppgifterna \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n v\u00e5r medlem Ragnar Erfass 45 \u00e5r l\u00e5nga G\u00f6teborgsserie. I mitten av 1970 talet s\u00e5 s\u00e5g jag en kv\u00e4ll massor av olika mygg och flugor samlade i en pelare som b\u00f6rjade ca 1,5 meter \u00f6ver marken och var ca 20 meter h\u00f6g, det var s\u00e4kert minst 50 pelare. Vi bodde d\u00e5 vid en sj\u00f6 bredvid en barrskog och det var en varm kv\u00e4ll. Detta var i slutet av Augusti i Pite\u00e5. Detta kanske inte \u00e4r en v\u00e4der fr\u00e5ga men jag hoppas att du har ett svar. Annars s\u00e5 \u00e4r jag mycket intresserad av v\u00e4der kanske f\u00f6r att jag \u00e4r sj\u00f6man!? Jag gillar din sida, detta \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag sett den. Skulle vilja f\u00e5 n\u00e5gra bra bokreferenser om meteorologi (sv. el. eng.). G\u00e4rna n\u00e5got som anv\u00e4nds som kurslitteratur. Vilken niv\u00e5 \u00e4r jag os\u00e4ker p\u00e5 (f\u00f6rmod. grundl\u00e4ggande och allm\u00e4n), men \u00e4r Civ.ing och ganska stark p\u00e5 matte, fysik och modellering.<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vad som finns ute i bokhandeln, men jag kan rekommendera att du g\u00e5r in och tittar i Stockholms Universitets bibliotek, d\u00e4r finns c:a 500 titlar p\u00e5 meteorologi. Det g\u00e5r att l\u00e5na b\u00f6cker d\u00e4rifr\u00e5n. http:\/\/cat.sub.su.se\/<\/a> Vad \u00e4r v\u00e4der?? Hur bildas v\u00e4der??<\/p>\n\n\n\n SVAR: Det \u00e4r faktiskt solen som g\u00f6r att det blir v\u00e4der. Utan den skulle det vara precis lugnt och klart, fast det skulle f\u00f6rst\u00e5s inte finnas n\u00e5gra m\u00e4nniskor heller. Tack vare att solen v\u00e4rmer upp land, hav och luft olika mycket p\u00e5 olika st\u00e4llen s\u00e5 b\u00f6rjar luften r\u00f6ra p\u00e5 sig. Varm luft stiger upp\u00e5t och d\u00e5 m\u00e5ste den ju ers\u00e4ttas med luft fr\u00e5n n\u00e5got annat st\u00e4lle. P\u00e5 s\u00e5 vis uppkommer vindarna. Ibland tar vindarna med sig vatten fr\u00e5n havet och sedan tappar den vattnet som regn eller sn\u00f6. Ju mer solen v\u00e4rmer ju h\u00e4ftigare v\u00e4der kan det bli. Som sagt, vi har solen att tacka f\u00f6r b\u00e5de livet och v\u00e4dret! Kommer det n\u00e5gon g\u00e5ng i framtiden att vara m\u00f6jligt att styra v\u00e4dret? Jag jobbar med atmosf\u00e4ren i skolan och vill g\u00e4rna ha information om olika v\u00e4der och stormar som tromber, blixtar, orkaner, olika zoner som tropiska zonen etc. Jag skulle bli j\u00e4tteglad om ni kunde skicka mig information, bilder eller liknande s\u00e5 snart som m\u00f6jligt. Hej! Jag har anv\u00e4nt ett v\u00e4derprogram som heter Weather Display de sista \u00e5ren och alltid funderat p\u00e5 vissa v\u00e4rden som jag f\u00e5r ut av programmet. SVAR: ”Heating degrees” (graddagar p\u00e5 svenska) anv\u00e4nds n\u00e4r man vill kontrollera v\u00e4rmef\u00f6rbrukningen i ett hus. I ditt program \u00e4r tr\u00f6skelv\u00e4rdet 18,3 grader. Det betyder att n\u00e4r dygnsmedeltemperaturen utomhus understiger detta v\u00e4rde beh\u00f6ver man b\u00f6rja v\u00e4rma huset. Om dygnsmedeltemperaturen t. ex. \u00e4r +10 s\u00e5 blir det 18,3-10= 8,3 ”heating degrees” f\u00f6r det dygnet. Summerar man alla s\u00e5dana dygnsber\u00e4kningar f\u00f6r en m\u00e5nad f\u00e5r man den m\u00e5nadens graddagar. Summerar man alla \u00e5rets dygn f\u00e5s \u00e5rets graddagar. Antalet graddagar anses vara direkt linj\u00e4rt (ej exakt) proportionellt med v\u00e4rmef\u00f6rbrukningen. Man kan d\u00e5 j\u00e4mf\u00f6ra olika perioders (och fastigheters) v\u00e4rmef\u00f6rbrukning. Om t. ex. graddagarna blir 100 f\u00f6r en period och 200 f\u00f6r en annan s\u00e5 blir v\u00e4rmef\u00f6rbrukningen dubbelt st\u00f6rre f\u00f6r den senare perioden. Har man d\u00e5 f\u00f6rbrukat mer \u00e4n dubbelt med v\u00e4rme har man sl\u00f6sat med den. Har man f\u00f6rbrukat mindre \u00e4n det dubbla under den senare perioden har man sparat in p\u00e5 v\u00e4rmen. <\/p>\n\n\n\n ”Growing degrees” kan f\u00f6rklaras p\u00e5 liknande s\u00e4tt, men h\u00e4r g\u00e4ller det v\u00e4xters v\u00e4rmebehov. Tr\u00f6skelv\u00e4rdet f\u00f6r olika v\u00e4xters v\u00e4rmebehov \u00e4r olika. Det finns ett begrepp som kallas vegetationsperiod. Det \u00e4r under den perioden som v\u00e4xtlivet anses kunna p\u00e5g\u00e5. Tr\u00f6skelv\u00e4rdet brukar h\u00e4r s\u00e4ttas till en dygnsmedeltemperatur p\u00e5 +3 grader. Temperaturen brukar ju m\u00e4tas p\u00e5 1,5 meters h\u00f6jd \u00f6ver marken. Temperaturen vid markytan \u00e4r under v\u00e4xtperioden i genomsnitt 2 till 3 grader l\u00e4gre. Ber\u00e4kning av ”growing degrees” g\u00f6rs p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r ”heating degrees”. En dygnsmedeltemperatur p\u00e5 +10 grader och ett tr\u00f6skelv\u00e4rde p\u00e5 +3 grader blir 10-3= 7 ”growing degrees”. Inst\u00e4llningen minus 5 i ditt program m\u00e5ste v\u00e4l vara f\u00f6r kallt. H\u00e4r finns svaren uppdelade i olika kategorier.Vi kan inte garantera att alla l\u00e4nkarna fungerar! Antalet inl\u00e4gg inom varje kategori inom parentes. Kategorier: Atmosf\u00e4rens fysik och kemi (16) Klimatologi (11) Ljusfenomen (4) Lufttryck (3) Meteorologiska m\u00e4tinstrument (10) Moln (5) Prognoser (2) Satellitbilder Vindar (12) V\u00e4derstatistik (9) \u00c5ska (10) \u00d6vrigt (7) Atmosf\u00e4rens fysik och kemi Jag har … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dV\u00e4derfr\u00e5gan\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-55","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vaderbitarna.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/55","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vaderbitarna.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vaderbitarna.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vaderbitarna.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vaderbitarna.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=55"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/vaderbitarna.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/55\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":216,"href":"https:\/\/vaderbitarna.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/55\/revisions\/216"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vaderbitarna.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=55"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Atmosf\u00e4rens fysik och kemi<\/strong><\/h1>\n\n\n\n
1. Vart i Europa regnar det mest?
2. Varf\u00f6r regnar det s\u00e5 mycket d\u00e4r f\u00f6r?<\/p>\n\n\n\n
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Instabil atmosf\u00e4r inneb\u00e4r att luften n\u00e4rmast marken blivit ordentligt uppv\u00e4rmd av t.ex. solstr\u00e5lning mot markytan. I h\u00f6gre luftlager \u00e4r det dock fortfarande kallt. Ett annat s\u00e4tt \u00e4r att det str\u00f6mmar in kallare luft \u00f6ver en varm luftmassa t.ex. i n\u00e4rheten av en kallfront. I b\u00e4gge dessa fall vill d\u00e5 den varmare luften stiga upp\u00e5t eftersom den \u00e4r l\u00e4ttare (jfr. med en varmluftsballong!) Samtidigt vill den kallare luften sjunka ner mot marken. I s\u00e5dana h\u00e4r situationer bildas l\u00e4tt regnskurar och byiga vindar vilket underl\u00e4ttar transporten av alla gaser som inte \u00e4r betydligt tyngre \u00e4n luften. I det motsatta fallet, stabil atmosf\u00e4r, \u00e4r luftskiktningen den omv\u00e4nda vilket f\u00f6rhindrar transporter i vertikal led. Naturligtvis kan det ju bl\u00e5sa horisontellt \u00e4ven i en stabil atmosf\u00e4r. Det s\u00e4msta fallet \u00e4r kraftiga, fuktiga, h\u00f6gtryck under vintern d\u00e5 luften faller ner\u00e5t och dessutom kan s.k. inversioner upptr\u00e4da. Dessa bildar liksom ett lock \u00f6ver vissa platser och luft och andra gaser kan inte heller ta sig n\u00e5gonstans. Det var s\u00e5 h\u00e4r den sk. London-smogen bildades f\u00f6rr i tiden.
Mvh
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Jo, det finns en bra amerikansk webbsida inneh\u00e5llande svar p\u00e5 vanliga fr\u00e5gor om hagel p\u00e5 adressen: www.usatoday.com\/weather\/askjack\/wahail.htm<\/a> Nackdelen \u00e4r v\u00e4l kanske att den \u00e4r p\u00e5 engelska. Specifik information till ditt \u00e4mne finns att tillg\u00e5 under den andra fr\u00e5gan uppifr\u00e5n!
Lycka till med skolarbetet!
Mvh
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande i Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Om moln ger regn eller inte, beror d\u00e4remot, p\u00e5 deras vertikala utstr\u00e4ckning. De m\u00e5ste, s\u00e5 att s\u00e4ga, vara tillr\u00e4ckligt ”tjocka” f\u00f6r att ge regn. Man kan t\u00e4nka sig en liten regndroppe som h\u00e5lls i luften genom uppvindarna som man har i sj\u00e4lva molnen. Regndroppen v\u00e4xer och v\u00e4xer och n\u00e4r den blir f\u00f6r stor\/tung f\u00f6r att h\u00e5llas sv\u00e4vande i luften genom uppvindarna, faller den ur och det blir regn.
Om man har tjockare moln som ibland str\u00e4cker sig genom hela troposf\u00e4ren, fortg\u00e5r denna process emellertid oftast \u00f6ver isfasen, d.v.s. det handlar om ispartiklar som v\u00e4xer och v\u00e4xer och s\u00e5 sm\u00e5ningom faller de ur n\u00e4r de blir f\u00f6r tunga. Oftast hinner de tina upp p\u00e5 v\u00e4gen ned\u00e5t och det blir regn, men ibland, n\u00e4r de inte hinner tina, blir det kornsn\u00f6 eller hagel.
———————————————————————-
Matthias Mohr
Institutionen f\u00f6r geovetenskaper, Meteorologi
Uppsala universitet<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
En t\u00e4tare atmosf\u00e4r uppstog s\u00e5 sm\u00e5ningom. Denna bestod av vulkaniska gaser och partiklar, d.v.s. 80 % vatten\u00e5nga (H2<\/sub>O), 10 % koldioxid (CO2<\/sub>) och 10 % kv\u00e4ve. Atmosf\u00e4ren avkyldes gradvis, moln bildades och det b\u00f6rjade regna. Regnet samlades i \u00e4lvar, sj\u00f6ar och oceaner, vilka i sin tur absorberade mycket av koldioxiden.
