Här finns svaren uppdelade i olika kategorier.
Vi kan inte garantera att alla länkarna fungerar!
Antalet inlägg inom varje kategori inom parentes.
Kategorier:
Atmosfärens fysik och kemi (16)
Meteorologiska mätinstrument (10)
Atmosfärens fysik och kemi
Jag har två frågor dom är:
1. Vart i Europa regnar det mest?
2. Varför regnar det så mycket där för?
SVAR: Det är tre områden i Europa med mycket nederbörd. Först har vi hela västra Norge där det regnar upp mot 2000 mm/år. Detta beror på att Skanderna tvingar upp de västliga vindar, som är vanligast här, på hög höjd där luften avkyls och ger ifrån sig sin fukt i form av regn och snö. Det andra området är Alperna där det är ungefär lika mycket nederbörd. Orsaken är också densamma. Det tredje området med mycket nederbörd är nordvästra Storbritannien. Även här finns det platser med årsnederbörd på 2000 mm. Här är orsaken att detta område tar emot alla lågtryck från väster, vilka är de klart talrikaste.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Hej! Jag undrar vad innebär instabil atmosfär och hur påverkar det en eventuell gasspridning? Tack på förhand.
SVAR: Instabil atmosfär innebär att luften närmast marken blivit ordentligt uppvärmd av t.ex. solstrålning mot markytan. I högre luftlager är det dock fortfarande kallt. Ett annat sätt är att det strömmar in kallare luft över en varm luftmassa t.ex. i närheten av en kallfront. I bägge dessa fall vill då den varmare luften stiga uppåt eftersom den är lättare (jfr. med en varmluftsballong!) Samtidigt vill den kallare luften sjunka ner mot marken. I sådana här situationer bildas lätt regnskurar och byiga vindar vilket underlättar transporten av alla gaser som inte är betydligt tyngre än luften. I det motsatta fallet, stabil atmosfär, är luftskiktningen den omvända vilket förhindrar transporter i vertikal led. Naturligtvis kan det ju blåsa horisontellt även i en stabil atmosfär. Det sämsta fallet är kraftiga, fuktiga, högtryck under vintern då luften faller neråt och dessutom kan s.k. inversioner uppträda. Dessa bildar liksom ett lock över vissa platser och luft och andra gaser kan inte heller ta sig någonstans. Det var så här den sk. London-smogen bildades förr i tiden.
Mvh
Anders Undin
Valla Väder
Jag går i tredje klass på Gluntens Montessoriskola i Uppsala. Veckans läxa är att ta reda på hur hagel bildas? Kan du förklara det?
SVAR: Jo, det finns en bra amerikansk webbsida innehållande svar på vanliga frågor om hagel på adressen: www.usatoday.com/weather/askjack/wahail.htm Nackdelen är väl kanske att den är på engelska. Specifik information till ditt ämne finns att tillgå under den andra frågan uppifrån!
Lycka till med skolarbetet!
Mvh
Mattias Larsson
/meteorologistuderande i Uppsala
Hur kommer det sig att vissa moln bara drar förbi, och att vissa moln stannar kvar och gör så att det regnar?
SVAR: Om moln bara drar förbi eller stannar beror på den storskaliga vädersituationen, eller bättre sagt, på höjdvindarna i ungefär 2 – 11 kilometers höjd. Om de är svaga eller nära noll, så blir det konvektion med tillhörande molnbildning på ungefär desamma platserna och molnen verkar stanna på samma ställe. Om de däremot är starka, så drar molnen förbi väldigt fort och vi har snabbt växlande väder. Ofta är höjdvindarna lagom och vädret ändrar sig med en lagom hastighet.
Om moln ger regn eller inte, beror däremot, på deras vertikala utsträckning. De måste, så att säga, vara tillräckligt ”tjocka” för att ge regn. Man kan tänka sig en liten regndroppe som hålls i luften genom uppvindarna som man har i själva molnen. Regndroppen växer och växer och när den blir för stor/tung för att hållas svävande i luften genom uppvindarna, faller den ur och det blir regn.
Om man har tjockare moln som ibland sträcker sig genom hela troposfären, fortgår denna process emellertid oftast över isfasen, d.v.s. det handlar om ispartiklar som växer och växer och så småningom faller de ur när de blir för tunga. Oftast hinner de tina upp på vägen nedåt och det blir regn, men ibland, när de inte hinner tina, blir det kornsnö eller hagel.
———————————————————————-
Matthias Mohr
Institutionen för geovetenskaper, Meteorologi
Uppsala universitet
Hur kom det första regnet på jorden till? Hur skapades det?
SVAR: Den första atmosfären tros ha funnits för 4.5 miljarder år sedan. Denna bestod mestadels av väte (H2) och helium (He) (detta är också de två vanligast förekommande gaserna i hela universum). Dessutom fanns det Metan (CH4) och Ammoniak (NH4), men de diffunderade så småningom ut i rymden p.g.a. den extremt varma jordytan.
En tätare atmosfär uppstog så småningom. Denna bestod av vulkaniska gaser och partiklar, d.v.s. 80 % vattenånga (H2O), 10 % koldioxid (CO2) och 10 % kväve. Atmosfären avkyldes gradvis, moln bildades och det började regna. Regnet samlades i älvar, sjöar och oceaner, vilka i sin tur absorberade mycket av koldioxiden.
Syre bildades oerhört långsamt i och med att solstrålningen spaltade upp vattenånga (H2O) i väte (H2) och syre (O2). Detta kallas för en fotokemisk reaktion. När sedan växter började utvecklas för 2-3 miljarder år sedan, tillförde de atmosfären ytterligare syre och syrekoncentrationen steg gradvis till den nuvarande nivån.
(Källa: Essentials of Meteorology, C. Donald Ahrens, ISBN: 0534537669)
———————————————————————-
Matthias Mohr
Institutionen för geovetenskaper, Meteorologi
Uppsala universitet
Jag undrar, hur blir det lågtryck och högtryck?
SVAR: I korta ordalag, så har det att göra med förekomsten av stora temperaturskillnader mellan land/hav eller N/S, vilket i sin tur leder till motsvarande skillnader i lufttryck. I ett lågtrycksområde sker en allmän hävning av luften med åtföljande molnbildning och nederbörd knutet till varm-/kallfronter. I ett högtrycksområde däremot, gäller att vi har en allmän subsidens (sjunkande luft), vilket motverkar uppkomsten av moln och regn. Vi får i stället ofta vackert väder med svaga vindar.
För mer detaljerad information om hur lågtryck resp. högtryck bildas, så hänvisar jag till följande webbsidor:
* Lågtryck/väder – www.usatoday.com/weather/tg/wlowpres/wlowpres.htm
* Högtryck/väder – www.usatoday.com/weather/tg/whighp/whighp.htm
Med vänlig hälsning från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande i Uppsala
Berätta så mycket du kan om hagel. Jag har skolarbete och jag vill ha lite hjälp. Tack på förhand.
SVAR: Jag har här snappat upp en lämplig amerikansk väderlänk angående din fråga om hagel: www.usatoday.com/weather/askjack/wahail.htm .
Den amerikanske meteorologen Jack Williams ger där svar på allmänhetens inskickade frågor om hagel. Motsvarande frågor&svar-avdelning finns även för andra slags väderkategorier.
Lycka till med skolarbetet!
Med vänlig hälsning från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande vid Uppsala universitet
Hej! Jag skulle bli mycket tacksam om du kunde förklara fenomenet inversion för mig. Jag har förstått att kall luft lägger sig som ett lock över varmare luft och hindrar den att stiga, men varför? Jag har frågat min lärare i miljökunskap och min fysiklärare, men ingen kunde svara. Tack på förhand!
SVAR: En inversion är det stabilaste tillstånd som luften kan anta. Normalt sjunker temperaturen i atmosfären med ökande höjd men i en inversion ökar den däremot med höjden istället för att avta. Det är alltså frågan om ett omvänt förhållande precis som namnet indikerar! Inom en inversion kan det inte förekomma några vertikala luftrörelser. Detta betyder att alla luftrörelser som kommer uppifrån eller nedifrån motverkas, d.v.s. luftens turbulens är så gott som obefintlig. En inversion i höjden utgör således ett effektivt spärrskikt för stigande luftpaket, vilket förhindrar eller åtminstone modifierar den fortsatta molntillväxten. Höjdinversioner förekommer i de flesta högtryckssituationer där de hindrar luften från att röra sig uppåt och bilda moln. Vädret blir då ofta vackert. Men under vinterhalvåret kan det dock bildas utbredda och långvariga dimmolntäcken som skymmer solen under lång tid.
Något om markinversioner.
En markinversion uppstår under lugna och klara nätter då markytan förlorar mycket värme ut till rymden. Och när markytan avkyls, så avkyls också luftskiktet närmast den. Det blir kallt nere vid marken. Om vi har att göra med en fuktig luftmassa bildas lätt dimma under sena natten eller tidiga morgonen, s.k. strålningsdimma. Vanligtvis är en markinversion mest utvecklad just före soluppgången. Marken har då haft hela natten på sig att avkylas.
Upplösning av markinversioner.
Nedbrytningen av en markinversion kan ske på på två olika sätt. Antingen genom att solen värmer upp markytan och därigenom bränner bort inversionen underifrån. Eller att det kommer en stark vind som blandar om den kalla luften närmast marken med det varmare skiktet längre upp, vilket river upp den i grunden. Markinversioner som uppstår under klara sommarnätter försvinner sedan snabbt under förmiddagen till följd av den starka solinstrålningen. Så snart inversionen är upplöst kan vinden, som kanske legat utestängd ovanför det stabila luftskiktet, åter ta sig ner till marknivå. Morgonvinden sätter in. Under vintern räcker däremot inte solens energi till för att lösa upp inversionen. Jordytan blir allt kallare. Det fordras nu ett ordentligt lågtryck som kan blanda om luften i den nedre delen av troposfären och som slutligen bidrar till att bryta det låsta väderläget. Kall luft kan på så sätt ofta ligga kvar länge i dalgångarna i norra Sveriges inland ända tills ett lågtryck från Atlanten kommer in västerifrån och mer eller mindre blåser bort inversionen.
Hoppas att min ovanstående redogörelse har gett dig en större förståelse för uppkomsten av inversioner. Jag beklagar att svaret har dragit ut på tiden!!
Med vänlig hälsning från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala
P.S. Svaret på frågan har delvis tagits fram med stöd av boken Fritidsväder (P-G Andbert). D.S.