Syre bildades oerh\u00f6rt l\u00e5ngsamt i och med att solstr\u00e5lningen spaltade upp vatten\u00e5nga (H2<\/sub>O) i v\u00e4te (H2<\/sub>) och syre (O2<\/sub>). Detta kallas f\u00f6r en fotokemisk reaktion. N\u00e4r sedan v\u00e4xter b\u00f6rjade utvecklas f\u00f6r 2-3 miljarder \u00e5r sedan, tillf\u00f6rde de atmosf\u00e4ren ytterligare syre och syrekoncentrationen steg gradvis till den nuvarande niv\u00e5n.
(K\u00e4lla: Essentials of Meteorology, C. Donald Ahrens, ISBN: 0534537669)
———————————————————————-
Matthias Mohr
Institutionen f\u00f6r geovetenskaper, Meteorologi
Uppsala universitet<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: I korta ordalag, s\u00e5 har det att g\u00f6ra med f\u00f6rekomsten av stora temperaturskillnader mellan land\/hav eller N\/S, vilket i sin tur leder till motsvarande skillnader i lufttryck. I ett l\u00e5gtrycksomr\u00e5de sker en allm\u00e4n h\u00e4vning av luften med \u00e5tf\u00f6ljande molnbildning och nederb\u00f6rd knutet till varm-\/kallfronter. I ett h\u00f6gtrycksomr\u00e5de d\u00e4remot, g\u00e4ller att vi har en allm\u00e4n subsidens (sjunkande luft), vilket motverkar uppkomsten av moln och regn. Vi f\u00e5r i st\u00e4llet ofta vackert v\u00e4der med svaga vindar.
F\u00f6r mer detaljerad information om hur l\u00e5gtryck resp. h\u00f6gtryck bildas, s\u00e5 h\u00e4nvisar jag till f\u00f6ljande webbsidor:
* L\u00e5gtryck\/v\u00e4der – www.usatoday.com\/weather\/tg\/wlowpres\/wlowpres.htm<\/a>
* H\u00f6gtryck\/v\u00e4der – www.usatoday.com\/weather\/tg\/whighp\/whighp.htm<\/a><\/p>\n\n\n\n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande i Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Jag har h\u00e4r snappat upp en l\u00e4mplig amerikansk v\u00e4derl\u00e4nk ang\u00e5ende din fr\u00e5ga om hagel: www.usatoday.com\/weather\/askjack\/wahail.htm<\/a> .
Den amerikanske meteorologen Jack Williams ger d\u00e4r svar p\u00e5 allm\u00e4nhetens inskickade fr\u00e5gor om hagel. Motsvarande fr\u00e5gor&svar-avdelning finns \u00e4ven f\u00f6r andra slags v\u00e4derkategorier.
Lycka till med skolarbetet!<\/p>\n\n\n\n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande vid Uppsala universitet<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
N\u00e5got om markinversioner.<\/strong>
En markinversion uppst\u00e5r under lugna och klara n\u00e4tter d\u00e5 markytan f\u00f6rlorar mycket v\u00e4rme ut till rymden. Och n\u00e4r markytan avkyls, s\u00e5 avkyls ocks\u00e5 luftskiktet n\u00e4rmast den. Det blir kallt nere vid marken. Om vi har att g\u00f6ra med en fuktig luftmassa bildas l\u00e4tt dimma under sena natten eller tidiga morgonen, s.k. str\u00e5lningsdimma. Vanligtvis \u00e4r en markinversion mest utvecklad just f\u00f6re soluppg\u00e5ngen. Marken har d\u00e5 haft hela natten p\u00e5 sig att avkylas.
Uppl\u00f6sning av markinversioner.<\/strong>
Nedbrytningen av en markinversion kan ske p\u00e5 p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Antingen genom att solen v\u00e4rmer upp markytan och d\u00e4rigenom br\u00e4nner bort inversionen underifr\u00e5n. Eller att det kommer en stark vind som blandar om den kalla luften n\u00e4rmast marken med det varmare skiktet l\u00e4ngre upp, vilket river upp den i grunden. Markinversioner som uppst\u00e5r under klara sommarn\u00e4tter f\u00f6rsvinner sedan snabbt under f\u00f6rmiddagen till f\u00f6ljd av den starka solinstr\u00e5lningen. S\u00e5 snart inversionen \u00e4r uppl\u00f6st kan vinden, som kanske legat utest\u00e4ngd ovanf\u00f6r det stabila luftskiktet, \u00e5ter ta sig ner till markniv\u00e5. Morgonvinden s\u00e4tter in. Under vintern r\u00e4cker d\u00e4remot inte solens energi till f\u00f6r att l\u00f6sa upp inversionen. Jordytan blir allt kallare. Det fordras nu ett ordentligt l\u00e5gtryck som kan blanda om luften i den nedre delen av troposf\u00e4ren och som slutligen bidrar till att bryta det l\u00e5sta v\u00e4derl\u00e4get. Kall luft kan p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ofta ligga kvar l\u00e4nge i dalg\u00e5ngarna i norra Sveriges inland \u00e4nda tills ett l\u00e5gtryck fr\u00e5n Atlanten kommer in v\u00e4sterifr\u00e5n och mer eller mindre bl\u00e5ser bort inversionen.
Hoppas att min ovanst\u00e5ende redog\u00f6relse har gett dig en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r uppkomsten av inversioner. Jag beklagar att svaret har dragit ut p\u00e5 tiden!!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande, Uppsala
P.S. Svaret p\u00e5 fr\u00e5gan har delvis tagits fram med st\u00f6d av boken Fritidsv\u00e4der<\/strong> (P-G Andbert). D.S.<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Varf\u00f6r k\u00e4nns det kallare n\u00e4r det \u00e4r h\u00f6gre fuktighet (r\u00e5tt) i luften?? <\/p>\n\n\n\n
\/Andreas med hj\u00e4lp av Lars Andersson<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\/Andreas med hj\u00e4lp av Lars Andersson<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\/Andreas med hj\u00e4lp av Lars Andersson<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\/Andreas<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\/Andreas<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\/Andreas<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Enkelt uttryckt \u00e4r en kallfront kall luft som driver undan varmare luft. I gr\u00e4nsomr\u00e5det bildas moln och nederb\u00f6rd.
\/Andreas<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Vi har haft att g\u00f6ra med en liknande fr\u00e5ga tidigare. Inversion betyder att temperaturen \u00f6kar med h\u00f6jden i atmosf\u00e4ren i st\u00e4llet f\u00f6r att avta. Detta fenomen \u00e4r vanligast p\u00e5 vintern, d\u00e5 den kallaste luften samlas i det markn\u00e4ra luftskiktet. Den varmare luften som \u00e4r l\u00e4ttare \u00e4n den kalla l\u00e4gger sig som ett lock ovanf\u00f6r den senare. F\u00f6ljden blir att den ledande vinden ’st\u00e4ngs ute’ fr\u00e5n gr\u00e4nsskiktet (nedersta luftlagret). Eventuella luftf\u00f6roreningar blandas d\u00e5 inte ut ordentligt p g a den svaga eller obefintliga vinden.
G\u00f6teborg \u00e4r speciellt k\u00e4nslig f\u00f6r uppkomsten av inversioner under vintern eftersom det ligger i en svacka i slutet av G\u00f6ta \u00c4lvdalen. Tyngdlagen medf\u00f6r n\u00e4mligen att kall luft, som \u00e4r tyngre \u00e4n den varma, rinner ner i dalg\u00e5ngarna fr\u00e5n omgivande sluttningar. Inversioner som sammanfaller med stora avgasutsl\u00e4pp (bilar, industrier m.m.), oftast tidigt p\u00e5 morgonen, leder oundvikligen till en drastiskt f\u00f6rs\u00e4mrad luftkvalitet. Vanliga symptom \u00e4r \u00f6gonirritationer, andningsbesv\u00e4r o s v. Personer med astma \u00e4r speciellt utsatta. Liknande milj\u00f6problem finns f \u00f6 i Sundsvall som ocks\u00e5 \u00e4r en industristad!
Se efter i mapparna med \u00e4ldre fr\u00e5gor ang\u00e5ende en utf\u00f6rligare beskrivning av fenomenet inversion!
V\u00e4nliga h\u00e4lsningar fr\u00e5n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\nKlimatologi<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
SVAR: Det finns tyv\u00e4rr inte mycket att hitta i svensk litteratur, men h\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra web-adresser som du kan b\u00f6rja titta p\u00e5:
http:\/\/www.climate.co.nz\/<\/a>
http:\/\/www.innz.co.nz\/weather\/<\/a>
http:\/\/www.niwa.cri.nz\/climsum_latest.html<\/a>
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
medeltemperatur. (I s\u00f6dra Sverige ligger medeltemperaturen p\u00e5 sommaren runt +15 grader.)
Klimatet kompliceras ocks\u00e5 av Anderna. (Alla h\u00f6ga bergskedjor p\u00e5verkar ju b\u00e5de klimat och v\u00e4der.) Med tanke p\u00e5 att sydost-passaden (\u00e5rsvindar) bl\u00e5ser \u00f6ver i stort sett hela mellersta Sydamerika s\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rks regnen p\u00e5 Andernas \u00f6stra sida (n\u00e4r luften pressas upp\u00e5t). P\u00e5 den v\u00e4stra sidan blir vinden torr n\u00e4r den faller ner\u00e5t och mycket riktigt finns det en l\u00e5ngstr\u00e4ckt \u00f6ken i norra Chile och v\u00e4stra Peru.
En annan viktig faktor f\u00f6r klimatet och v\u00e4dret \u00e4r de havsstr\u00f6mmar som finns utanf\u00f6r Sydamerikas v\u00e4stkust. Dessa brukar ibland byta riktning och temperatur (El Ni\u00f1o). Detta p\u00e5verkar i h\u00f6g grad v\u00e4dret d\u00e4r och kan ocks\u00e5 p\u00e5verka v\u00e4dret p\u00e5 hela s\u00f6dra halvklotet. Huruvida detta fenomen kommer att p\u00e5verka klimatet \u00e4r os\u00e4kert, d\u00e4remot l\u00e4r \u00e4ven framf\u00f6rallt s\u00f6dra Sydamerika p\u00e5verkas av den globala uppv\u00e4rmningen som p\u00e5g\u00e5r. Mest tydlig \u00e4r denna uppv\u00e4rmning \u00f6ver Antarktis.
Jag hoppas du f\u00e5r n\u00e5gon nytta av detta.
Lycka till.
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Vi har en god uppfattning om klimatet under den aktuella tiden fr\u00e5n fr\u00e4mst dendrokronologiska data. Information om tr\u00e4dgr\u00e4ns och glaci\u00e4rer kompletterar och ger trenden \u00f6ver l\u00e4ngre tid.
Sommartemperaturen var l\u00e5g och glaci\u00e4rframryckning gynnades av klimatet 400 f . Kr. 300-200 f Kr. tycks klimatet kortvarigt ha blivit varmare (breda tr\u00e4dringar, ett par tr\u00e4d funna p\u00e5 en h\u00f6jd upp emot drygt 100 m \u00f6ver nuvarande niv\u00e5 (bara tv\u00e5 dateringar !). Efter en kort kallare period steg klimatet markant omkring \u00e5r 1. Ett maximum intr\u00e4ffade ca 100 efter Kr.
En ny period med svala somrar \u00e4r daterad till omkring 300 ef Kr. 400-500 upplevde Sverige en period med varmt men fluktuerande klimat. I stora drag sj\u00f6nk temperaturen d\u00e4refter fram till omkring 800 efter Kr. Ett m\u00e4rkbart men kort minima intr\u00e4ffade omkring 550 ef Kr.
Den l\u00e5ga temperaturen omkring 800 var p\u00e5taglig. Perioden \u00e4r k\u00e4nd fr\u00e5n m\u00e5nga delar av v\u00e4rlden.
Temperaturen steg till \u00f6ver nuvarande temperatur omkring 1000- 1100 efter Kr. P\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r f\u00f6ll den markant. Den kalla perioden var kort f\u00f6r och den steg n\u00e5got fram emot 1400. Den sj\u00f6nk igen n\u00e5got men n\u00e5dde minima f\u00f6rst omkring 1600. Den har d\u00e4refter stigit, med flera snabba fluktuationer, fram till 1940-talet.
Se t ex.
Briffa, K.R., 2000: Annual climate variability in the Holocene: interpreting the message of ancient trees. Quaternary Science Reviews 19: 87-105.
Briffa, K.R., Jones, P.D., Bartholin, T.S., Eckstein, D., Schweingruber, F.H., Karl\u00e9n, W., Zetterberg, P. and Eronen, M., 1992: Fennoscandian summers from A.D. 500: Temperature changes on short and long timescales. Climatic Dynamics 7: 111-119.<\/p>\n\n\n\n
klimathistoria fokuserad p\u00e5 ”The Great Mya Drought”.
Richardson B. Gill
7707 Broadway 11A
San Antonio,
TX 78209-3250
USA<\/p>\n\n\n\n
(Tack f\u00f6r hj\u00e4lpen med denna fr\u00e5gan! \/Andreas, webmaster)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
H\u00e4r nedan f\u00f6ljer s\u00e5 en lista p\u00e5 n\u00e5gra l\u00e4mpliga webbadresser med aktuell information till ditt specialarbete om klimat.
Jag vet inte exakt vad ditt arbete skall handla om men det \u00e4r v\u00e4l enklast att f\u00f6rst b\u00f6rja med och ge en \u00f6versiktlig bild av Jordens olika klimatzoner f\u00f6r att sedan g\u00e5 in p\u00e5 klimatp\u00e5verkande faktorer av div. slag s\u00e5som v\u00e4xthuseffekten, vulkanism, solfl\u00e4ckscykeln, Milankovic-variablerna o s v. Det f\u00f6rhistoriska klimatet kan ocks\u00e5 vara v\u00e4rt att ta med i n\u00e5got kapitel. Kanske Du \u00e4ven kan orda lite om klimatet i framtiden, olika klimatscenarior etc.
—————————————————————–
1. Climate Classification and Climatic Regions of the World: www.geog.ouc.bc.ca\/physgeog\/contents\/7v.html<\/a>
2. Understanding global climate change: www.usatoday.com\/weather\/clisci\/wclisci0.htm<\/a>
3. NASA Goddard Institute for Space Studies (GISS) Climate Glossary: www.giss.nasa.gov\/more\/glossary.html<\/a>.
4. Climate and Climate change: www.algonet.se\/~peogan\/#climate<\/a>
5. Nordisk vulkanologisk institut: http:\/\/www.norvol.hi.is\/<\/a>
——————————————————————
Hoppas i alla fall att mina ovanst\u00e5ende l\u00e4nktips kan ge svar p\u00e5 dina fr\u00e5gor om klimat och jag f\u00e5r \u00f6nska dig lycka till med specialarbetet!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
\/Mattias Larsson
meteorologistuderande i Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Jag har h\u00e4r letat upp tre l\u00e4mpliga n\u00e4tsidor ang\u00e5ende din fr\u00e5ga om statistiska data f\u00f6r det lokala klimatet p\u00e5 olika platser runt om i v\u00e4rlden. Samtliga tre webbsidor h\u00e4rstammar fr\u00e5n USA – som f \u00f6 kan uppvisa ett brett spektrum av m\u00e5nga exklusiva l\u00e4nkar p\u00e5 Internet om allt m\u00f6jligt som har med v\u00e4der att g\u00f6ra!
* Klimatstatistik fr\u00e5n hela v\u00e4rlden finns samlat p\u00e5 f\u00f6ljande hemsida: www.worldclimate.com\/climate\/index.htm<\/a> . Presentation av m\u00e5nadsmedelv\u00e4rden med avseende p\u00e5 temperatur, nederb\u00f6rd etc fr\u00e5n de flesta st\u00f6rre st\u00e4der i v\u00e4rlden.
* V\u00e4derkanalen ”USA today” har flera intressanta l\u00e4nkar om klimat. Aktuella klimatdata f\u00f6r ett flertal amerikanska st\u00e4der finns att tillg\u00e5 genom n\u00e4tsidan – www.usatoday.com\/weather\/climate\/usa\/wusaclim.htm<\/a> .
Motsvarande uppgifter f\u00f6r st\u00e4der utanf\u00f6r USA erh\u00e5lls p\u00e5 webbsidan – www.today.com\/weather\/climate\/worldcli.htm<\/a> .
Hoppas att mina ovanst\u00e5nde l\u00e4nktips kan vara till n\u00e5gon hj\u00e4lp!!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
En p\u00e5taglig uppv\u00e4rmning av Jordens klimat leder till sm\u00e4ltande polarisar, vilket i sin tur inneb\u00e4r stigande havsniv\u00e5er. L\u00e5gl\u00e4nta landomr\u00e5den n\u00e4ra haven riskerar h\u00e4rvid att \u00f6versv\u00e4mmas om havsytan forts\u00e4tter att stiga. Maldiverna antas h\u00e4r vara bland de f\u00f6rsta platserna p\u00e5 Jorden som kommer att utpl\u00e5nas av de framforsande vattenmassorna!
Mycket mera om den globala uppv\u00e4rmningen och dess konsekvenser f\u00f6r Jordens framtida klimat kan Du annars l\u00e4sa om p\u00e5 f\u00f6ljande n\u00e4tadress: ’ www.ncdc.noaa.gov\/ol\/climate\/globalwarming.html<\/a> ’
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Jag kommer sj\u00e4lv ifr\u00e5n Karlstad-trakten, s\u00e5 bakgrunden till din fr\u00e5ga \u00e4r s\u00e5ledes inte helt obekant f\u00f6r min del. Karlstad har ett v\u00e4xlingsrikt klimat med relativt kalla vintrar och ganska varma somrar – sett i ett svenskt v\u00e4derperspektiv. Staden ligger l\u00e5ngt upp i solstatistiken. Du kanske k\u00e4nner till uttrycket ”Sola i Karlsta'”? Att solen ofta skiner i Karlstad beror dels p\u00e5 att V\u00e4rmland ligger i regnskugga av de sydnorska fj\u00e4llen och dels inverkar V\u00e4nerns vattenmassor h\u00e4mmande p\u00e5 konvektionen, d.v.s. uppkomsten av sommarmoln (stackmoln).
Den mesta nederb\u00f6rden kommer fr\u00e5n sektorn S-SV. Vindar mellan v\u00e4st och nord medf\u00f6r ofta t\u00e4mligen vackert v\u00e4der, \u00e4ven om vi r\u00e5kar befinna oss inom ett l\u00e5gtrycksomr\u00e5de. En betydande del av regnet\/sn\u00f6n f\u00e5ngas upp p\u00e5 v\u00e4stsidan av de norska fj\u00e4llen och n\u00e4r luften sedan sjunker ner p\u00e5 l\u00e4sidan v\u00e4rms den upp och torkar ut (s.k. f\u00f6hneffekt).
Klimatstatistik f\u00f6r Karlstad finns att tillg\u00e5 p\u00e5 Internet genom f\u00f6ljande v\u00e4derl\u00e4nk: www.worldclimate.com\/climate\/cgi-bin\/place.pl?pla=Karlstad<\/a> .
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR:
V\u00c4DER – Atmosf\u00e4rens fysikaliska tillst\u00e5nd vid en given plats och en given tidpunkt.
KLIMAT – ’Medelv\u00e4dret’, platsens karakt\u00e4r, variationer och extremer.
h\u00e4lsningar fr\u00e5n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
En bra bok som jag kan rekommendera \u00e4r G\u00f6sta H. Liljequists KLIMATOLOGI fr\u00e5n 1970. Den anv\u00e4nds \u00e4n idag i den akademiska undervisningen p\u00e5 universitet och h\u00f6gskola. Det var inte s\u00e4rskilt l\u00e4nge sedan som jag sj\u00e4lv l\u00e4ste meteorologi vid Uppsala universitet och jag minns bl a att klimatologikursen som vi l\u00e4ste p\u00e5 C-niv\u00e5 n\u00e4stan helt och h\u00e5llet var baserad p\u00e5 G\u00f6sta Liljequists bok. Hoppas att du kan l\u00e5na den p\u00e5 n\u00e5got n\u00e4rbel\u00e4get bibliotek?! Boken skall i alla fall finnas att tillg\u00e5 p\u00e5 de flesta bibliotek runt om i landet, enligt en s\u00f6kning i nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS. OBS! L\u00e4s framf\u00f6rallt f\u00f6ljande kapitel i boken: ”Tropisk meteorologi, tropiska orkaner och tromber” p\u00e5 sid. 134-144 samt ”Jordens faktiska klimatf\u00f6rdelning” p\u00e5 sidan 159-161.<\/p>\n\n\n\n
\/Mattias Larsson
(ansvarig f\u00f6r V\u00e4derbitarnas fr\u00e5geservice)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
KLIMATOLOGI METEOROLOGI. J\u00f6rgen Bogren m fl., Studentlitteratur, 1999.<\/p>\n\n\n\n
\/Mattias Larsson
(ansvarig f\u00f6r V\u00e4derbitarnas fr\u00e5geservice)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Med v\u00e4nliga h\u00e4lsningar,
Weine Josefsson
SMHI
Enheten f\u00f6r information och statistik<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\nLjusfenomen<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
SVAR: Det du har sett \u00e4r vad vi kallar en halo. Det \u00e4r ett optiskt fenomen som \u00e4r ganska vanligt. Det fungerar ungef\u00e4r som i en regnb\u00e5ge d\u00e4r ljuset bryts i regndropparna. Halo ligger dock mycket h\u00f6gre (c:a 7-8km.) i en sorts moln som kallas cirrostratus eller sl\u00f6jmoln som man s\u00e4ger p\u00e5 svenska. Dessa moln best\u00e5r av en m\u00e4ngd sm\u00e5 iskristaller d\u00e4r ljuset bryts. Om tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga av dom h\u00e4r kristallerna \u00e4r riktade \u00e5t samma h\u00e5ll kan ljuset brytas och ge s\u00e5dana h\u00e4r ringar. F\u00f6r l\u00e4nge sedan trodde m\u00e4nniskorna att detta var en sorts tecken, dvs. det skulle bli krig eller n\u00e5gon annan katastrof.
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Det finns en bra amerikansk v\u00e4dersida som tar upp mycket av ditt \u00e4mne.
V\u00e4nligen styr din webbl\u00e4sare till den f\u00f6ljande l\u00e4nken s\u00e5 lovar jag att du kommer att hitta mycket info. om regnb\u00e5gar och andra himlafenomen: www.usatoday.com\/weather\/resources\/askjack\/wfaqsky.htm<\/a><\/em>
L\u00e4s inl\u00e4ggen i 1:a och 3:e stycket p\u00e5 denna sida!