Kan du förklara fenomenet dimma? Varför kommer det på morgonen?
Varför känns det kallare när det är högre fuktighet (rått) i luften??
SVAR: Luften innehåller fuktighet. Om den är tillräckligt fuktig och det är klart så faller temperaturen och det bildas lätt dimma. Ju större mängd vattenånga, ju större risk. Varför dimma bildas på morgonen beror på att det är kallast då. Det känns kallare när det är hög fuktighet, men egentligen skulle det vara tvärtom, men man blir lite fuktig när man är ute och då känns det kallare.
/Andreas med hjälp av Lars Andersson
Jag undrar om östra Sverige är mer skonad för kraftiga oväder än i den västra delen? Under den rekordvarma sommaren -97 så drabbades främst Västsverige av åska och skyfall. Tycker ofta att ovädersfronterna försvagas på sin väg norrut. Beror det på att de förlorar sin energi från havet när fronterna rör sig österut över Sverige?
SVAR: Ja, fronterna försvagas ofta på sin väg österut och upp över landet, men visst kan östra delarna också drabbas av oväder. Fronterna försvagas när de kommer in över land och då brukar de östra delarna inte drabbas så hårt.
/Andreas med hjälp av Lars Andersson
Jag bor i Stockholm och gillar att studera vädret. Hur kraftig kan en oväderscell bli i Sverige och hur ofta förekommer de? T.e.x. under ett åskväder i Uppsala -97 föll ovanligt stora mängder regn på kort tid och det orsakade svåra översvämningar.
SVAR: Det var en svår fråga. Hur kraftig en oväderscell kan bli går inte att svara på direkt. Men under ovädret i Uppsala var molnhöjden 14 km, och det är mycket. Det är inte så vanligt. Hur ofta de förekommer? Sådana här kraftiga åskväder förekommer inte så jätteofta skulle jag tro, men det är alltid någon plats i Sverige som drabbas av skyfall varje år.
/Andreas med hjälp av Lars Andersson
Vad innebär högtryck och lågtryck och vad beror det på?
SVAR: Högtryck innebär att lufttrycket är högt och det brukar ofta vara fint eller stabilt väder, men inte nödvändigtvis soligt. Lågtryck innebär för det mesta dåligt väder med regn, snö och blåst. Lågtryck och högtryck bildas kort sagt för att utjämna lufttrycket.
/Andreas
Jag undrar ifall du vet hur långt världens längsta frontzon har sträckt sig. Finns det statistik på det?
SVAR: Hej! Det var en svår fråga. Vi känner inte till några sådana fakta och tror inte att de finns heller tyvärr.
/Andreas
Jag undrar när det snöar? Är det sant att det skall vara nollgradigt för att det ska snöa eller kan det även snöa när det är flera minusgrader???? Tack på förhand.
SVAR: Hej! Ja, det kan snöa även när det är flera minusgrader, som t.ex. -15 gr. Då blir snöflingorna lätta och det ser ut att vara mer snö, än om det snöar vid noll grader. Det kan även snöa vid 1 eller 2 plusgrader.
/Andreas
Hur beskriver man bäst en kallfront?
SVAR: Enkelt uttryckt är en kallfront kall luft som driver undan varmare luft. I gränsområdet bildas moln och nederbörd.
/Andreas
Jag undrar om du skulle vilja förklara lite närmare för mig vad inversion är och på vilket sätt detta påverkar t.ex. Göteborg.
SVAR: Vi har haft att göra med en liknande fråga tidigare. Inversion betyder att temperaturen ökar med höjden i atmosfären i stället för att avta. Detta fenomen är vanligast på vintern, då den kallaste luften samlas i det marknära luftskiktet. Den varmare luften som är lättare än den kalla lägger sig som ett lock ovanför den senare. Följden blir att den ledande vinden ’stängs ute’ från gränsskiktet (nedersta luftlagret). Eventuella luftföroreningar blandas då inte ut ordentligt p g a den svaga eller obefintliga vinden.
Göteborg är speciellt känslig för uppkomsten av inversioner under vintern eftersom det ligger i en svacka i slutet av Göta Älvdalen. Tyngdlagen medför nämligen att kall luft, som är tyngre än den varma, rinner ner i dalgångarna från omgivande sluttningar. Inversioner som sammanfaller med stora avgasutsläpp (bilar, industrier m.m.), oftast tidigt på morgonen, leder oundvikligen till en drastiskt försämrad luftkvalitet. Vanliga symptom är ögonirritationer, andningsbesvär o s v. Personer med astma är speciellt utsatta. Liknande miljöproblem finns f ö i Sundsvall som också är en industristad!
Se efter i mapparna med äldre frågor angående en utförligare beskrivning av fenomenet inversion!
Vänliga hälsningar från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala
Klimatologi
Hej!! Har letat och letat men inte hittat….. Så nu tänkte jag att ni skulle hjälpa mig… Skal resa till Nya Zealand i september… Vill hemskt gärna veta vilket väder det är där vid den tidpunkten… (september – december) Jag vet att det är stor skillnad mellan syd och nord och är tacksam om jag kan få ett så specificerat svar som möjligt eftersom jag skall vistas i hela landet….
SVAR: Det finns tyvärr inte mycket att hitta i svensk litteratur, men här är några web-adresser som du kan börja titta på:
http://www.climate.co.nz/
http://www.innz.co.nz/weather/
http://www.niwa.cri.nz/climsum_latest.html
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Vi ska göra ett arbete i geografin som ska handla om regionalgeografi och regionen i fråga är Sydamerika. Jag skulle vara mycket tacksam om du kunde redogöra lite kort för mig hur det är med klimatet i Sydamerika. T ex vad det är för skillnader i klimat på olika ställen i Sydamerika och vad det beror på? Vad är det som påverkar klimatet i Sydamerika? Kommer det se mycket annorlunda ut i framtiden?
SVAR: Sydamerika är ju en oerhört långsträckt kontinent i nord-sydlig riktning. Därför kan man säga att nästa alla klimattyper finns representerade där. (Det är väl bara arktiskt klimat som inte förekommer). Runt ekvatorn är det tropiskt regnskogsklimat (Amazonas), där det regnar nästan jämt och är mycket varmt. Nederbörden når på många håll över 3000 mm och årsmedeltemperaturen ligger över +25 grader. I området mellan vändkretsarna råder tropiskt savannklimat. Där har man en rejäl regnperiod varje år, däremellan kan det vara uppehållsväder. Man kan grovt säga att regnperioderna följer med solens högsta läge under året. Medeltemperaturen ligger här i allmänhet mellan +20 och +25 grader. Den södra delen av kontinenten ligger inom den tempererade zonen, dvs. med mer växlande vädertyper som hemma hos oss. Här finns också mer tydliga årstidsväxlingar, vintertemperaturen är c:a +5 till +15 grader och på sommaren är det mellan +10 och +20 grader i
medeltemperatur. (I södra Sverige ligger medeltemperaturen på sommaren runt +15 grader.)
Klimatet kompliceras också av Anderna. (Alla höga bergskedjor påverkar ju både klimat och väder.) Med tanke på att sydost-passaden (årsvindar) blåser över i stort sett hela mellersta Sydamerika så förstärks regnen på Andernas östra sida (när luften pressas uppåt). På den västra sidan blir vinden torr när den faller neråt och mycket riktigt finns det en långsträckt öken i norra Chile och västra Peru.
En annan viktig faktor för klimatet och vädret är de havsströmmar som finns utanför Sydamerikas västkust. Dessa brukar ibland byta riktning och temperatur (El Niño). Detta påverkar i hög grad vädret där och kan också påverka vädret på hela södra halvklotet. Huruvida detta fenomen kommer att påverka klimatet är osäkert, däremot lär även framförallt södra Sydamerika påverkas av den globala uppvärmningen som pågår. Mest tydlig är denna uppvärmning över Antarktis.
Jag hoppas du får någon nytta av detta.
Lycka till.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Två inkomna frågor om klimatet:
Fråga 1: Klimatet i Skandinavien tiden 400f.kr -200e.kr kan man genom pollenprover eller andra metoder se om några större förändringar skedde eller andra svängningar. Var det en kall eller varm period?
SVAR: Vi har en god uppfattning om klimatet under den aktuella tiden från främst dendrokronologiska data. Information om trädgräns och glaciärer kompletterar och ger trenden över längre tid.
Sommartemperaturen var låg och glaciärframryckning gynnades av klimatet 400 f . Kr. 300-200 f Kr. tycks klimatet kortvarigt ha blivit varmare (breda trädringar, ett par träd funna på en höjd upp emot drygt 100 m över nuvarande nivå (bara två dateringar !). Efter en kort kallare period steg klimatet markant omkring år 1. Ett maximum inträffade ca 100 efter Kr.
En ny period med svala somrar är daterad till omkring 300 ef Kr. 400-500 upplevde Sverige en period med varmt men fluktuerande klimat. I stora drag sjönk temperaturen därefter fram till omkring 800 efter Kr. Ett märkbart men kort minima inträffade omkring 550 ef Kr.
Den låga temperaturen omkring 800 var påtaglig. Perioden är känd från många delar av världen.
Temperaturen steg till över nuvarande temperatur omkring 1000- 1100 efter Kr. På några få år föll den markant. Den kalla perioden var kort för och den steg något fram emot 1400. Den sjönk igen något men nådde minima först omkring 1600. Den har därefter stigit, med flera snabba fluktuationer, fram till 1940-talet.
Se t ex.
Briffa, K.R., 2000: Annual climate variability in the Holocene: interpreting the message of ancient trees. Quaternary Science Reviews 19: 87-105.
Briffa, K.R., Jones, P.D., Bartholin, T.S., Eckstein, D., Schweingruber, F.H., Karlén, W., Zetterberg, P. and Eronen, M., 1992: Fennoscandian summers from A.D. 500: Temperature changes on short and long timescales. Climatic Dynamics 7: 111-119.
Fråga 2: Jag skulle vilja komma i kontakt med en om det finns ”klimathistoriker”.
SVAR: Ett exempel. Gill har nyligen publicerat en intressant bok om
klimathistoria fokuserad på ”The Great Mya Drought”.