Mvh
\/Mattias Larsson
(ansvarig f\u00f6r V\u00e4derbitarnas fr\u00e5geservice)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Hej, Det \u00e4r inte gott att veta vad detta kan ha varit. Jag har samlat p\u00e5 mig en del iakttagelser av klotblixtliknande fenomen som inte varit f\u00f6rknippade med \u00e5ska, men det har d\u00e5 r\u00f6rt sig om ljusklot som uppst\u00e5tt vintertid, med eller utan samtidigt sn\u00f6fall. I de fall d\u00e5 sn\u00f6fall f\u00f6rekommit har sn\u00f6n varit torr och kall och kombinerad med bl\u00e5st. I det aktuella fallet har det ju regnat och det \u00e4r mitt i sommaren, s\u00e5 det troligaste \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 att det r\u00f6rt sig om en klotblixt.
Sen finns ju det h\u00e4r omstridda fenomenet lyktgubbar som m\u00f6jligen skulle kunna f\u00f6rklaras med sj\u00e4lvant\u00e4nd metangas, men detta fenomen har s\u00e5 vitt jag vet bara rapporterats fr\u00e5n sumpmarker.
H\u00e4lsningar
Haldo Vedin
SMHI
Enheten f\u00f6r information och statistik<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Av din beskrivning tror jag att du s\u00e5g n\u00e5got som heter cirkumzenitalb\u00e5gen. Den \u00e4r mycket f\u00e4rggrann men inte alltid ljusstark, samt befinner sig rakt ovanf\u00f6r solen p\u00e5 minst 46 graders vinkelavst\u00e5nd fr\u00e5n denna. Den best\u00e5r egentligen av en hel cirkel, men vanligen ser man endast den del som ligger n\u00e4rmast solen. Dessutom kan den bara f\u00f6rekomma om solen befinner sig l\u00e4gre \u00e4n 32 grader \u00f6ver horisonten. Fenomenet \u00e4r vackrast vid 22 graders solh\u00f6jd. Cirkumzenitalb\u00e5gen uppst\u00e5r n\u00e4r solljuset bryts i 90-gradersprismor, d\u00e4r den ena ytan \u00e4r v\u00e5gr\u00e4t. Om man vill veta mer om olika himlafenomen \u00e4r en l\u00e4mplig bok ”Himlasken och andra ljusfenomen” av Alf Nyberg. Den \u00e4r utgiven av Ingenj\u00f6rsf\u00f6rlaget.
V\u00e4nliga h\u00e4lsningar fr\u00e5n
Hans \u00d6stlund
(Klimatobservat\u00f6r, Krylbo)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\nLufttryck<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Vad betr\u00e4ffar sambandet mellan tryck\/vind, s\u00e5 g\u00e4ller att vinden bl\u00e5ser moturs runt l\u00e5gtryck och medurs runt h\u00f6gtrycksomr\u00e5den. Rotationsriktningen runt l\u00e5g- och h\u00f6gtryck blir p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet den helt omv\u00e4nda pga. corioliskraftens \u00e4ndrade riktning.
Vindens riktning fortg\u00e5r parallellt med isobarerna (isobar = linjer som f\u00f6rbinder platser med lika lufttryck), d\u00e5 tryckgradientkraften och corioliskraften \u00e4r i balans. Betecknas inom meteorologin som den ’geostrofiska vinden’ och detta samband g\u00e4ller med god approximation ovanf\u00f6r 1000 meters h\u00f6jd, d\u00e4r friktionen fr\u00e5n marken \u00e4r f\u00f6rsumbar. Tryckgradientkraften beror av den horisontella skillnaden i lufttryck och \u00e4r alltid riktad in mot l\u00e5gtryckets centrum. Corioliskraften uppkommer genom jordrotationen, vilken medf\u00f6r att v\u00e4dersystemen avl\u00e4nkas till h\u00f6ger i sin r\u00f6relseriktning. P\u00e5 s\u00f6dra halvklotet sker denna avl\u00e4nkning ist\u00e4llet \u00e5t v\u00e4nster.
Generellt har vi ocks\u00e5 att ju kompaktare isobarerna ligger intill varandra p\u00e5 v\u00e4derkartan, desto kraftigare bl\u00e5ser det!
En mer detaljerad redog\u00f6relse f\u00f6r lufttryckets inflytande p\u00e5 h\u00e4ndelsef\u00f6rloppen i lufthavet, finns att tillg\u00e5 p\u00e5 denna n\u00e4tsida – www.usatoday.com\/weather\/wstorm0.htm<\/a>
Hoppas slutligen att ni k\u00e4nner er tillfredst\u00e4llda med mina ovanst\u00e5ende kommentarer\/l\u00e4nktips!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande i Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\/Andreas<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Hej fr\u00e5gepanelen! Jag har nyligen inf\u00f6rskaffat en v\u00e4derstation av typ La Cross 3600. Om n\u00e5gra veckor n\u00e4r jag f\u00e5r tillg\u00e5ng till bredband vill jag publicera v\u00e4derdata p\u00e5 n\u00e4tet.Hur kan jag j\u00e4mf\u00f6ra lufttrycket f\u00f6r att se ifall v\u00e4rdet st\u00e4mmer p\u00e5 min station? Spelar det n\u00e5gon roll vilket h\u00f6jd jag bor p\u00e5? Jag bor p\u00e5 ca 155 m\u00f6h utanf\u00f6r \u00d6rby mellan Bor\u00e5s och Varberg.<\/p>\n\n\n\n
2) Tryck p\u00e5 knappen ”Prognoser & Observationer” l\u00e4ngst upp i f\u00f6nstret.
3) Tryck p\u00e5 l\u00e4nken ”Lufttryck” (under kategorin Land) i den v\u00e4nstra menyn. <\/p>\n\n\n\n
\/Mattias Larsson
(ansvarig f\u00f6r V\u00e4derbitarnas fr\u00e5geservice)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\nMeteorologiska m\u00e4tinstrument<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
SVAR: Jag f\u00f6rmodar att du med m\u00e4tinsamlingshus menar en termometerbur, som brukar vara centrum p\u00e5 varje v\u00e4derstation. V\u00e5r medlem Lars-Erik Wikman har en ritning p\u00e5 en riktig termometerbur. Kontakta honom p\u00e5 adress: larserik@svardsjojarn.se
Det finns f\u00f6rvisso burar att k\u00f6pa fr\u00e5n SMHI men de kostar c:a 8.000 kr. Sedan b\u00f6r du ju ha n\u00e5got att stoppa in i buren! Vill du vara riktigt noggrann s\u00e5 ska du k\u00f6pa meteorologiska termometrar! Firman Svenska Termoinstrument (Box 1421, 183 14 T\u00e4by, tel. 08-630 09 20) har det mesta som kan beh\u00f6vas men det \u00e4r tyv\u00e4rr inte s\u00e4rskilt billigt. Ett annat alternativ \u00e4r att k\u00f6pa en automatisk v\u00e4derstation fr\u00e5n t.ex Clas Ohlson. Det blir betydligt billigare och dessa \u00e4r inte alls s\u00e5 dumma!
H\u00f6r av dig om du vill ha mera hj\u00e4lp.
Med v\u00e4nliga h\u00e4lsningar
Anders Undin
\/Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: SMHI anv\u00e4nder m\u00e4tnormerna som fast\u00e4llts av WMO. Vad g\u00e4ller lufttemperatur m\u00e5ste instrumenten ha en noggrannhet p\u00e5 \u00b10.1 grad. De st\u00f6rsta felen alstras ju f\u00f6rst\u00e5s inte av instrumenten utan hur man m\u00e4ter. Jag tycker att en felmarginal p\u00e5 1 grad \u00e4r alldeles f\u00f6r stor f\u00f6r det priset. 0.5 grader kan m\u00f6jligen accepteras f\u00f6r privata m\u00e4tningar.
Det \u00e4r alltid problem med m\u00e4tnoggrannheten p\u00e5 digitala instrument. Det b\u00e4sta \u00e4r om man kan ha programkontroll \u00f6ver m\u00e4tningarna. Jag anv\u00e4nder sj\u00e4lv en ganska billig och enkel halvledargivare, men genom att g\u00f6ra 20 m\u00e4tningar i snabb f\u00f6ljd d\u00e4r medelv\u00e4rdet r\u00e4knas fram, f\u00e5r jag ganska bra m\u00e4tv\u00e4rden. D\u00e4rfter justeras detta v\u00e4rde mot ett ”riktigt” v\u00e4rde vid ett antal olika temperaturer. P\u00e5 s\u00e5 vis kan man f\u00e5 tillr\u00e4ckligt bra m\u00e4tnoggrannhet.
Med v\u00e4nliga h\u00e4lsningar
Anders Undin
\/Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Jag f\u00f6rmodar att du ska m\u00e4ta luftfuktigheten utomhus och d\u00e5 m\u00e5ste hygrometern sitta ute. Den m\u00e5ste ocks\u00e5 skyddas f\u00f6r regn med ett litet tak eller dylikt. Om du s\u00e4tter den p\u00e5 en ytterv\u00e4gg ska den ocks\u00e5 skyddas mot solstr\u00e5lning. En norrv\u00e4gg \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r b\u00e4st.
Clas Ohlsons hygrometer nr. 34-1549 \u00e4r riktigt skaplig. Den har dessutom h\u00e5r som k\u00e4nselkropp vilket \u00e4r b\u00e4st. De andra billigare kan ha n\u00e5got annat material, vilket inte \u00e4r lika tillf\u00f6rlitligt. N\u00e4r det blir minusgrader kan funktionen ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mras p\u00e5 hygrometrar. Den ska g\u00e5 att justera med en liten skruv. Kalibrering g\u00e5r till s\u00e5 att man lindar in hygrometern i en v\u00e4l fuktad handduk. Efter c:a 10 minuter ska hygrometern visa 100%.
Lufttryck m\u00e4ts alltid inomhus, det \u00e4r ingen skillnad p\u00e5 trycket utanf\u00f6r och innanf\u00f6r vanliga hus. Barometern kalibreras ocks\u00e5 med en liten skruv p\u00e5 baksidan. R\u00e4tt lufttryck kan du f\u00e5 genom att t.ex. ringa till flygplatsen i Visby.
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Box 1421
183 14 T\u00e4by
Telefon: 08 – 630 09 20 E-mail: info@sttermo.se<\/a>
Fax: 08 – 630 09 26 Hemsida: www.sttermo.se\/<\/a>
Du kan v\u00e4l ta och f\u00f6rs\u00f6ka ringa upp dem och fr\u00e5ga efter priset p\u00e5 en dylik nederb\u00f6rdsm\u00e4tare!
Om du \u00e4r ute efter en begagnad variant har jag h\u00e4r ett tips p\u00e5 en n\u00e4ra v\u00e4derkollega som kanske skulle kunna hj\u00e4lpa dig att komma \u00f6ver en s\u00e5dan. De nya \u00e4r n\u00e4mligen ganska dyra i ink\u00f6p, minst 1200 kr(inkl. moms!) f\u00e5r du nog l\u00e4gga ut d\u00e5, befarar jag! Jag k\u00f6pte sj\u00e4lv en begagnad SMHI-m\u00e4tare i maj-94 till ett godtyckligt pris av 400 kr efter tips fr\u00e5n omn\u00e4mnd kollega h\u00e4r ovan.<\/p>\n\n\n\n
LARS ANDERSSON
T\u00e5ngringsgatan 41
784 30 BORL\u00c4NGE
Telefon: 0243 – 22 62 00
H\u00e4lsa i s\u00e5 fall fr\u00e5n mig, s\u00e5 vet han garanterat vad det g\u00e4ller!! Lycka till med jakten p\u00e5 din regnm\u00e4tare!
V\u00e4nliga h\u00e4lsningar fr\u00e5n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Anl\u00e4ggningen s\u00e4ljs i Finland av Ilkka Lilja OY Ltd; iloy@co.jyu.fi<\/a>
Anl\u00e4ggningen kostar c:a 8.000:- s\u00e5 det \u00e4r ju inte speciellt billigt. Ett billigare alternativ och n\u00e4stan lika snabbt \u00e4r att utnyttja n\u00e4tet. H\u00e4mta programmet SFUKView p\u00e5 adress: www.netcomuk.co.uk\/~iwatkins\/sfuk\/index.html<\/a>
Detta program plottar in aktuella blixtar p\u00e5 en karta.