Richardson B. Gill
7707 Broadway 11A
San Antonio,
TX 78209-3250
USA
Wibjörn Karlén, Professor i naturgeografi
(Tack för hjälpen med denna frågan! /Andreas, webmaster)
Jag går tredje året på det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Vi håller nu på att skriva ett specialarbete och jag hade tänkt att mitt special arbete skulle handla om meteorologi med inriktning på klimatologin. Jag har ett antal böcker, men dessa är rätt så komplicerade, man skall helst vara insatt i meteorologin för att förstå dessa böcker. Jag skulle vara väldigt tacksam om du skulle vilja hjälpa mig med att få fram bra information om detta ämne och olika tips om hur jag kan lägga upp mitt arbete på bästa sätt. Tack på förhand.
SVAR: Jag har tagit del av ditt mail, där Du vill ha hjälp med litteratur till specialarbetet om meteorologi med inriktning på klimatologin.
Här nedan följer så en lista på några lämpliga webbadresser med aktuell information till ditt specialarbete om klimat.
Jag vet inte exakt vad ditt arbete skall handla om men det är väl enklast att först börja med och ge en översiktlig bild av Jordens olika klimatzoner för att sedan gå in på klimatpåverkande faktorer av div. slag såsom växthuseffekten, vulkanism, solfläckscykeln, Milankovic-variablerna o s v. Det förhistoriska klimatet kan också vara värt att ta med i något kapitel. Kanske Du även kan orda lite om klimatet i framtiden, olika klimatscenarior etc.
—————————————————————–
1. Climate Classification and Climatic Regions of the World: www.geog.ouc.bc.ca/physgeog/contents/7v.html
2. Understanding global climate change: www.usatoday.com/weather/clisci/wclisci0.htm
3. NASA Goddard Institute for Space Studies (GISS) Climate Glossary: www.giss.nasa.gov/more/glossary.html.
4. Climate and Climate change: www.algonet.se/~peogan/#climate
5. Nordisk vulkanologisk institut: http://www.norvol.hi.is/
——————————————————————
Hoppas i alla fall att mina ovanstående länktips kan ge svar på dina frågor om klimat och jag får önska dig lycka till med specialarbetet!
Med vänlig hälsning från
/Mattias Larsson
meteorologistuderande i Uppsala
För ett år sedan använde jag en mycket bra sida där man kunde se medeltemperaturer samt högsta och lägsta temperaturer när man ville på året. Man valde en stad t.ex. Los Angeles, och så kunde man välja en tid på året och på så vis få reda på vad temperaturen brukar ligga på där, t.ex. i mitten på november. Perfekt när man ska planera en resa någonstans och vill veta vad det är för väder där en specifik period på året. Men nu är sidan som bortblåst och jag hittar den inte. Har letat överallt men utan resultat. Kommer tyvärr inte heller ihåg hur jag hittade den från första början. Vet du vilken sida jag menar och vad adressen är, eller om inte, känner du till någon likvärdig?
SVAR: Jag har här letat upp tre lämpliga nätsidor angående din fråga om statistiska data för det lokala klimatet på olika platser runt om i världen. Samtliga tre webbsidor härstammar från USA – som f ö kan uppvisa ett brett spektrum av många exklusiva länkar på Internet om allt möjligt som har med väder att göra!
* Klimatstatistik från hela världen finns samlat på följande hemsida: www.worldclimate.com/climate/index.htm . Presentation av månadsmedelvärden med avseende på temperatur, nederbörd etc från de flesta större städer i världen.
* Väderkanalen ”USA today” har flera intressanta länkar om klimat. Aktuella klimatdata för ett flertal amerikanska städer finns att tillgå genom nätsidan – www.usatoday.com/weather/climate/usa/wusaclim.htm .
Motsvarande uppgifter för städer utanför USA erhålls på webbsidan – www.today.com/weather/climate/worldcli.htm .
Hoppas att mina ovanstånde länktips kan vara till någon hjälp!!
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Varför riskerar Maldiverna att gå under?
SVAR: Som du säkert redan känner till, så har Jordens medeltemperatur successivt ökat under det senaste århundradet. Vi tycks gå mot ett avsevärt varmare klimat i framtiden. 1998 var det varmaste året på Jorden allt sedan de första allmänna temperaturmätningarna började utföras omkring 1860. Denna globala uppvärmning skylls på den ökande ’växthuseffekten’, vilken orsakas av div. mänskliga aktiviteter – såsom en större användning av fossila bränslen (olja, kol) – resulterande i förhöjda koldioxidhalter i atmosfären. Detta är dock bara en del av sanningen, mycket mer kan ordas om eventuella orsaker till den förvärrade växthuseffekten!…..
En påtaglig uppvärmning av Jordens klimat leder till smältande polarisar, vilket i sin tur innebär stigande havsnivåer. Låglänta landområden nära haven riskerar härvid att översvämmas om havsytan fortsätter att stiga. Maldiverna antas här vara bland de första platserna på Jorden som kommer att utplånas av de framforsande vattenmassorna!
Mycket mera om den globala uppvärmningen och dess konsekvenser för Jordens framtida klimat kan Du annars läsa om på följande nätadress: ’ www.ncdc.noaa.gov/ol/climate/globalwarming.html ’
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Varför har vi sådant klimat och väder i Karlstad??
SVAR: Jag kommer själv ifrån Karlstad-trakten, så bakgrunden till din fråga är således inte helt obekant för min del. Karlstad har ett växlingsrikt klimat med relativt kalla vintrar och ganska varma somrar – sett i ett svenskt väderperspektiv. Staden ligger långt upp i solstatistiken. Du kanske känner till uttrycket ”Sola i Karlsta'”? Att solen ofta skiner i Karlstad beror dels på att Värmland ligger i regnskugga av de sydnorska fjällen och dels inverkar Vänerns vattenmassor hämmande på konvektionen, d.v.s. uppkomsten av sommarmoln (stackmoln).
Den mesta nederbörden kommer från sektorn S-SV. Vindar mellan väst och nord medför ofta tämligen vackert väder, även om vi råkar befinna oss inom ett lågtrycksområde. En betydande del av regnet/snön fångas upp på västsidan av de norska fjällen och när luften sedan sjunker ner på läsidan värms den upp och torkar ut (s.k. föhneffekt).
Klimatstatistik för Karlstad finns att tillgå på Internet genom följande väderlänk: www.worldclimate.com/climate/cgi-bin/place.pl?pla=Karlstad .
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Jag undrar om du kan skriva tillbaka till mig och säga vad som är skillnaden på Väder och klimat, vi skriver nämligen om det i skolan. Jaja, tack för hjälpen.
SVAR:
VÄDER – Atmosfärens fysikaliska tillstånd vid en given plats och en given tidpunkt.
KLIMAT – ’Medelvädret’, platsens karaktär, variationer och extremer.
hälsningar från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala
Kan du berätta om tropiska zonens klimat och väder. Hur många grader det är som mest och som minst. Jobbar med det i skolan.
SVAR: Den tropiska zonens klimat karakteriseras av svaga vindar och riklig konvektiv nederbörd. Enligt Köppens klimatklassificering så är huvudvillkoret för att vi skall ha ett tropiskt klimat att den lägsta månadsmedeltemperaturen under året är minst +18 grader C.
Ditt ämne är ganska omfattande så jag föreslår därför att du försöker leta mer info. i litteraturen.
En bra bok som jag kan rekommendera är Gösta H. Liljequists KLIMATOLOGI från 1970. Den används än idag i den akademiska undervisningen på universitet och högskola. Det var inte särskilt länge sedan som jag själv läste meteorologi vid Uppsala universitet och jag minns bl a att klimatologikursen som vi läste på C-nivå nästan helt och hållet var baserad på Gösta Liljequists bok. Hoppas att du kan låna den på något närbeläget bibliotek?! Boken skall i alla fall finnas att tillgå på de flesta bibliotek runt om i landet, enligt en sökning i nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS. OBS! Läs framförallt följande kapitel i boken: ”Tropisk meteorologi, tropiska orkaner och tromber” på sid. 134-144 samt ”Jordens faktiska klimatfördelning” på sidan 159-161.
I övrigt så kan jag även tipsa dig om TV4-meteorologen Madeleine Westins bok (utkommen 2004): ”Vädret med Madeleine Westin Bergh”, (ISBN: 91-27-35543-8). Mycket intressant och lättläst bok.
– Som sagt, skynda gärna till närmaste bibliotek och fråga efter Gösta Liljequists bok. Den är helt oumbärlig för ditt ämne, jag lovar.
Lycka till med ditt skolarbete!
Mvh
/Mattias Larsson
(ansvarig för Väderbitarnas frågeservice)
Jag håller på med ett geografiarbete i skolan. Uppgiften är att fördjupa sig i ett område. Området jag har valt är Sydamerika, närmare bestämt Brasilien, Peru och Bolivia. Jag ska skriva om klimatet. Det har varit ganska svårt att få fram information om just detta. Så jag undrar om du skulle vilja hjälpa mig och berätta lite om de olika klimattyperna i detta område. Tack på förhand
SVAR: En bra bok för ditt ämne är Gösta H. Liljequists KLIMATOLOGI från 1970. Den håller än idag. Meteorologiska institutionen här i Uppsala använder den t ex fortfarande i undervisningen på klimatologikursen. Jag var själv student på inst. för några år sedan (2003). Läs mer om klimatet i Sydamerika på sidorna 271-287.
Hoppas det går att låna Liljequist bok på något närbeläget bibliotek?! Boken skall i alla fall finnas att tillgå på de flesta bibliotek runt om i landet, enligt en sökning i nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS.
Här är exempel på några andra intressanta böcker som behandlar klimat:
THE ATMOSPHERE. Lutgens/Tarbuck, ISBN: 0-13-350612-6
KLIMATOLOGI METEOROLOGI. Jörgen Bogren m fl., Studentlitteratur, 1999.
– Som sagt, skynda gärna till närmaste bibliotek och fråga efter Gösta Liljequists bok. Den kan med fördel även läsas av folk utanför universitetsvärlden.
Lycka till med ditt skolarbete!
Mvh
/Mattias Larsson
(ansvarig för Väderbitarnas frågeservice)
Hej! Det sägs ju att om golfströmmen vänder/stannar så blir det permafrost i, och kanske tom ett tjockt istäcke över, norra Europa. Hur kommer det sig då att det inte ligger ett tjockt istäcke över norra Kanada? Jag menar, det är ju samma breddgrad som Grönland men varför har dom inget istäcke över land där?
SVAR: För att ett istäcke (glaciär) skall bildas och tillväxa krävs att nederbörden i form av snö är större än avsmältning och avdunstning. Grönland är omgivet av hav och utsatt för mycket nederbörd.
Generellt är vindarna västliga över Canada. Längst i väster ligger höga berg utmed vilka nederbörden faller. På läsidan är nederbörden därför för låg för att snö skall ackumuleras över åren. Sommaren räcker till för att den skall smälta och rinna bort eller avdunsta. Det samma gäller ju även för de östliga delarna av Sibirien. Där ligger ju norra halvklotets köldpol.
Med vänliga hälsningar,
Weine Josefsson
SMHI
Enheten för information och statistik
Ljusfenomen
Jag har en sak som jag undrar över. Häromdan när jag tittade upp mot solen så hade den en vid stor ring omkring sig. Det såg lite ruskigt ut tyckte jag. Det var lite mulet med långa skyar till moln. Hej då, hoppas på svar.
SVAR: Det du har sett är vad vi kallar en halo. Det är ett optiskt fenomen som är ganska vanligt. Det fungerar ungefär som i en regnbåge där ljuset bryts i regndropparna. Halo ligger dock mycket högre (c:a 7-8km.) i en sorts moln som kallas cirrostratus eller slöjmoln som man säger på svenska. Dessa moln består av en mängd små iskristaller där ljuset bryts. Om tillräckligt många av dom här kristallerna är riktade åt samma håll kan ljuset brytas och ge sådana här ringar. För länge sedan trodde människorna att detta var en sorts tecken, dvs. det skulle bli krig eller någon annan katastrof.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Hej, min fråga eller frågor lättare sagt är följande: Hur uppstår en regnbåge? Den ”andra” bågen som förekommer, har den något speciellt namn?
SVAR: Det finns en bra amerikansk vädersida som tar upp mycket av ditt ämne.
Vänligen styr din webbläsare till den följande länken så lovar jag att du kommer att hitta mycket info. om regnbågar och andra himlafenomen: www.usatoday.com/weather/resources/askjack/wfaqsky.htm
Läs inläggen i 1:a och 3:e stycket på denna sida!
Mvh
/Mattias Larsson
(ansvarig för Väderbitarnas frågeservice)
Detta tilldrar sig i Saltsjö-Boo. En kväll i juli månad vid ca 2330 gick jag ut på vår altan och såg ut över vår trädgård, det hade regnat under kvällen och det var fuktigt på marken. Ca 60 m från mig i markhöjd ser jag ett sken ca (10 cm diameter) det ser ut som glöd och ligger kvar. Jag undrar vad det är och försöker mig på olika förklaringar det fanns inget som kunde förklara det hela. Efter några minuter stiger ljuset och går emot mig och stannar ungefär 40m från mig över en utblommad daglilje-plantering. Då går jag emot ljuset och strax innan jag kommer fram försvinner det. Vad var detta! Tacksam för förklaring
SVAR: Hej, Det är inte gott att veta vad detta kan ha varit. Jag har samlat på mig en del iakttagelser av klotblixtliknande fenomen som inte varit förknippade med åska, men det har då rört sig om ljusklot som uppstått vintertid, med eller utan samtidigt snöfall. I de fall då snöfall förekommit har snön varit torr och kall och kombinerad med blåst. I det aktuella fallet har det ju regnat och det är mitt i sommaren, så det troligaste är väl ändå att det rört sig om en klotblixt.
Sen finns ju det här omstridda fenomenet lyktgubbar som möjligen skulle kunna förklaras med självantänd metangas, men detta fenomen har så vitt jag vet bara rapporterats från sumpmarker.
Hälsningar
Haldo Vedin
SMHI
Enheten för information och statistik
En dag för någon vecka sedan såg jag som en liten regnbåge precis ovanför mig på himlen. Det märkliga var att det såg inte ut att regna någonstans omkring och så att den var mitt ovanför på himlen. Det fanns några höga, vita moln omkring, tror att dom hörde till bymoln som hade försvagats. Men jag har aldrig sett en liten regnbåge och rakt upp i luften. Du kanske vet hur den uppkom?
SVAR: Av din beskrivning tror jag att du såg något som heter cirkumzenitalbågen. Den är mycket färggrann men inte alltid ljusstark, samt befinner sig rakt ovanför solen på minst 46 graders vinkelavstånd från denna. Den består egentligen av en hel cirkel, men vanligen ser man endast den del som ligger närmast solen. Dessutom kan den bara förekomma om solen befinner sig lägre än 32 grader över horisonten. Fenomenet är vackrast vid 22 graders solhöjd. Cirkumzenitalbågen uppstår när solljuset bryts i 90-gradersprismor, där den ena ytan är vågrät. Om man vill veta mer om olika himlafenomen är en lämplig bok ”Himlasken och andra ljusfenomen” av Alf Nyberg. Den är utgiven av Ingenjörsförlaget.
Vänliga hälsningar från
Hans Östlund
(Klimatobservatör, Krylbo)
Lufttryck
Vad är lufttryck? Vad är sambandet mellan tryck och vind.
SVAR: En bra definition på lufttryck = luftens vikt per ytenhet, från jordytan till atmosfärens yttre gräns.
Vad beträffar sambandet mellan tryck/vind, så gäller att vinden blåser moturs runt lågtryck och medurs runt högtrycksområden. Rotationsriktningen runt låg- och högtryck blir på södra halvklotet den helt omvända pga. corioliskraftens ändrade riktning.
Vindens riktning fortgår parallellt med isobarerna (isobar = linjer som förbinder platser med lika lufttryck), då tryckgradientkraften och corioliskraften är i balans. Betecknas inom meteorologin som den ’geostrofiska vinden’ och detta samband gäller med god approximation ovanför 1000 meters höjd, där friktionen från marken är försumbar. Tryckgradientkraften beror av den horisontella skillnaden i lufttryck och är alltid riktad in mot lågtryckets centrum. Corioliskraften uppkommer genom jordrotationen, vilken medför att vädersystemen avlänkas till höger i sin rörelseriktning. På södra halvklotet sker denna avlänkning istället åt vänster.
Generellt har vi också att ju kompaktare isobarerna ligger intill varandra på väderkartan, desto kraftigare blåser det!
En mer detaljerad redogörelse för lufttryckets inflytande på händelseförloppen i lufthavet, finns att tillgå på denna nätsida – www.usatoday.com/weather/wstorm0.htm
Hoppas slutligen att ni känner er tillfredställda med mina ovanstående kommentarer/länktips!
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande i Uppsala
Hej! Jag undrar hur man kalibrerar sin barometer så att den mäter rätt lufttryck när den hänger hemma på väggen?
SVAR: Hej! När man ska kalibrera sin barometer så är det enklast att kolla i en tidning som visar lufttrycket, t.ex. Dagens Nyheter. (Det går förstås även att kolla på internet.) Tidningarna visar ofta föregående dags lufttryck, så man får notera hur barometern stod förra dagen och sen kolla i tidningen dagen efter och justera den. Man kanske får kolla några dagar, sen är barometern inställd. Man kan ju också kolla på internet där det finns en hel del sidor. Det är enklast att göra det när det är lugnt väder.
/Andreas
Hej frågepanelen! Jag har nyligen införskaffat en väderstation av typ La Cross 3600. Om några veckor när jag får tillgång till bredband vill jag publicera väderdata på nätet.Hur kan jag jämföra lufttrycket för att se ifall värdet stämmer på min station? Spelar det någon roll vilket höjd jag bor på? Jag bor på ca 155 möh utanför Örby mellan Borås och Varberg.
SVAR: På SMHI:s hemsida kan du studera det aktuella lufttrycket för ett urval av stationer runt om i landet. I din närhet finns t ex Göteborg.
1) Gå in på www.smhi.se
2) Tryck på knappen ”Prognoser & Observationer” längst upp i fönstret.
3) Tryck på länken ”Lufttryck” (under kategorin Land) i den vänstra menyn.
Som referens brukar man ange lufttrycket relaterat till havsytans nivå. Det skulle annars bli alldeles för komplicerat att jobba som meteorolog om alla bara rapporterade det lokala trycket. Analysen av hög- och lågtrycksområden på väderkartorna bygger helt på att man observerar lufttrycket från en gemensam nivå (i detta fallet med havsytan som bestämd referenspunkt).
För att på bästa sätt kalibrera din barometer så bör du välja ut en dag då vi har en flack lufttrycksfördelning (ledning: se tidningarnas väderkartor!). Med det sistnämnda menas att skillnaderna i lufttryck är mycket små på stora avstånd, t ex under en högtryckssituation på sommaren med lugnt och klart väder.
Mvh
/Mattias Larsson
(ansvarig för Väderbitarnas frågeservice)
Meteorologiska mätinstrument
Jag tänker försöka att bygga en egen väderstation med början denna vinter. Finns det någon som har ritningar på ett standard mätinsamlingshus? Förslag till instrument, leverantörer o.s.v emottages tacksamt.
SVAR: Jag förmodar att du med mätinsamlingshus menar en termometerbur, som brukar vara centrum på varje väderstation. Vår medlem Lars-Erik Wikman har en ritning på en riktig termometerbur. Kontakta honom på adress: larserik@svardsjojarn.se
Det finns förvisso burar att köpa från SMHI men de kostar c:a 8.000 kr. Sedan bör du ju ha något att stoppa in i buren! Vill du vara riktigt noggrann så ska du köpa meteorologiska termometrar! Firman Svenska Termoinstrument (Box 1421, 183 14 Täby, tel. 08-630 09 20) har det mesta som kan behövas men det är tyvärr inte särskilt billigt. Ett annat alternativ är att köpa en automatisk väderstation från t.ex Clas Ohlson. Det blir betydligt billigare och dessa är inte alls så dumma!
Hör av dig om du vill ha mera hjälp.
Med vänliga hälsningar
Anders Undin
/Valla Väder
Vad kan man begära av en termometer? Hur stor felmarginal skall man acceptera? Undertecknad har hittat två olika sorters ”väderleksstationer” med pc programvara, eftersom de kostar i runda slängar 5000:- är jag intresserad om felmarginalen är för stor eller ej? Dels Davis från USA samt Tyska Huger. Bland annat på termometersidan Davis har 0,5 grader som felmarginal, Tysken har 1 grad. Är det acceptabelt?
SVAR: SMHI använder mätnormerna som faställts av WMO. Vad gäller lufttemperatur måste instrumenten ha en noggrannhet på ±0.1 grad. De största felen alstras ju förstås inte av instrumenten utan hur man mäter. Jag tycker att en felmarginal på 1 grad är alldeles för stor för det priset. 0.5 grader kan möjligen accepteras för privata mätningar.