Blixtfiler uppdateras var tredje timma p\u00e5 www.torro.org.uk\/sflatest.txt<\/a>
\/Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
mvh Andreas<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Lennart Jansson
ELJI Elektronik AB<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Jag rekommenderar minst 960 hPa (mb) vid l\u00e4gsta tryck och inte l\u00e4gre \u00e4n 1045 hPa (mb) vid h\u00f6gsta v\u00e4rdet.
H\u00e4lsningar
P-O Johansson<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
P-O Johansson<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
H\u00e5rhygrometer
Daggpunktshygrometer
Psykrometer<\/p>\n\n\n\n
Man f\u00e5r absolut inte ta med fingrarna p\u00e5 h\u00e5rharpan, d\u00e5 avs\u00e4tts fett, vilket inneb\u00e4r en f\u00f6rs\u00e4mring av m\u00e4tresultatet. Har h\u00e5rharpan skadats genom fett, kan man g\u00f6ra ren den med tekniskt eter eller ren sprit. H\u00e5rhygrometern \u00e4r inte speciellt dyr. Man f\u00e5r dock komma i h\u00e5g att den \u00e5ldras en del, varf\u00f6r resultatet av m\u00e4tningen med tiden kan bli en aning fel, speciellt n\u00e4r det \u00e4r under 30 %.<\/p>\n\n\n\n
I somras bes\u00f6kte jag SMHI:s m\u00e4tstation i M\u00e5lilla, d\u00e4r hade man satt ut en elektronisk hygrometer, av m\u00e4rket Vaisala. Tyv\u00e4rr visade den mycket fel ibland mot den h\u00e5rhygrometer dom \u00e4ven hade placerad d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
Klimatobservat\u00f6ren i Avesta
P-O Johansson <\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\nMoln<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Molnen kan ligga p\u00e5 mycket olika h\u00f6jd beroende p\u00e5 hur de har bildats. Med molnh\u00f6jd menas avst\u00e5ndet fr\u00e5n marken till molnets undersida. Faktum \u00e4r att de l\u00e4gsta molnen ligger p\u00e5 marken och d\u00e5 kallar vi det dimma. Om dimman sl\u00e4pper fr\u00e5n marken kallas de dimmoln och ligger p\u00e5 mellan 0-600 meter. Dom vanliga fina stackmolnen (cumulus) brukar ligga p\u00e5 600-1000 meters h\u00f6jd, men dom kan v\u00e4xa upp\u00e5t till 8000-9000 meters h\u00f6jd och har d\u00e5 blivit bymoln (cumulonimbus). Dom h\u00f6gsta molnen, fj\u00e4dermoln (cirrus) brukar finnas p\u00e5 7000-9000 meters h\u00f6jd. I s\u00e4llsynta fall kan det faktiskt bildas moln p\u00e5 20-30 km:s h\u00f6jd.
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Det finns en bra amerikansk v\u00e4dersida med alla m\u00f6jliga fakta om moln. Aktuell webbadress: www.usatoday.com\/weather\/wcloud0.htm<\/a> . Jag utg\u00e5r d\u00e5 ifr\u00e5n att Du beh\u00e4rskar engelskan b\u00e4ttre \u00e4n det tyska spr\u00e5ket!
SMHI har ocks\u00e5 en del fakta om moln p\u00e5 sin hemsida. Tryck h\u00e4r<\/a> !
N\u00e4r det g\u00e4ller div. fackb\u00f6cker om moln att l\u00e5nas p\u00e5 biblioteket, s\u00e5 kan jag h\u00e4r varmt rekommendera dig boken: ”Moln – dess uppkomst och formationer” av G\u00f6sta H. Liljeqvist, f d professor i meteorologi vid Uppsala Universitet. Inneh\u00e5ller m\u00e5nga fina bilder p\u00e5 olika molnhimlar.
Hoppas att Du \u00e4r n\u00f6jd med mina ovanst\u00e5ende l\u00e4nktips!
MVH
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande i Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\/Andreas<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Lars Andersson, ordf. i V\u00e4derbitarna har hj\u00e4lpt mig med svaret.
\/h\u00e4lsningar Andreas<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\nPrognoser<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
SVAR: Det \u00e4r en mycket komplex fr\u00e5ga som jag inte kan besvara helt, men du f\u00e5r en del tips f\u00f6r att forska vidare sj\u00e4lv. F\u00f6r att till en b\u00f6rjan undvika eventuella missf\u00f6rst\u00e5nd s\u00e5 bygger meteorologi INTE p\u00e5 sp\u00e5domar i kaffesump, spelkort, stearinljus etc. inte heller r\u00e5dfr\u00e5gas sp\u00e5k\u00e4rringar, lappgubbar eller giktbrutna.
Vetenskapen meteorologi bygger p\u00e5 erk\u00e4nda grundprinciper i matematik och fysik. T.ex gasernas allm\u00e4nna tillst\u00e5ndslag, termodynamik, mekanik etc. F\u00f6r prognoserna anv\u00e4nds mycket avancerade matematiska modeller vilka var helt om\u00f6jliga att utf\u00f6ra innan datorernas int\u00e5g. Vill du veta mer i detalj f\u00f6resl\u00e5r jag att du v\u00e4nder dig till n\u00e5got universitet eller ditt lands meteorologiska institut f\u00f6r att f\u00e5 kursinneh\u00e5ll f\u00f6r de som vill bli meteorologer.
Mvh. Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
\n\n\n\nSatellitbilder<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\nVindar<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
* hur de uppkommer
* vilka f\u00f6ljder det blir – hur vi drabbas (m\u00e4nniskor och samh\u00e4llet men ocks\u00e5 naturen)
* r\u00e4ddningsarbete och \u00e5teruppbyggnad
* vad man kan g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00f6rebygga det
Jag har ocks\u00e5 t\u00e4nkt f\u00f6rdjupa mig lite i orkanen Mitch som 1998 drog in \u00f6ver Centralamerika. Nu undrar jag om Ni m\u00f6jligtvis skulle kunna hj\u00e4lpa mig med information som handlar om detta \u00e4mnet?<\/p>\n\n\n\n
Lite mer spridd info kan du hitta p\u00e5 t.ex:
http:\/\/survivethestorm.com\/<\/a>
http:\/\/www.torro.org.uk\/<\/a>
Du kan ocks\u00e5 s\u00f6ka p\u00e5 NOAA:s (=amerikanska motsvarigheten till SMHI) enorma utbud p\u00e5:
http:\/\/www.noaa.gov\/<\/a>
Lycka till med din forskning!
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
2. Var i v\u00e4rlden f\u00f6rekommer fenomenet (geografisk spridning) ? Jag vet att de flesta tornados f\u00f6rekommer i USA, men jag undrar var i USA de \u00e4r mest f\u00f6rekommande och varf\u00f6r just d\u00e4r?
Har du\/ni \u00f6vrig information om tornados, s\u00e5 tackar jag och tar emot! Jag skulle vara v\u00e4ldigt tacksam om du svarade mig! (Helst s\u00e5 snart som m\u00f6jligt.)<\/p>\n\n\n\n
Det finns en uppsj\u00f6 av olika sajter med en massa vetenskapliga fakta om tornados men jag kan framf\u00f6rallt rekommendera dig ett bes\u00f6k p\u00e5 f\u00f6ljande webbsida som ger en mycket god \u00f6verblick till ditt \u00e4mne:
– www.usatoday.com\/weather\/tornado\/wtwist0.htm<\/a> .
Om Du \u00e4r lat, s\u00e5 finns det \u00e4ven en sida inneh\u00e5llande f\u00e4rdiga svar p\u00e5 vanliga fr\u00e5gor om tornados f\u00f6rdelat p\u00e5 olika kategorier p\u00e5 initiativ av en amerikansk meteorolog: www.usatoday.com\/weather\/tornado\/wtfaq.htm<\/a> .<\/p>\n\n\n\n
Soliga majh\u00e4lsningar fr\u00e5n
\/Mattias Larsson
(meteorologistuderande vid Uppsala Universitet)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Det finns en speciell amerikansk v\u00e4dersida p\u00e5 Internet, d\u00e4r man kan st\u00e4lla fr\u00e5gor om tornados till en expert. Webbsidan inneh\u00e5ller en f\u00f6rteckning med svar till de vanligaste fr\u00e5gorna. Din fr\u00e5ga om hur tornados d\u00f6r ut, ventileras n\u00e4st l\u00e4ngst upp p\u00e5 hemsidan! (Se fr\u00e5ga av David Wheeler, Austin\/Texas!)
Adressen till tornadosidan: www.usatoday.com\/weather\/askjack\/wasktorn.htm<\/a> Nu hoppas jag att du kan f\u00f6rklara f\u00f6r ungarna hur en tornado slutar sina dagar!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Jag undrar vad det \u00e4r f\u00f6r skillnad p\u00e5 dom h\u00e4r olika v\u00e4dertyperna? och var och hur dom bildas? Beh\u00f6ver svar snabbt till ett arbete i skolan.
SVAR: De tv\u00e5 f\u00f6rstn\u00e4mnda v\u00e4derfenomenen, tromb och tornado, \u00e4r utpr\u00e4glade virvelstormar som f\u00f6rekommer p\u00e5 den lokala skalan. Stortromben, mera k\u00e4nt som tornadon, \u00e4r i stort sett allena f\u00f6rekommande i den amerikanska mellanv\u00e4stern (The Great Plains). En cyklon \u00e4r detsamma som ett vanligt l\u00e5gtryck, \u00e5tminstone f\u00f6r oss h\u00e4r i Europa. Kommer du d\u00e4remot till v\u00e4stra Australien eller Indien, s\u00e5 har ordet i f\u00f6rsta hand inneb\u00f6rden av en riktig tropisk orkan.
Jag r\u00e5der dig att g\u00e5 in p\u00e5 f\u00f6ljande webbsida, d\u00e4r det finns ett uppst\u00e4llt klassifikationsschema f\u00f6r olika typer av virvelvindar, alltifr\u00e5n s.k. stoftdj\u00e4vlar till m\u00e4ktiga tornados: www.torro.org.uk\/classifi.htm<\/a> .
Fakta om tornados kan du \u00e4ven hitta p\u00e5 den f\u00f6ljande hemsidan, som innehas av ett amerikanskt forskningsteam:
www.tornadoproject.com<\/a> .
Lycka till med skolarbetet!
H\u00e4lsningar fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
En kortare redog\u00f6relse om tornados finns ocks\u00e5 p\u00e5 f\u00f6ljande hemsida; www.torro.org.uk\/torrofqs.htm#5<\/a> , vilken administreras av det brittiska forskningsinstitutet TORRO.
Jag rekommenderar dig i f\u00f6rsta hand att bes\u00f6ka den amerikanska ’tornadosidan’ som inneh\u00e5ller en hel del exklusiv information till ditt \u00e4mne!
Lycka till med specialarbetet!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
K\u00e4nner dessv\u00e4rre inte till n\u00e5gra Internet-relaterade fakta betr\u00e4ffande de svenska tromberna! De \u00e4r dessutom ganska s\u00e4llsynta och intr\u00e4ffar ofta i glesbefolkade omr\u00e5den ute p\u00e5 landet, s\u00e5 det \u00e4r l\u00e5ngtifr\u00e5n alla tromber som kommer till allm\u00e4nhetens k\u00e4nnedom. Intensiteten och omfattningen p\u00e5 v\u00e5ra virvelstormar \u00e4r likv\u00e4l betydligt blygsammare \u00e4n de stortromber, s.k. tornados, vilka ju \u00e4r s\u00e5 frekventa p\u00e5 den amerikanska pr\u00e4rien. Jag kan bara ge dig r\u00e5det att fr\u00e5ga SMHI om saken! G\u00e5 in p\u00e5 deras allm\u00e4nna fr\u00e5gesida under adressen; www.smhi.se\/kund_t\/index.htm<\/a> , och skicka ett e-mail till kundtj\u00e4nst! F\u00f6rfr\u00e5gningar besvaras samtliga vardagar mellan kl.08-16.