Det är alltid problem med mätnoggrannheten på digitala instrument. Det bästa är om man kan ha programkontroll över mätningarna. Jag använder själv en ganska billig och enkel halvledargivare, men genom att göra 20 mätningar i snabb följd där medelvärdet räknas fram, får jag ganska bra mätvärden. Därfter justeras detta värde mot ett ”riktigt” värde vid ett antal olika temperaturer. På så vis kan man få tillräckligt bra mätnoggrannhet.
Med vänliga hälsningar
Anders Undin
/Valla Väder
Hej! Jag har funderat på att köpa en barometer och en hygrometer och har hittat billiga i Clas Ohlsons katalog men då är frågan, är de tillförlitliga, skall/går de att kalibrera? Måste dessa två instrument hänga utomhus och i så fall går det bra på en husvägg? Tacksam för svar. Stormiga hälsningar från Gotland.
SVAR: Jag förmodar att du ska mäta luftfuktigheten utomhus och då måste hygrometern sitta ute. Den måste också skyddas för regn med ett litet tak eller dylikt. Om du sätter den på en yttervägg ska den också skyddas mot solstrålning. En norrvägg är därför bäst.
Clas Ohlsons hygrometer nr. 34-1549 är riktigt skaplig. Den har dessutom hår som känselkropp vilket är bäst. De andra billigare kan ha något annat material, vilket inte är lika tillförlitligt. När det blir minusgrader kan funktionen också försämras på hygrometrar. Den ska gå att justera med en liten skruv. Kalibrering går till så att man lindar in hygrometern i en väl fuktad handduk. Efter c:a 10 minuter ska hygrometern visa 100%.
Lufttryck mäts alltid inomhus, det är ingen skillnad på trycket utanför och innanför vanliga hus. Barometern kalibreras också med en liten skruv på baksidan. Rätt lufttryck kan du få genom att t.ex. ringa till flygplatsen i Visby.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Hej! Jag undrar om man någonstans kan köpa den form av nederbördsmätare som SMHI´s observatörer använder?
SVAR: Hej! Jag vet att Svenska Termoinstrument i Stockholm saluför en stor del av den meteorologiska mätapparatur som SMHI använder sig av på sina stationer.
SVENSKA TERMOINSTRUMENT AB
Box 1421
183 14 Täby
Telefon: 08 – 630 09 20 E-mail: info@sttermo.se
Fax: 08 – 630 09 26 Hemsida: www.sttermo.se/
Du kan väl ta och försöka ringa upp dem och fråga efter priset på en dylik nederbördsmätare!
Om du är ute efter en begagnad variant har jag här ett tips på en nära väderkollega som kanske skulle kunna hjälpa dig att komma över en sådan. De nya är nämligen ganska dyra i inköp, minst 1200 kr(inkl. moms!) får du nog lägga ut då, befarar jag! Jag köpte själv en begagnad SMHI-mätare i maj-94 till ett godtyckligt pris av 400 kr efter tips från omnämnd kollega här ovan.
Vid intresse för köp av begagnad mätare skriv eller ring till:
LARS ANDERSSON
Tångringsgatan 41
784 30 BORLÄNGE
Telefon: 0243 – 22 62 00
Hälsa i så fall från mig, så vet han garanterat vad det gäller!! Lycka till med jakten på din regnmätare!
Vänliga hälsningar från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala
Vilket är det kraftigaste åskvädret i Sverige i modern tid? Finns det blixtlokaliseringssystem som även privatpersoner har råd med och som dessutom är prisvärt?
SVAR: Det enda blixtlokaliseringssystem jag känner till är det jag själv använder. Det är av det kanadensiska märket Boltek. Läs mer på deras hemsida: www.boltek.com
Anläggningen säljs i Finland av Ilkka Lilja OY Ltd; iloy@co.jyu.fi
Anläggningen kostar c:a 8.000:- så det är ju inte speciellt billigt. Ett billigare alternativ och nästan lika snabbt är att utnyttja nätet. Hämta programmet SFUKView på adress: www.netcomuk.co.uk/~iwatkins/sfuk/index.html
Detta program plottar in aktuella blixtar på en karta.
Blixtfiler uppdateras var tredje timma på www.torro.org.uk/sflatest.txt
/Anders Undin
Valla Väder
Finns det exakta meteorologiska mått angivna för hur högt över marken man mäter temperaturen.
SVAR: Hej! Ja det finns det. Man bör mäta 1,5 till 2 meter över marken.
mvh Andreas
Jag har en Silva ADC PRO. Den kan bl a mäta lufttäthet (AD), relativ lufttäthet (RAD) och värmeindextemperatur. Dessa värden förstår jag inte riktigt. Kan de användas för att spå väder?
SVAR: De värden AD, RAD och värmeindex du frågar efter kan inte användas för att ge väderprognoser. AD (air density) och RAD (relative air density) används bl a för att ställa in insprutning i tävlingsmotorer. Det finns formler för höjd, lufttemperatur och lufttryck samt daggpunkt för att beräkna AD som ditt instrument gör.
Värmeindex är den temperatur som kroppen uppfattar med hänsyn till bl a temperatur och luftfuktighet, där det upplevs olika varm beroende på luftfuktighet vind m.m.
Nedan är en beskrivning från Silva om ADC PRO:
”Windmätarnas Rolls Royce. Mäter luftfuktighet, höjd, vind, temperatur, lufttryck och tid. Utifrån all information som uppmäts kan ADC Pro producera en rad resultat. Allt ifrån helt vanliga väderleksprognoser till värden på luftens densitet för att ställa in insprutning i tävlingsmotorer. ADC
Pro kan beräkna såväl köldeffekt som den mindre kända motsatsen, värmeeffekt, alltså hur varmt det egentligen är. Vidare är kombinationen av temperatur och luftfuktighet central för alla aktiviteter som involverar friktion, som längdskidåkning och klättring.”
Med vänlig hälsning
Lennart Jansson
ELJI Elektronik AB
Min fråga är kanske banal i sammanhanget, men jag undrar följande: Varför när man tittar på äldre barometrar så finner man att det oftast vid max tryck börjar om på lägsta tryck igen?
SVAR: Aneroidbarometern är konstruerad som en klocka. Lägsta tryck motsols och åt vänster, högsta tryck medsols och åt höger. Eftersom visartavlan är rund så möts man. Det man bör iaktta vid köp av aneroidbarometrar är, hur lågt respektive högt lufttryck som kan visas.
Jag rekommenderar minst 960 hPa (mb) vid lägsta tryck och inte lägre än 1045 hPa (mb) vid högsta värdet.
Hälsningar
P-O Johansson
Sedan några år mäter jag temperatur och nederbörd här i Nygård (Lilla Edet kommun). Idag fick jag chansen att köpa en barograf på auktion från NV Observator Rotterdam (en gammal holländsk leverantör av väder och navigeringsinstrument). Jag skall kolla med dem om de kan berätta lite mer om åldern och har möjlighet att renovera instrumentet. Klockan fungerar nämligen inte. Man kan spänna upp fjädern men cylindern roterar inte. För att slippa göra en resa till Holland, funderar jag på att lämna in den hos en urmakare, men det är kanske bättre att renovera hela instrumentet och få den kalibrerad hos en riktig expert. Vet du vart jag skall vända mig?
SVAR: Det är i regel två saker som åldras i en barograf, och som kan vara svårt att kontrollera och hur mycket, när man väl står i beslutet att köpa. Det första är urverket som slits. Det kan behöva rengöras och smörjas på rätt sätt igen. Det andra är tryckmekanismen och överföringen via hävstångsarmarna. Det fösta man märker i det sistnämnda, blir att amplituden ökar. Det är synnerligen krångligt att justera detta. Skruvar man på justeringsskruven blir det bra för stunden men när så lufttrycket väl förändras så slår det fel igen. För att kalibrera det rätt, måste nog instrumentet sättas in i en tryckkammare, eller så får man ha tålamod och invänta olika lufttryck.
Hälsningar
P-O Johansson
Jag undrar följande, vilket av dessa instrument anser ni ger bäst (säkrast) resultat:
Hårhygrometer
Daggpunktshygrometer
Psykrometer
SVAR: Den överlägset bästa mätmetoden att bestämma luftens fuktighet är med Assmanpsykrometern. Tyvärr är den dyr. Det är egentligen två termometrar varav den ena är torr och den andra har en strumpa fäst vid kvicksilverkulan som då fuktas med destillerat vatten. Sedan är det en fläkt som suger förbi luften med en hastighet av 2 m/sek. Då uppstår en skillnad mellan termometrarnas värden. Det är dessa värden som jämförs mot en psykrometertabell och därur får luftens relativa fuktighet. Metoden är lite omständig.
Luftens relativa fuktighet kan även bestämmas med en s.k. hårhygrometer. Det är då viktigt att hårharpan är regenerad. Vilket innebär att hygrometern med jämna mellanrum lindas in i en fuktad trasa och får vistas så ett tag. Därefter skall hygrometern visa 95-97 %. Gör den inte det får man justera visaren genom att skruva på justeringsskruven tills detta värde uppnås. Finns hår- hygrometern placerad utomhus, regeneras den naturligt kontinuerligt. Då trivs den bäst.
Man får absolut inte ta med fingrarna på hårharpan, då avsätts fett, vilket innebär en försämring av mätresultatet. Har hårharpan skadats genom fett, kan man göra ren den med tekniskt eter eller ren sprit. Hårhygrometern är inte speciellt dyr. Man får dock komma i håg att den åldras en del, varför resultatet av mätningen med tiden kan bli en aning fel, speciellt när det är under 30 %.
Numera finns även elektroniska hygrometrar, tyvärr åldras även dessa med tiden. Dom kan även visa ordentligt fel, men även rätt. Dessa bör alltså kalibreras mot en Assman..
I somras besökte jag SMHI:s mätstation i Målilla, där hade man satt ut en elektronisk hygrometer, av märket Vaisala. Tyvärr visade den mycket fel ibland mot den hårhygrometer dom även hade placerad där.
Slutligen, fukt är svårt att mäta och givarna tar stryk av luften förorening, vilket försämrar mätresultatet.
Klimatobservatören i Avesta
P-O Johansson
Moln
Vilken färg har egentligen moln? Är de så ”svarta” och grå när det är oväder eller kan det vara att de skuggas och ser mörka ut? Ibland kan ju dimman se mörkgrå ut så att man kan tro att det är brandrök men det är väl för att det inte kommer något solsken på dimman.
SVAR: Jo, du har tänkt helt rätt! Moln är ju egentligen dimma på högre höjd och färgerna beror helt på hur de belyses eller skuggas. När t.ex. en regnskur närmar sig, består det mesta mörkfärgade av regn som faller. Om solen lyser på molnet när det närmar sig ser det ännu mörkare och hotfullare ut pga. kontrastverkan.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Hur långt upp är det till molnen?
Molnen kan ligga på mycket olika höjd beroende på hur de har bildats. Med molnhöjd menas avståndet från marken till molnets undersida. Faktum är att de lägsta molnen ligger på marken och då kallar vi det dimma. Om dimman släpper från marken kallas de dimmoln och ligger på mellan 0-600 meter. Dom vanliga fina stackmolnen (cumulus) brukar ligga på 600-1000 meters höjd, men dom kan växa uppåt till 8000-9000 meters höjd och har då blivit bymoln (cumulonimbus). Dom högsta molnen, fjädermoln (cirrus) brukar finnas på 7000-9000 meters höjd. I sällsynta fall kan det faktiskt bildas moln på 20-30 km:s höjd.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Jag har hittat en sida om bla moln med massor av jättefina bilder (rekommenderas). Nackdelen är att den är på tyska och jag kan inte ett ord tyska, men det latinska namnet står också med och tänkte då att någon kanske kunde översätta det latinska i den mån det går. Det skulle vara roligt att lära sig mer om väder på latin, finns det ordlista på det som behandlar meteorologi?
SVAR: Det finns en bra amerikansk vädersida med alla möjliga fakta om moln. Aktuell webbadress: www.usatoday.com/weather/wcloud0.htm . Jag utgår då ifrån att Du behärskar engelskan bättre än det tyska språket!
SMHI har också en del fakta om moln på sin hemsida. Tryck här !
När det gäller div. fackböcker om moln att lånas på biblioteket, så kan jag här varmt rekommendera dig boken: ”Moln – dess uppkomst och formationer” av Gösta H. Liljeqvist, f d professor i meteorologi vid Uppsala Universitet. Innehåller många fina bilder på olika molnhimlar.
Hoppas att Du är nöjd med mina ovanstående länktips!
MVH
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande i Uppsala
Jag är en 18-årig tjej som håller på att skriva ett specialarbete om moln. Behöver all information jag kan få, har du nåt spännande att berätta så är jag väldigt tacksam. Det kan vara vad som helst som tillhör ämnet.
SVAR: Hej! SMHI har en jättebra sida om moln. Du hittar den här. Det finns en molnatlas att låna på bibliotek också.
/Andreas
Jag undrar varför det ofta är mer moln här i Sverige än i sydligare länder, tex Spanien, Italien, Grekland mfl?
SVAR: Hej! Varför vi har mer moln här uppe i Sverige än i sydligare länder beror på att vi har lägre temperaturer här uppe och luften är fuktigare. Det bildas lätt lågtryck som passerar oss från väster, vi ligger i lågtryckens E4:a.
Lars Andersson, ordf. i Väderbitarna har hjälpt mig med svaret.
/hälsningar Andreas
Prognoser
Hej! Vilka fysiska och kemiska principer ligger egentligen till grund för väderprognoserna som meteorologerna utarbetar? Det jag vill veta lite om är alltså vädervetenskapens, eller rättare sagt, meteorologins grundlag i ett fysiskt-kemiskt perspektiv.
SVAR: Det är en mycket komplex fråga som jag inte kan besvara helt, men du får en del tips för att forska vidare själv. För att till en början undvika eventuella missförstånd så bygger meteorologi INTE på spådomar i kaffesump, spelkort, stearinljus etc. inte heller rådfrågas spåkärringar, lappgubbar eller giktbrutna.
Vetenskapen meteorologi bygger på erkända grundprinciper i matematik och fysik. T.ex gasernas allmänna tillståndslag, termodynamik, mekanik etc. För prognoserna används mycket avancerade matematiska modeller vilka var helt omöjliga att utföra innan datorernas intåg. Vill du veta mer i detalj föreslår jag att du vänder dig till något universitet eller ditt lands meteorologiska institut för att få kursinnehåll för de som vill bli meteorologer.
Mvh. Anders Undin
Valla Väder
Hur man spår väder genom att titta på himlen?
SVAR: Det finns en rad tecken som man använde förr. De stämmer i bland men inte alltid. Om himlen t.ex. är röd på kvällen och det är klart så ska det bli vackert väder nästa dag. Om himlen är röd på morgonen och grå på kvällen så ska det bli regn. I dagningen eller vid soluppgången bebådar en röd eller lysande himmel dåligt väder eller stark blåst, en låg himmel vackert väder. Man kan även studera molnen om man vill förutse vädret. Detta är mer säkert, eftersom man vet hur moln uppför sig runt ett lågtryck. På SMHI:s hemsida finns en kurs om hur man spår väder genom att titta på himlen.
Satellitbilder
Här finns inga frågor ännu.
Vindar
Jag vill veta lite om orkaner.
* hur de uppkommer
* vilka följder det blir – hur vi drabbas (människor och samhället men också naturen)
* räddningsarbete och återuppbyggnad
* vad man kan göra för att förebygga det
Jag har också tänkt fördjupa mig lite i orkanen Mitch som 1998 drog in över Centralamerika. Nu undrar jag om Ni möjligtvis skulle kunna hjälpa mig med information som handlar om detta ämnet?
SVAR: För att få reda på basfakta om hur orkaner bildas är det nog lättast att gå till något bibliotek och söka bland meteorologi-litteratur. Du kan också kontakta SMHI:s kundtjänst för att få tips . www.smhi.se
Lite mer spridd info kan du hitta på t.ex:
http://survivethestorm.com/
http://www.torro.org.uk/
Du kan också söka på NOAA:s (=amerikanska motsvarigheten till SMHI) enorma utbud på:
http://www.noaa.gov/
Lycka till med din forskning!
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Jag läser samhällsvetenskapliga linjen på Porthälla gymnasium utanför Göteborg. Just nu håller vi på med olika arbeten i geografi, och jag har valt att arbeta med tornados. Jag vet inte om jag har vänt mig till rätt person/personer (kan du/ni i sådana fall tipsa mig om någon?), men jag hoppas kunna få hjälp med följande frågor:
1. Hur bildas en tornado (klimatologiska orsaker och egenskaper) ?
2. Var i världen förekommer fenomenet (geografisk spridning) ? Jag vet att de flesta tornados förekommer i USA, men jag undrar var i USA de är mest förekommande och varför just där?
Har du/ni övrig information om tornados, så tackar jag och tar emot! Jag skulle vara väldigt tacksam om du svarade mig! (Helst så snart som möjligt.)
SVAR: Jo, det finns en hel del fakta om tornados på Internet, företrädesvis från USA. Du är heller inte den första som har frågat oss(mig) om det här, så det var egentligen en lätt fråga för min del.
Det finns en uppsjö av olika sajter med en massa vetenskapliga fakta om tornados men jag kan framförallt rekommendera dig ett besök på följande webbsida som ger en mycket god överblick till ditt ämne:
– www.usatoday.com/weather/tornado/wtwist0.htm .
Om Du är lat, så finns det även en sida innehållande färdiga svar på vanliga frågor om tornados fördelat på olika kategorier på initiativ av en amerikansk meteorolog: www.usatoday.com/weather/tornado/wtfaq.htm .
Lycka till med skolarbetet!
Soliga majhälsningar från
/Mattias Larsson
(meteorologistuderande vid Uppsala Universitet)
Hur slutar en tornado?… (stortromb), dör den bara ut, eller försvinner kraften uppåt… (barnen undrar och jag vet faan inte)
SVAR: Det finns en speciell amerikansk vädersida på Internet, där man kan ställa frågor om tornados till en expert. Webbsidan innehåller en förteckning med svar till de vanligaste frågorna. Din fråga om hur tornados dör ut, ventileras näst längst upp på hemsidan! (Se fråga av David Wheeler, Austin/Texas!)
Adressen till tornadosidan: www.usatoday.com/weather/askjack/wasktorn.htm Nu hoppas jag att du kan förklara för ungarna hur en tornado slutar sina dagar!
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Tromb, tornado & cyklon
Jag undrar vad det är för skillnad på dom här olika vädertyperna? och var och hur dom bildas? Behöver svar snabbt till ett arbete i skolan.
SVAR: De två förstnämnda väderfenomenen, tromb och tornado, är utpräglade virvelstormar som förekommer på den lokala skalan. Stortromben, mera känt som tornadon, är i stort sett allena förekommande i den amerikanska mellanvästern (The Great Plains). En cyklon är detsamma som ett vanligt lågtryck, åtminstone för oss här i Europa. Kommer du däremot till västra Australien eller Indien, så har ordet i första hand innebörden av en riktig tropisk orkan.
Jag råder dig att gå in på följande webbsida, där det finns ett uppställt klassifikationsschema för olika typer av virvelvindar, alltifrån s.k. stoftdjävlar till mäktiga tornados: www.torro.org.uk/classifi.htm .
Fakta om tornados kan du även hitta på den följande hemsidan, som innehas av ett amerikanskt forskningsteam:
www.tornadoproject.com .
Lycka till med skolarbetet!
Hälsningar från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Jag håller på med ett special arbete om tornados och skulle villja veta lite mer om dessa. T.ex hur och var de uppkommer, varför de är farliga, F skalan, ja det mesta. Du kanske har några intressanta länkar. Tack på förhand.
SVAR: Visst kan vi hjälpa dig med tips på intressanta länkar om tornados. ”The Tornado Project Online!” är rubriken på en jättebra amerikansk hemsida, där du hittar alla möjliga fakta om dessa mäktiga virvelstormar från USA:s horisont. Webbsidan finns på adressen: http://www.tornadoproject.com/
En kortare redogörelse om tornados finns också på följande hemsida; www.torro.org.uk/torrofqs.htm#5 , vilken administreras av det brittiska forskningsinstitutet TORRO.
Jag rekommenderar dig i första hand att besöka den amerikanska ’tornadosidan’ som innehåller en hel del exklusiv information till ditt ämne!
Lycka till med specialarbetet!
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Jag gör ett arbete i skolan om tornados. Nu skulle jag vilja ta med lite om svenska tromber. Hur uppkommer de? Var finns de? Är de vanliga? Har det hänt någon större katastrof i Sverige pga. en tromb eller tornado? Jag är tacksam för alla svar du kan hitta!