Lycka till med uppsatsen!
V\u00e4nliga h\u00e4lsningar fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Kan \u00e4ven tipsa dig om en annan hemsida p\u00e5 Internet inneh\u00e5llande en slags sammanfattning om ditt \u00e4mne. Sidan tillhandah\u00e5lls av TORRO – ett brittiskt forskningsinstitut i meteorologi. Adressen till hemsidan: www.torro.org.uk\/torrofqs.htm#5<\/a>
* Sluttips: – Den \u00f6verl\u00e4gset b\u00e4sta informationen tror jag hur som helst att du hittar genom den amerikanska tornadosidan!!
Hoppas mina l\u00e4nktips gav bra svar p\u00e5 din fr\u00e5ga!
V\u00e4nliga h\u00e4lsningar fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Ja, det \u00e4r i alla fall n\u00e5got i stil med dina antaganden eftersom Sverige ligger inom det s.k. v\u00e4stvindb\u00e4ltet. Jag k\u00e4nner sj\u00e4lv inte till n\u00e5gra exakta vinduppgifter men generellt sett s\u00e5 g\u00e4ller att den f\u00f6rh\u00e4rskande vindriktningen h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n sektorn SV\/V oavsett \u00e5rstid.
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Vad det g\u00e4ller kraftigaste tromb i Sverige tror jag inte att det finns n\u00e5gon uppgift om detta. De tromber som det skrivs om \u00e4r ju de som f\u00f6rst\u00f6r byggnader, de flesta tromber f\u00f6rekommer nog \u00f6ver skogar och uppt\u00e4cks kanske l\u00e5ngt efter\u00e5t.
\/Anders Undin, Valla V\u00e4der
<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
H\u00e4lsningar
Haldo Vedin
SMHI
Enheten f\u00f6r information och statistik<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
www.usatoday.com\/weather\/wpress.htm<\/a> (allm\u00e4nt om vindens koppling till lufttrycket!).<\/p>\n\n\n\n
\/Mattias Larsson
(ansvarig f\u00f6r V\u00e4derbitarnas fr\u00e5geservice)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\nV\u00e4derstatistik<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Tack p\u00e5 f\u00f6rhand!
SVAR: Antalet soltimmar i Sverige \u00e4r ju mycket beroende p\u00e5 var i landet man befinner sig. Sverige \u00e4r ju ganska l\u00e5ngstr\u00e4ckt i nord-sydlig riktning. Jag ger dig d\u00e4rf\u00f6r medelv\u00e4rden f\u00f6r tre orter i Sverige, en i norr, en mitt i och en i s\u00f6der.
Kiruna \u00d6stersund Lund
Jan 5 26 37
Feb 62 74 64
Mar 139 131 105
Apr 183 169 166
Maj 232 233 231
Jun 266 246 235
Jul 243 228 223
Aug 159 187 212
Sep 110 115 141
Okt 67 72 94
Nov 18 38 52
Dec 0 17 32
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der http:\/\/hem.passagen.se\/vstation<\/a><\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Lycka till med f\u00e5glarna!
Mvh Anders Undin, Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR:
1. Amerikanska NOAA har en l\u00e4nk p\u00e5 sin hemsida som f\u00f6rmedlar aktuell statistik fr\u00e5n olika platser runt om i v\u00e4rlden. Avdelningen ”Current Weather Conditions for Sweden” hittar du genom att g\u00e5 in p\u00e5 adressen: http:\/\/weather.noaa.gov\/weather\/SE_cc.html<\/em><\/a> . <\/p>\n\n\n\n
2. N\u00e4r det g\u00e4ller mer allm\u00e4n v\u00e4derstatistik f\u00f6r Arlanda, typ m\u00e5nadsmedelv\u00e4rden, rekommenderar jag dig att l\u00e4sa SMHI:s m\u00e5natliga v\u00e4derbulletin ”V\u00e4der och vatten”. Den inneh\u00e5ller i f\u00f6rsta hand en analys av den g\u00e5ngna m\u00e5nadens v\u00e4der med tillh\u00f6rande statistiktabeller f\u00f6r ett flertal svenska v\u00e4derstationer.
Hoppas att du \u00e4r n\u00f6jd med svaret!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Jag \u00e4r en amat\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4der men \u00e4r ute och fiskar i yttersk\u00e4rg\u00e5rden ofta. I min \u00e4rvda fiskestuga har det f\u00f6rts anteckningar om v\u00e4der (temp, m\u00e5nens faser, barometerst\u00e5nd m.m.) och f\u00e5ngster sedan 30-talet och man p\u00e5talar i dessa b\u00f6cker ocks\u00e5 om \u00e5terkommande \u00e5rliga v\u00e4dersituationer. Man skriver om ”pingstnordan”, ”julinordan”, ”Lovisastormen p\u00e5 lovisadagen” ”trettondagsstormen”o.s.v. Samt m\u00e5nga noteringar som ex.vis ”vid norrsken s\u00e5 f\u00e5r man ingen fisk” Jag skulle nu vilja f\u00f6ra in dessa v\u00e4derdata m.m. och se om jag kan hitta n\u00e5gon struktur p\u00e5 det hela. D\u00e4rf\u00f6r undrar jag om jag kan f\u00e5 ett r\u00e5d om hur jag skall f\u00e5 tag i ett l\u00e4mpligt dataprogram f\u00f6r denna typ av statistik.<\/p>\n\n\n\n
Mvh Anders Undin, Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Det absoluta v\u00e4rmerekordet i Sverige, +38.0 gr., har uppm\u00e4tts vid tv\u00e5 olika tillf\u00e4llen (k\u00e4lla: www.smhi.se<\/a> ).
Juni 38.0 M\u00e5lilla Sm\u00e5land 29\/6 1947
Juli 38.0 *<\/sup> Ultuna Uppland 9\/7 1933
—————————————————
* Avl\u00e4st p\u00e5 en halv grad n\u00e4r.
F\u00f6r uppgifter om \u00f6vriga svenska v\u00e4derrekord, klicka h\u00e4r!<\/a>
Mvh
\/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Hej! Jag har h\u00e4r kollat upp din fr\u00e5ga genom SMHI:s m\u00e5nadstidning ”V\u00e4der och vatten”, som jag sj\u00e4lv har prenumererat p\u00e5 sedan 1989. Enligt uppgift i tabell, s\u00e5 ligger det absoluta k\u00f6ldrekordet i M\u00e5lilla f n p\u00e5 -33.8 grader fr\u00e5n februari 1966. Det skiljer allts\u00e5 n\u00e4stan 72 grader mellan de uppm\u00e4tta temperaturextremerna f\u00f6r den svenska v\u00e4derstationen M\u00e5lilla!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande i Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
2) Str\u00e5lning (under kategorin ”Meteorologi” i v\u00e4nstra spalten).
3) Kartor \u00f6ver normalv\u00e4rden \u00ae Solskenstid.<\/p>\n\n\n\n
Jag kan ocks\u00e5 rekommendera dig att ta en titt i boken* ”Klimat, sj\u00f6ar och vattendrag” (del av bandet Sveriges Nationalatlas). Man kan p\u00e5 sidan 43 (1:a upplagan, 1995) ta del av kartor som visar medelv\u00e4rden av solskenstid f\u00f6r m\u00e5naderna feb, april, juni, aug, okt och dec under perioden 1961-90.<\/p>\n\n\n\n
\/Mattias Larsson
(ansvarig f\u00f6r V\u00e4derbitarnas fr\u00e5geservice)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Jag kan tyv\u00e4rr inte ge n\u00e5got best\u00e4mt svar p\u00e5 din fr\u00e5ga eftersom det inte finns n\u00e5gon \u00f6versk\u00e5dlig statistik p\u00e5 detta omr\u00e5de. I min genomg\u00e5ng av v\u00e4derh\u00e4ndelser med stora temperaturkontraster s\u00e5 vill jag s\u00e4rskilt uppm\u00e4rksamma f\u00f6ljande fall:<\/p>\n\n\n\n
Ugerup i Sk\u00e5ne satte den 2\/11 nytt svenskt v\u00e4rmerekord f\u00f6r en november m\u00e5nad med +18,4 grader. Karesuando i nordligaste Lappland noterade samma dygn -30,0 gr. Detta motsvarar en temperaturskillnad p\u00e5 cirka 48 grader.
Temperaturf\u00f6rh\u00e5llanden den 2\/11-1968:
temp. kl.07 13 19 MAX MIN
Karesuando -28,2 -22,0 -28,5 -22,0 -30,0
Lund +11,6 +15,8 +11,2 +16,1 +10,9
(k\u00e4lla: SMHI:s rapportserie ”M\u00e5nads\u00f6versikt \u00f6ver v\u00e4derlek och vattentillg\u00e5ng”, \u00e5rg\u00e5ng 1968)<\/p>\n\n\n\n
Temperaturf\u00f6rh\u00e5llanden den 27\/1-1999:
dygnsmedel MAX MIN
Karesuando -47,3 -42,2 -49,0
Lund +1,3 +3,5 -0,8
temp.skillnad 48,6 45,7 48,2
Kommentar: Som framg\u00e5r av tabellen h\u00e4r ovan s\u00e5 skiljde det allts\u00e5 n\u00e4stan 50 grader i dygnsmedeltemperatur mellan Lund och Karesuando den 27\/1-1999.
(k\u00e4lla: SMHI:s tidskrift ”V\u00e4der och Vatten”, nr 1\/1999)
Det finns s\u00e4kert andra fall med \u00e4nnu st\u00f6rre temperaturvariationer \u00e4n de som jag har \u00e5tergett h\u00e4r ovan. Om du vill ha ett definitivt besked i fr\u00e5gan s\u00e5 \u00e4r det nog b\u00e4st att kontakta SMHI!
Mvh,
\/Mattias L.<\/em>
(ansvarig f\u00f6r V\u00e4derbitarnas fr\u00e5geservice) <\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
www.smhi.se\/klimatdata\/Manadens-vader-och-vatten\/Sverige\/2.1118\/<\/a><\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n\u00c5ska<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
SVAR: Eftersom ljudet har en hastighet p\u00e5 c:a 330 m\/s g\u00f6r det ungef\u00e4r tre sekunder p\u00e5 en kilometer. Detta inneb\u00e4r att man r\u00e4knar sekunderna fr\u00e5n det man s\u00e5g blixten till dess man h\u00f6r den f\u00f6rsta delen av mullret, dividerar antalet sekunder med tre och f\u00e5r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt avst\u00e5ndet i kilometer. Observera att detta endast g\u00e4ller urladdningar mellan moln och mark (lodr\u00e4ta blixtar). M\u00e5nga blixtar \u00e4r ”v\u00e5gr\u00e4ta” och g\u00e5r inne i molnen p\u00e5 mellan en och \u00e5tta kilometers h\u00f6jd. Detta inneb\u00e4r att det kan blixtra rakt \u00f6ver huvudet men ljudet tar \u00e4nd\u00e5 kanske tio sekunder p\u00e5 sig att komma ner!