SVAR: Till att börja med så kan jag här tipsa dig om en hyperintressant amerikansk hemsida med en mycket utförlig dokumentation om väderfenomenet tornados. Adressen till berörd webbsida: http://www.tornadoproject.com/
Känner dessvärre inte till några Internet-relaterade fakta beträffande de svenska tromberna! De är dessutom ganska sällsynta och inträffar ofta i glesbefolkade områden ute på landet, så det är långtifrån alla tromber som kommer till allmänhetens kännedom. Intensiteten och omfattningen på våra virvelstormar är likväl betydligt blygsammare än de stortromber, s.k. tornados, vilka ju är så frekventa på den amerikanska prärien. Jag kan bara ge dig rådet att fråga SMHI om saken! Gå in på deras allmänna frågesida under adressen; www.smhi.se/kund_t/index.htm , och skicka ett e-mail till kundtjänst! Förfrågningar besvaras samtliga vardagar mellan kl.08-16.
Lycka till med uppsatsen!
Vänliga hälsningar från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Jag vill veta allt om tornados? Hur dom kommer till? Vart dom bildas? Vilka länder dom finns i osv??
SVAR: Det finns en jätteintressant amerikansk webbsida, där du kan få reda på det mesta om väderfenomenet tornados. Gå in på adressen, http://www.tornadoproject.com/ , så får du se!!
Kan även tipsa dig om en annan hemsida på Internet innehållande en slags sammanfattning om ditt ämne. Sidan tillhandahålls av TORRO – ett brittiskt forskningsinstitut i meteorologi. Adressen till hemsidan: www.torro.org.uk/torrofqs.htm#5
* Sluttips: – Den överlägset bästa informationen tror jag hur som helst att du hittar genom den amerikanska tornadosidan!!
Hoppas mina länktips gav bra svar på din fråga!
Vänliga hälsningar från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Vilken är den dominerande vindriktningen i Göteborg och fjällvärlden? SV i gbg, VSV i fjällen?
SVAR: Ja, det är i alla fall något i stil med dina antaganden eftersom Sverige ligger inom det s.k. västvindbältet. Jag känner själv inte till några exakta vinduppgifter men generellt sett så gäller att den förhärskande vindriktningen härrör från sektorn SV/V oavsett årstid.
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/Uppsala
Vilka förutsättningar krävs för att tromber skall bildas? Finns det nå´n uppgift om vilken tromb som varit störst i Sverige genom åren?
SVAR: Läs allt om tromber (tonados) på sidan http://www.torro.org.uk/torrofqs.htm#5.1
Vad det gäller kraftigaste tromb i Sverige tror jag inte att det finns någon uppgift om detta. De tromber som det skrivs om är ju de som förstör byggnader, de flesta tromber förekommer nog över skogar och upptäcks kanske långt efteråt.
/Anders Undin, Valla Väder
När jag i kväll 29/3 kl 18.00 var ute och promenerade kom det en ballong dalandes med vinden, på den stod det att den var släppt i Stafford norr om Bermingham i England. Det finns även en avsändaradress där dom bad mig skicka tillbaka ballongen. Det står inte angivet vilket datum dom har släppt ballongen. Finns det någon chans för en vanlig ballong att driva med vinden ända från England? Hur har vindarna varit dom senaste dagarna?
SVAR: Jo, nog kan en ballong driva långt om. Vindarna har också varit de rätta. Varför någon har skickat ballongen är dock svårare att sia om. Det är ingen vanlig meteorologisk ballong, som används för att skicka upp instrument som mäter de övre luftlagren. Dessa ballonger är mycket stora och har en mycket större lyftkraft, de stiger uppåt tills de spricker! En gissning om ”din” ballong kan vara att någon skola eller forskarlag har sänt iväg den. De blir nog glada att få en rapport om var och när den hittades.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Jag undrar om man kan få statistik på hur många dagar per år som det har blåst från en speciell riktning.
SVAR: Det tas inte fram sådan statistik rutinmässigt, men på uppdrag gör vi vindrosor för valfria stationer och de kostar 1500 kr oavsett om de avser ett år eller exempelvis en 30-årsperiod.
Hälsningar
Haldo Vedin
SMHI
Enheten för information och statistik
Jag ska förklara för en lågstadieklass varför det blåser, har du några bra förklaringar? Vad är lågtryck och vad är högtryck?
SVAR: Uppkomsten av vindar är ett resultat av luftmassor med olika densitet (täthet). Luftens densitet är direkt kopplat till lufttrycket, vilket vi till vardags mäter med en barometer. Atmosfären strävar alltid efter att utjämna skillnader i lufttryck. Luft med lägre tryck tenderar att strömma mot områden med högre tryck (och vice versa). Solen är den primära motorn i detta maskineri. Luftens rörelser uppkommer genom att olika områden på Jorden värms upp olika mycket. Graden av energitillförsel från solen styrs bl a av platsens latitud, topografi samt närheten till havet. Som du säkert vet så är varm luft lättare än kall luft. Det bildas områden med olika lufttryck. För att trycket skall utjämnas så måste det börja blåsa!…
Här följer några amerikanska vädersajter som tar upp en hel del intressanta fakta om ditt ämne:
www.usatoday.com/weather/resources/askjack/wawind.htm – Läs inlägg 6 och 9 (räknat uppifrån)!!
www.usatoday.com/weather/wpress.htm (allmänt om vindens koppling till lufttrycket!).
Med lågtryck menas ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen. Omvänt så gäller att högtryck är ett område med högre tryck än omgivningen. Om du vill fördjupa dig lite mer i detta ämne så föreslår jag att du går in på den följande webbsidan: www.usatoday.com/weather/tg/whighlow/whighlow.htm
Lycka till med din ”meteorologiföreläsning”!
Mvh
/Mattias Larsson
(ansvarig för Väderbitarnas frågeservice)
Väderstatistik
Har förgäves försökt att leta reda på antalet soltimmar/årets månader i Sve. Bor i Usa och har i uppdrag att jämföra soltimmar i Sve vs. Us. Är det något du kan hjälpa mig med? Lite data…
Tack på förhand!
SVAR: Antalet soltimmar i Sverige är ju mycket beroende på var i landet man befinner sig. Sverige är ju ganska långsträckt i nord-sydlig riktning. Jag ger dig därför medelvärden för tre orter i Sverige, en i norr, en mitt i och en i söder.
Kiruna Östersund Lund
Jan 5 26 37
Feb 62 74 64
Mar 139 131 105
Apr 183 169 166
Maj 232 233 231
Jun 266 246 235
Jul 243 228 223
Aug 159 187 212
Sep 110 115 141
Okt 67 72 94
Nov 18 38 52
Dec 0 17 32
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder http://hem.passagen.se/vstation
Jag brukar ägna mig åt att skåda fåglar och en pigg ordning bjuder på ett utmärkt databasprogram som jag med stort nöje nyttjar för att lägga in mina blygsamma obsar. För mina vädernoteringar har jag gjort ett eget pappers blad men jag skulle så gärna vilja ha ett program i burken för att t ex kunna titta bakåt och se lite statistik. Tar gärna emot ett tips till en amatör.
SVAR: Tyvärr har jag inget originellt svar på din fråga om statistik. Jag tror inte att marknaden för väderstatistikprogram är särskilt välutvecklad. Detta beror säkert på att MSExcel är så passande för just denna typ av statistik. Det är ju ett ”duktigt” program med massor av statistikfunktioner och möjligheter att skriva egna formler och funktioner. Dessutom blir det ju lätt fina diagram. Det finns förstås en website med väder-programvara på: http://www.weathermania.net/
Lycka till med fåglarna!
Mvh Anders Undin, Valla Väder
Kan man hitta statistik för medeltemp, soltim/dag, nederbörd mm, regndagar från Arlanda eller så nära Arlanda som möjligt? Helst skall det vara jan, feb, mars… osv. Tacksam för svar.
SVAR:
1. Amerikanska NOAA har en länk på sin hemsida som förmedlar aktuell statistik från olika platser runt om i världen. Avdelningen ”Current Weather Conditions for Sweden” hittar du genom att gå in på adressen: http://weather.noaa.gov/weather/SE_cc.html .
Här kan man få reda på aktuella väderobservationer från civila/militära flygplatser runt om i Sverige, däribland Arlanda.
2. När det gäller mer allmän väderstatistik för Arlanda, typ månadsmedelvärden, rekommenderar jag dig att läsa SMHI:s månatliga väderbulletin ”Väder och vatten”. Den innehåller i första hand en analys av den gångna månadens väder med tillhörande statistiktabeller för ett flertal svenska väderstationer.
Hoppas att du är nöjd med svaret!
Med vänlig hälsning från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala
Hej! Jag har med stort intresse tagit del av Väderbitarnas hemsida m.m. Jag vill nu störa med en fråga:
Jag är en amatör när det gäller väder men är ute och fiskar i ytterskärgården ofta. I min ärvda fiskestuga har det förts anteckningar om väder (temp, månens faser, barometerstånd m.m.) och fångster sedan 30-talet och man påtalar i dessa böcker också om återkommande årliga vädersituationer. Man skriver om ”pingstnordan”, ”julinordan”, ”Lovisastormen på lovisadagen” ”trettondagsstormen”o.s.v. Samt många noteringar som ex.vis ”vid norrsken så får man ingen fisk” Jag skulle nu vilja föra in dessa väderdata m.m. och se om jag kan hitta någon struktur på det hela. Därför undrar jag om jag kan få ett råd om hur jag skall få tag i ett lämpligt dataprogram för denna typ av statistik.
SVAR: Tyvärr har jag inget originellt svar på din fråga om statistik. Jag tror inte att marknaden för väderstatistikprogram är särskilt välutvecklad. Tidigare har jag använt ett eget hopsnickrat program för PC anpassat till min station. Nu har jag sedan en tid använt MS Excel, det är ju ett mycket ”duktigt” program med massor av statistikfunktioner och möjligheter att skriva egna formler och funktioner. Dessutom blir det ju lätt fina diagram. Detta är faktiskt det enda råd jag kan ge! Lycka till med fiskevädret!
Mvh Anders Undin, Valla Väder
Jag skulle vilja veta värmerekordet i Sverige under hela 1900-talet, jag har sökt men ej kunnat hitta denna information. Kan ni ge mig information om detta. Det är min syster som vill veta detta för någon frågetävling. Kan ni hjälpa henne?