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Jag har sj\u00e4lv st\u00e4llt mig fr\u00e5gan om det kan finnas n\u00e5got sammanhang mellan den f\u00f6rsta blixten och den pl\u00f6tsliga \u00f6kning i regnintensiteten som s\u00e5 ofta intr\u00e4ffar n\u00e4stan omedelbart d\u00e4refter. Jag har upplevt fenomenet s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger, att jag har sv\u00e5rt att tro att det skulle r\u00f6ra sig om en ren tillf\u00e4llighet, men n\u00e5gon f\u00f6rklaring kan jag inte ge. M\u00f6jligen kan den chockv\u00e5g som blixten orsakar vara en orsak. Jag skulle vilja rekommendera dig att kontakta docent Sven Israelsson vid institutionen f\u00f6r geovetenskaper vid Uppsala universitet. Han kan m\u00f6jligen ha n\u00e5gon s\u00e4ker uppfattning i fr\u00e5gan.
H\u00e4r har Du hans mailadress: Sven.Israelsson@met.uu.se<\/a>
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning,
Haldo Vedin
SMHI
Enheten f\u00f6r information och statistik
——————————————-
Allm\u00e4nt om \u00e5skskydd – se f\u00f6ljande hemsida hos institutet f\u00f6r h\u00f6gsp\u00e4nningsforskning vid UU: www.hvi.uu.se\/IFH\/askskydd.html<\/a>
Mvh
\/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
1. Varf\u00f6r \u00e5skar det inte p\u00e5 vintern?
SVAR: \u00c5ska f\u00f6rekommer \u00e4ven vintertid, fast inte alls lika ofta som under sommaren. Att det \u00e4r vanligare med \u00e5ska n\u00e4r det \u00e4r varmt beror p\u00e5 att de kraftiga bymoln d\u00e4r \u00e5skan uppst\u00e5r bara kan bildas om det \u00e4r gott om fuktighet i luften, och p\u00e5 att luften kan inneh\u00e5lla mer fuktighet ju varmare den \u00e4r.
2. N\u00e4r uppst\u00e5r \u00e5ska?
SVAR: \u00c5ska \u00e4r en urladdning mellan moln och mark eller mellan moln och moln. Det uppst\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att kraftiga moln har en f\u00f6rm\u00e5ga att separera negativa och positiva laddningar. I molnets nedre delar ansamlas negativ laddning och i det \u00f6vre (mest ovan 5 km) positiv laddning. Genom influens blir markytan under molnets nedre del positivt laddad. Den elektriska sp\u00e4nningen, mellan det moln som blixten utg\u00e5r ifr\u00e5n och marken, kan variera mellan 100 och 1000 miljoner Volt! Str\u00f6mstyrkan vid de mycket korta urladdningarna ligger p\u00e5 10 000-100 000 Ampere. Det kan sl\u00e5 ned b\u00e5de fr\u00e5n den negativa och den positiva delen av molnet. Det \u00e4r vanligare med negativa nedslag men positiva nedslag \u00e4r farligare.
3. Vilket \u00e4r det b\u00e4sta \u00e5skskyddet?
Bil ger ett bra skydd. \u00c4ven i ett hus har man ett gott skydd om man inte sitter och h\u00e5ller i ett kraftigt element eller tv\u00e4ttar sig. D\u00e5 finns det risk att man f\u00e5r en mer eller mindre kraftig st\u00f6t. Om man \u00e4r ute n\u00e4r det \u00e5skar ska man undvika att st\u00e5 under stora tr\u00e4d. Det \u00e4r b\u00e4ttre att befinna sig s\u00e5 l\u00e5gt som m\u00f6jligt, t ex i en ravin eller i ett dike. Man ska ocks\u00e5 undvika att st\u00e5 brett med benen eftersom ett nedslag n\u00e4ra dig fortplantas i markytan och kan g\u00e5 upp i ett ben och ned i det andra och ge en allvarlig st\u00f6t. S\u00e5dan s k stegsp\u00e4nning orsakar att kor (som har brett mellan benen) ganska ofta d\u00f6r n\u00e4r blixten sl\u00e5r ned i deras n\u00e4rhet.
(OBS! Ovanst\u00e5ende uppgifter \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n SMHI:s kundtj\u00e4nst, www.smhi.se\/menyer\/ind_kundt_allt.htm<\/a> , under avdelningen \\’fr\u00e5gor f\u00e5r svar\\’.)
* Allm\u00e4nt om v\u00e4derfenomenet \u00e5ska, g\u00e5 in p\u00e5 adressen: www.hvi.uu.se\/IFH\/Aska.html<\/a> .
* F\u00f6r n\u00e4rmare detaljer om hur man skyddar sig mot blixten, g\u00e5 in p\u00e5 l\u00e4nken: www.hvi.uu.se\/IFH\/askskydd.html<\/a> .
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
\/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Bildning av \u00e5ska f\u00f6ruts\u00e4tter, f\u00f6rst och fr\u00e4mst, starka upp- och nedr\u00f6relser i atmosf\u00e4ren. Luftens turbulens \u00e4r stor med andra ord. Det \u00e4r som p\u00e5 sommaren n\u00e4r varm och fuktig luft stiger upp\u00e5t, s.k. termik, och bildar stora \u00e5skmoln om vi befinner oss inom en labil luftmassa. Med ordet ’labil’ menar jag att luften har stor ben\u00e4genhet att f\u00f6rflytta sig i vertikalled, vilket l\u00e4tt leder till molntillv\u00e4xt i h\u00f6jden. \u00c5skmolnets allra \u00f6versta del str\u00e4cker sig \u00e4nd\u00e5 upp till stratosf\u00e4rens nedre gr\u00e4ns p\u00e5 ca 10-12 km \u00f6ver marken, d\u00e4r det \u00e4r mycket kallt med 50-60 minusgrader. All vatten\u00e5nga har d\u00e5 frusit till is. Is och vatten har olika laddningsegenskaper och det medf\u00f6r stora potentialskillnader mellan molnets topp och bas eller gentemot markytan. Om denna sp\u00e4nning n\u00e5r kritiska v\u00e4rden uppst\u00e5r en blixt! Det efterf\u00f6ljande mullret beror p\u00e5 de extremt h\u00f6ga temperaturer som i ett kort \u00f6gonblick r\u00e5der inuti blixten, 10000-15000 grader C, vilket f\u00e5r den angr\u00e4nsade luftpelaren att utvidga sig med en enorm kraft. H\u00e4r kommer allts\u00e5 \u00e5skknallen, som f \u00f6 l\u00f6per med ljudets hastiget, ca 340 m\/s. Det kan ocks\u00e5 \u00e5ska p\u00e5 vintern i samband med kraftiga kallfronter, som f\u00f6reg\u00e5tts av mycket mild luft, p\u00e5 sin v\u00e4g s\u00f6derut. Temperaturkontrasterna blir d\u00e5 tillr\u00e4ckligt stora f\u00f6r att komma upp i motsvarande betydande potentialskillnader som p\u00e5 sommaren.
N\u00e4r det g\u00e4ller de tekniska detaljerna varf\u00f6r man \u00e4r s\u00e4krast skyddad fr\u00e5n \u00e5skan sittandes i en bil mm, s\u00e5 rekommenderar jag dig att bes\u00f6ka f\u00f6ljande informativa hemsida om \u00e5skskydd, vilken administreras av Institutet f\u00f6r h\u00f6gsp\u00e4nningsforskning vid Uppsala Universitet: www.hvi.uu.se\/IFH\/askskydd.html<\/a> .
Hoppas att detta ger svar p\u00e5 dina funderingar om \u00e5skan!
Hj\u00e4rtliga h\u00e4lsningar fr\u00e5n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Ja, precis som du antyder s\u00e5 fordras det f\u00f6rst och fr\u00e4mst stora temperaturkontraster f\u00f6r att det skall uppst\u00e5 \u00e5ska. \u00c5skmolnens uppkomst f\u00f6ruts\u00e4tter ocks\u00e5 en kraftig h\u00e4vning av luften n\u00e4rmast marken, d v s varm luft stiger upp\u00e5t och ers\u00e4tts samtidigt av kall tyngre luft som str\u00f6mmar ner i sidled. Dessa vertikala temperaturskillnader leder i sin tur till stora potentialskillnader mellan marken och \u00e5skmolnets bas. N\u00e4r sp\u00e4nningen (mark\/moln) n\u00e5r kritiska v\u00e4rden uppst\u00e5r en urladdning. Det kommer en blixt!! Blixtar kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma mellan olika \u00e5skmoln. Det \u00e5skar mest p\u00e5 sommaren, d\u00e5 solens kraftiga uppv\u00e4rmning av jordytan medf\u00f6r att luften blir v\u00e4ldigt turbulent. Den vertikala vindkomponenten \u00e4r betydande. D\u00e5 den mesta nederb\u00f6rden p\u00e5 sommaren \u00e4r konvektiv – relaterad till livlig vertikal lufttransport – bildas l\u00e4tt \u00e5ska i samband med t ex regnskurar. Under vintern d\u00e4remot \u00e4r solinstr\u00e5lningen liten och luften \u00e4r s\u00e5ledes inte lika ben\u00e4gen att r\u00f6ra sig upp och ner j\u00e4mf\u00f6rt med de atmosf\u00e4riska f\u00f6rh\u00e5llandena under juni\/juli. Det blir sv\u00e5rt f\u00f6r \u00e5ska att bildas. Det kan dock \u00e4ven f\u00f6rekomma blixtar p\u00e5 vintern om vi har att g\u00f6ra med en s.k. snabb kallfront som f\u00f6reg\u00e5tts av mycket mild luft, vilket allts\u00e5 b\u00e4ddar f\u00f6r stora temperaturv\u00e4xlingar ——> \u00e5skmuller!!!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
Mattias Larsson
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Sven Israelsson
Professor i meteorologi
Uppsala Universitet<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Varf\u00f6r blir det kvavt innan det \u00e5skar?
Kan det \u00e5ska p\u00e5 vintern?
Varf\u00f6r regnar det oftast innan det \u00e5skar?
Kan \u00e5ska l\u00e5ta olika?
Hur leder man bort \u00e5skan?
Vad inneh\u00e5ller molnen som bildar \u00e5ska?
Var i v\u00e4rlden blixtrar det mest och hur ofta?
Varf\u00f6r grenar sig blixten?
Varf\u00f6r s\u00f6ker blixtrar sig till h\u00f6ge f\u00f6rem\u00e5l?
Hur l\u00e4nge varar en blixt?
Hur mycket el\/volt eller ampere finns i en blixt?<\/p>\n\n\n\n
Det som k\u00e4nns kvavt innan \u00e5ska \u00e4r den h\u00f6ga luftfuktigheten och v\u00e4rmen, ”bastu-v\u00e4rme”. Ju varmare luft ju mer vatten\u00e5nga kan den inneh\u00e5lla och just v\u00e4rme och fukt \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att \u00e5skmolnen ska bildas. En annan f\u00f6ruts\u00e4ttning \u00e4r att luften n\u00e4ra marken kan f\u00e5 skjuts upp\u00e5t i atmosf\u00e4ren. Detta sk\u00f6ter solen om som v\u00e4rmer upp marken s\u00e5 att luftbubblor \u00e5ker upp i atmosf\u00e4ren som varmluftsballonger. \u00c4ven fronter kan lyfta upp luften h\u00f6gt.<\/p>\n\n\n\n
Mvh.
Anders Undin, Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
N\u00e5gon normalhastiget p\u00e5 ett \u00e5skv\u00e4der g\u00e5r inte att uppge. Det \u00e4r helt beroende av vilken typ av \u00e5skv\u00e4der det \u00e4r fr\u00e5gan om. \u00c5skv\u00e4der i samband med en snabb kallfront kan s\u00e4kert r\u00f6ra sig med en hastighet p\u00e5 50 km\/tim, medan ett typiskt v\u00e4rme\u00e5skv\u00e4der kan ligga stilla hela dagen. Innan jag fick r\u00e5d att k\u00f6pa Bolteks blixtlokaliseringssystem klarade jag mig ganska bra genom att lyssna p\u00e5 radio p\u00e5 l\u00e5ngv\u00e5gs-bandet. Man l\u00e4r sig snart att ganska v\u00e4l h\u00f6ra p\u00e5 st\u00f6rningarna ungef\u00e4r hur l\u00e5ngt bort \u00e5skan \u00e4r. Leta reda p\u00e5 n\u00e5gon (g\u00e4rna gammal) radio med l\u00e5ngv\u00e5g eller \u00e5tminstone mellanv\u00e5g. Anslut en rej\u00e4l bit vanlig koppartr\u00e5d som antenn. Skruva bort stationerna och lyssna p\u00e5 n\u00e5gon v\u00e5gl\u00e4ngd mellan tv\u00e5 stationer. P\u00e5 n\u00e4tterna kan man h\u00f6ra \u00e5skv\u00e4der p\u00e5 \u00e5tminstone 50 mils avst\u00e5nd, medan det p\u00e5 dagen g\u00e5r att h\u00f6ra c:a 5-10 mil.
mvh Anders Undin, Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Hej. Universitetet i Karlsruhe har blixtkartor, fast de \u00e4r \u00f6ver hela Europa. De brukar uppgraderas dagligen.
Adressen \u00e4r: http:\/\/www-imk.physik.uni-karlsruhe.de\/~gmueller\/pics\/Rsfloc.gif<\/a>
Annars tycker jag att det \u00e4r \u00e4nnu roligare att anv\u00e4nda ett program som heter SFUK. D\u00e4r h\u00e4mtar man hem blixtinfo-filer och spelar upp dem som en film. Dessa filer uppgraderas varje timme. Programmet kan h\u00e4mtas gratis p\u00e5: http:\/\/www.netcomuk.co.uk\/~iwatkins\/sfuk\/index.html<\/a>
Blixtdatafilerna h\u00e4mtas p\u00e5: http:\/\/www.torro.org.uk\/sflatest.txt<\/a>
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
2.<\/strong> Varf\u00f6r g\u00e5r str\u00f6mmen ofta vid blixtnedslag?
SVAR: Den elektriska energin i urladdningen omvandlas till v\u00e4rmeenergi och mekanisk energi som blir synlig i form av blixtar och skador p\u00e5 mark och f\u00f6rem\u00e5l. \u00c5skljudet uppst\u00e5r d\u00e5 luften i blixtbanan uppv\u00e4rms s\u00e5 snabbt att den exploderar. Blixten tar den v\u00e4g som l\u00e4ttast leder str\u00f6m, t.ex. genom el- och teleledningar, och f\u00f6rst\u00f6r d\u00e5 givetvis alla d\u00e4r inkopplade proppar, s\u00e4kringar, modem och apparater. Om du pratar i en mobiltelefon som inte \u00e4r kopplad till n\u00e5gon teleledning kan blixten inte skada om du inte sj\u00e4lv tr\u00e4ffas av urladdningen. Blixten kan ocks\u00e5 sl\u00e5 ner i och skada transformatorer och st\u00e4llverk, som f\u00f6rser oss med el s\u00e5 att stora omr\u00e5den blir str\u00f6ml\u00f6sa. Sitter man helt omgiven av metall (i en s.k. Faradays bur), t.ex. i en bil, \u00e4r man skyddad mot skador eftersom bilpl\u00e5ten leder bort blixtstr\u00f6mmen. Den n\u00e4rmaste och d\u00e4rmed l\u00e4ttaste v\u00e4gen f\u00f6r blixten att ta sig mellan moln och jord \u00e4r fr\u00e5n h\u00f6gt uppstickande och speciellt str\u00f6mledande f\u00f6rem\u00e5l (master och antenner). Fuktig och mineralrik mark (d\u00e4r granar trivs) leder str\u00f6m bra och blixten kan d\u00e5 f\u00f6lja rotsystemet en bra bit och l\u00e5nga diken bildas genom v\u00e4rmeexplosion fr\u00e5n blixten.
P\u00e5 tr\u00e4d som tr\u00e4ffats av blixten kan man se ett l\u00e5ngt sp\u00e5r l\u00e4ngs stammen och ner mot marken d\u00e4r barken \u00e4r helt avskalad. Saven som finns mellan barken och den inre delen av stammen leder blixten bra. Vatten och vatten\u00e5nga leder ocks\u00e5 blixten bra. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r blixtarna ibland f\u00e5r en sicksackformig bana d\u00e5 de s\u00f6ker sig fram efter luftens fuktigaste omr\u00e5den. P\u00e5 l\u00e4nkarna nedan kan du f\u00e5 \u00e4nnu mer information och l\u00e4sa om vad som h\u00e4nder om man tr\u00e4ffas av blixten. Man kan bli kortvarigt medvetsl\u00f6s, br\u00e4nnskadad eller t.o.m. d\u00f6.
www.hvi.uu.se<\/a><\/p>\n\n\n\n
www.smhi.se\/kunskapsbanken\/meteorologi\/aska-1.658<\/a>
www.aftonbladet.se\/nyheter\/article10219167.ab<\/a>
sv.wikipedia.org\/wiki\/%C3%85ska#Blixten_och_m.C3.A4nniskan<\/a>
H\u00e4lsningar
Per-Erik Hed\u00e9n
www.ehf.se\/vaeder<\/a><\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n\u00d6vrigt<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Jag har faktisk ocks\u00e5 sett s\u00e5dana d\u00e4r moln av insekter \u00f6ver n\u00e5gon vattenyta. Jag har dock inte funderat s\u00e5 mycket p\u00e5 det f\u00f6rr\u00e4n nu. Om det skulle vara s\u00e5 att insekterna gillar uppvindar f\u00f6r att slippa h\u00e5lla h\u00f6jd av egen kraft kan man m\u00f6jligen f\u00f6rklara fenomenet meteorologiskt. Eftersom det tydligen h\u00e4nder om kv\u00e4llarna kan man ju t\u00e4nka sig att d\u00e5 temperaturen b\u00f6rjar sjunka p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00e5r ju luften en ned\u00e5tg\u00e5ende riktning. Det kan vara s\u00e5 att temperaturen i vattenytan p\u00e5 en mindre sj\u00f6 d\u00e5 kan bli h\u00f6gre \u00e4n den omgivande luften. Om solen har v\u00e4rmt upp vattnet hela dagen kan det ju vara s\u00e5. (Ofta k\u00e4nns ju vattnet verkligt varmt om man badar sent p\u00e5 kv\u00e4llen) Luften \u00f6ver det varma vattnet kan d\u00e5 tillf\u00e4lligtvis b\u00f6rja stiga upp\u00e5t lite och det skulle ju kunna vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r insekterna att utnyttja! Du kan v\u00e4l fr\u00e5ga n\u00e5gon insektsexpert om den h\u00e4r f\u00f6rklaringen verkar trolig!
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Du kan \u00e4ven kontakta bibliotekarien p\u00e5 meteorologiska institutionen, som kan tala om vilken kurslitteratur man anv\u00e4nder.
Hoppas du f\u00e5r n\u00e5gon hj\u00e4lp av detta.
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Mvh.
Anders Undin
Valla V\u00e4der<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Sv\u00e5rt att s\u00e4ga d\u00e5 det f\u00f6rst och fr\u00e4mst \u00e4r en hypotetisk fr\u00e5ga. F\u00f6r min egen del, s\u00e5 tror jag inte det! I alla fall inte i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning. Jordens v\u00e4der \u00e4r i h\u00f6g grad ett kaosfenomen, d v s det g\u00e5r inte att f\u00f6ruts\u00e4ga p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Du kanske har h\u00f6rt det d\u00e4r tales\u00e4ttet att – ’en fj\u00e4rils vingslag i Sydamerika kan orsaka en storm h\u00e4r i Europa.’ Man kan idag i b\u00e4sta fall varsla om v\u00e4dret upp till tv\u00e5 veckor fram\u00e5t i tiden. Detaljerade prognoser l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 \u00e4r helt meningsl\u00f6sa i dagens l\u00e4ge.
Annars s\u00e5 styr vi v\u00e4l v\u00e4dret p\u00e5 ett ganska omedvetet s\u00e4tt redan nu genom den \u00f6kade f\u00f6rbr\u00e4nningen av fossila br\u00e4nslen, vilket allts\u00e5 ger en f\u00f6rh\u00f6jd v\u00e4xthuseffekt f\u00f6r Jordens klimat. Den globala medeltemperaturen f\u00f6rv\u00e4ntas d\u00e5 successivt \u00f6ka med sm\u00e4ltande polarisar och stigande havsniv\u00e5er som f\u00f6ljd.
V\u00e4nliga h\u00e4lsningar fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
SVAR: Det finns ganska mycket material om ditt \u00e4mne p\u00e5 Internet. H\u00e4r har du tips p\u00e5 n\u00e5gra l\u00e4mpliga v\u00e4dersajter:
1. Speciell sida om tornados – www.tornadoproject.com<\/a> .
2. Allm\u00e4nt om v\u00e4der – www.usatoday.com\/weather\/wworks0.htm<\/a> . F\u00f6rteckning \u00f6ver alla m\u00f6jliga v\u00e4dertermer i alfabetisk ordning. L\u00e4nkar om bl.a. orkaner, \u00e5skv\u00e4der, El Nino, sn\u00f6 etc.
3. Klimatstatistik fr\u00e5n hela v\u00e4rlden finns samlat p\u00e5 f\u00f6ljande adress: www.worldclimate.com\/climate\/index.htm<\/a> .
Hoppas att n\u00e5gon av mina l\u00e4nktips h\u00e4r ovan kan ge v\u00e4rdefull information till ditt skolarbete om atmosf\u00e4ren!
Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning fr\u00e5n
MATTIAS LARSSON
\/meteorologistuderande, Uppsala<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Skulle tro om jag fattat r\u00e4tt att det \u00e4r lantbrukare som kan ha anv\u00e4ndning av dessa n\u00e4r de skall s\u00e5 vissa gr\u00f6dor. Det jag undrar \u00f6ver \u00e4r ”heating degrees” och ”growing degrees”. Till dessa kan man d\u00e5 s\u00e4tta olika offset v\u00e4rden, vilka idag \u00e4r satta som +18,3 \u00b0C och -5 \u00b0C. Vad \u00e4r ”heating degrees” och ”growing degrees” och vad anv\u00e4nds dessa v\u00e4rden till?<\/p>\n\n\n\n
En utf\u00f6rligare f\u00f6rklaring p\u00e5 graddagar finns p\u00e5 f\u00f6ljande l\u00e4nk: www.sundsvallenergi.com\/default.asp?id=1743&ptid=<\/a>
Tr\u00f6skelv\u00e4rdet \u00e4r olika f\u00f6r olika m\u00e5nader.
Hoppas att min f\u00f6rklaring \u00e4r tillr\u00e4cklig, annars f\u00e5r du fr\u00e5ga igen.
H\u00e4lsningar
Per-Erik Hed\u00e9n
www.ehf.se\/vaeder<\/a><\/p>\n\n\n\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
![http:\/\/www-imk.physik.uni-karlsruhe.de\/~gmueller\/pics\/Rsfloc.gif<\/a>Annars tycker jag att det \u00e4r \u00e4nnu roligare att anv\u00e4nda ett program som heter SFUK. D\u00e4r h\u00e4mtar man hem blixtinfo-filer och spelar upp dem som en film. Dessa filer uppgraderas varje timme. Programmet kan h\u00e4mtas gratis p\u00e5:](\"http:\/\/www-imk.physik.uni-karlsruhe.de\/~gmueller\/pics\/Rsfloc.gif\"){kind=link}