SVAR: Det absoluta värmerekordet i Sverige, +38.0 gr., har uppmätts vid två olika tillfällen (källa: www.smhi.se ).
Juni 38.0 Målilla Småland 29/6 1947
Juli 38.0 * Ultuna Uppland 9/7 1933
—————————————————
* Avläst på en halv grad när.
För uppgifter om övriga svenska väderrekord, klicka här!
Mvh
/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)
Jag vet att Målilla i Småland har haft +38 som varmast. Men vet du hur kallt det varit där, alltså köldrekordet? Går även bra med närliggande ställen som Hultsfred och Rosenfors. Måste ha svaret så fort som möjligt (är i London, så det är lite svårt att hitta info). Om du kan hjälpa mig vore det superbra.
SVAR: Hej! Jag har här kollat upp din fråga genom SMHI:s månadstidning ”Väder och vatten”, som jag själv har prenumererat på sedan 1989. Enligt uppgift i tabell, så ligger det absoluta köldrekordet i Målilla f n på -33.8 grader från februari 1966. Det skiljer alltså nästan 72 grader mellan de uppmätta temperaturextremerna för den svenska väderstationen Målilla!
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande i Uppsala
Jag undrar om det går få tag på antal soltimmar/soldagar per månad under ett kalenderår för styrsön utanför Göteborg. Undrar nämligen om det lönar sig att sätta in solpaneler för uppvämning av huset.
SVAR: Det finns en del statistik tillgänglig på SMHI:s hemsida som behandlar ditt ämne. Gå in på www.smhi.se. Tryck i tur och ordning på följande länkar för att komma till rätt ställe:
1) Klimatdata (längst upp på sidan).
2) Strålning (under kategorin ”Meteorologi” i vänstra spalten).
3) Kartor över normalvärden ® Solskenstid.
Jag kan också rekommendera dig att ta en titt i boken* ”Klimat, sjöar och vattendrag” (del av bandet Sveriges Nationalatlas). Man kan på sidan 43 (1:a upplagan, 1995) ta del av kartor som visar medelvärden av solskenstid för månaderna feb, april, juni, aug, okt och dec under perioden 1961-90.
*) Boken finns att låna på de flesta bibliotek. (Söktips! ISBN: 91-87760-31-2).
Hoppas att du fick lite mera klarhet nu beträffande dina solpaneler?…
Mvh
/Mattias Larsson
(ansvarig för Väderbitarnas frågeservice)
Hej Väderbitarna och Mattias, har sökt men inte hittat! Vad är den största temperaturskillnaden mellan två olika platser i Sverige under en och samma dag?
SVAR: Jag kan tyvärr inte ge något bestämt svar på din fråga eftersom det inte finns någon överskådlig statistik på detta område. I min genomgång av väderhändelser med stora temperaturkontraster så vill jag särskilt uppmärksamma följande fall:
- 2/11-1968.
I SMHI:s månadsöversikt från november 1968 kan man läsa följande: ”Under de första dagarna i månaden rådde ett extremt väderleksläge med sällsynt stora temperaturmotsättningar mellan områdena norr och söder om en front. Denna gick från Baltikum över södra Götaland till Danmark. Den 2 på morgonen hade Halmstad +13 grader, Pajala -31. Vid och norr om fronten föll ihållande riklig nederbörd, i norra Svealand och i södra Norrland som snö. Området med snöfall spred sig under de följande dagarna till norra Norrland och förorsakade i samband med den hårda nordostliga vinden stora besvärligheter.”
Ugerup i Skåne satte den 2/11 nytt svenskt värmerekord för en november månad med +18,4 grader. Karesuando i nordligaste Lappland noterade samma dygn -30,0 gr. Detta motsvarar en temperaturskillnad på cirka 48 grader.
Temperaturförhållanden den 2/11-1968:
temp. kl.07 13 19 MAX MIN
Karesuando -28,2 -22,0 -28,5 -22,0 -30,0
Lund +11,6 +15,8 +11,2 +16,1 +10,9
(källa: SMHI:s rapportserie ”Månadsöversikt över väderlek och vattentillgång”, årgång 1968)
- 27/1-1999.
Extrem köldknäpp i norra Norrland med den absoluta bottennoteringen i Karesuando på morgonen den 27 januari med -49,0 grader, vilket var den lägsta uppmätta temperaturen i Sverige sedan feb-1966. Karesuandos temperaturnotering innebar också en tangering av den lägsta kända temperaturen för en januari månad.
Temperaturförhållanden den 27/1-1999:
dygnsmedel MAX MIN
Karesuando -47,3 -42,2 -49,0
Lund +1,3 +3,5 -0,8
temp.skillnad 48,6 45,7 48,2
Kommentar: Som framgår av tabellen här ovan så skiljde det alltså nästan 50 grader i dygnsmedeltemperatur mellan Lund och Karesuando den 27/1-1999.
(källa: SMHI:s tidskrift ”Väder och Vatten”, nr 1/1999)
Det finns säkert andra fall med ännu större temperaturvariationer än de som jag har återgett här ovan. Om du vill ha ett definitivt besked i frågan så är det nog bäst att kontakta SMHI!
Mvh,
/Mattias L.
(ansvarig för Väderbitarnas frågeservice)
Vi är två studenter från Chalmers som håller på att utreda energialternativ för ett hotell i Skövde och tänkte kolla lite på hur bra solenergi hade varit här. Har ni någon statistik över hur många soltimmar det är i Skövde över några år tillbaka? Hoppas på svar!
SVAR: När det gäller statistik över antalet soltimmar så skulle jag vilja rekommendera er att titta i SMHI:s tidskrift Väder och Vatten (ISSN: 0281-9619). I denna finns bl a kartor som visar solskenstiden i Sverige på månadsbasis. Månadskartorna finns tillgängliga på SMHI:s hemsida. Här är ett exempel för december 2010.
Scrolla ner till slutet på sidan, där finns en karta över antalet soltimmar! Av kartan framgår att Skövde hade omkring 25 soltimmar i december.
Om ni vill ha solstatistik för tidigare månader, kolla länkarna på den följande adressen:
www.smhi.se/klimatdata/Manadens-vader-och-vatten/Sverige/2.1118/
Det finns även kartor som visar sammanställd statistik för hela året. Se t.ex. VoV’s årshäfte nr 13-2010!
Om ni vill ha mera exakta för uppgifter för Skövde, vänligen kontakta Weine Josefsson på SMHI i Norrköping: weine.josefsson[at]smhi.se
Lycka till med ert arbete!
Åska
Lärde mig som liten att man kan bedöma avståndet till åskvädret genom att räkna sekunder mellan blixt och knall. Stämmer det och i så fall hur långt borta är åskan räknat per sekund och i kilometer.
SVAR: Eftersom ljudet har en hastighet på c:a 330 m/s gör det ungefär tre sekunder på en kilometer. Detta innebär att man räknar sekunderna från det man såg blixten till dess man hör den första delen av mullret, dividerar antalet sekunder med tre och får på så sätt avståndet i kilometer. Observera att detta endast gäller urladdningar mellan moln och mark (lodräta blixtar). Många blixtar är ”vågräta” och går inne i molnen på mellan en och åtta kilometers höjd. Detta innebär att det kan blixtra rakt över huvudet men ljudet tar ändå kanske tio sekunder på sig att komma ner!
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Jag undrar varför regnet tilltar direkt efter en blixt? Man har ju alltid fått höra att man ska försöka placera sig så lågt som möjligt i förhållande till sin omgivning när blixten går. Jag undrar med anledning av detta om det då är att rekommendera, om man t.ex. befinner sig på ett öppet fält, att man lägger sig platt ner på marken? Tack på förhand!
SVAR: Jag har själv ställt mig frågan om det kan finnas något sammanhang mellan den första blixten och den plötsliga ökning i regnintensiteten som så ofta inträffar nästan omedelbart därefter. Jag har upplevt fenomenet så många gånger, att jag har svårt att tro att det skulle röra sig om en ren tillfällighet, men någon förklaring kan jag inte ge. Möjligen kan den chockvåg som blixten orsakar vara en orsak. Jag skulle vilja rekommendera dig att kontakta docent Sven Israelsson vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Han kan möjligen ha någon säker uppfattning i frågan.
Här har Du hans mailadress: Sven.Israelsson@met.uu.se
Med vänlig hälsning,
Haldo Vedin
SMHI
Enheten för information och statistik
——————————————-
Allmänt om åskskydd – se följande hemsida hos institutet för högspänningsforskning vid UU: www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html
Mvh
/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)
Jag har några frågor om åska!
1. Varför åskar det inte på vintern?
SVAR: Åska förekommer även vintertid, fast inte alls lika ofta som under sommaren. Att det är vanligare med åska när det är varmt beror på att de kraftiga bymoln där åskan uppstår bara kan bildas om det är gott om fuktighet i luften, och på att luften kan innehålla mer fuktighet ju varmare den är.
2. När uppstår åska?
SVAR: Åska är en urladdning mellan moln och mark eller mellan moln och moln. Det uppstår därför att kraftiga moln har en förmåga att separera negativa och positiva laddningar. I molnets nedre delar ansamlas negativ laddning och i det övre (mest ovan 5 km) positiv laddning. Genom influens blir markytan under molnets nedre del positivt laddad. Den elektriska spänningen, mellan det moln som blixten utgår ifrån och marken, kan variera mellan 100 och 1000 miljoner Volt! Strömstyrkan vid de mycket korta urladdningarna ligger på 10 000-100 000 Ampere. Det kan slå ned både från den negativa och den positiva delen av molnet. Det är vanligare med negativa nedslag men positiva nedslag är farligare.
3. Vilket är det bästa åskskyddet?
Bil ger ett bra skydd. Även i ett hus har man ett gott skydd om man inte sitter och håller i ett kraftigt element eller tvättar sig. Då finns det risk att man får en mer eller mindre kraftig stöt. Om man är ute när det åskar ska man undvika att stå under stora träd. Det är bättre att befinna sig så lågt som möjligt, t ex i en ravin eller i ett dike. Man ska också undvika att stå brett med benen eftersom ett nedslag nära dig fortplantas i markytan och kan gå upp i ett ben och ned i det andra och ge en allvarlig stöt. Sådan s k stegspänning orsakar att kor (som har brett mellan benen) ganska ofta dör när blixten slår ned i deras närhet.
(OBS! Ovanstående uppgifter är hämtade från SMHI:s kundtjänst, www.smhi.se/menyer/ind_kundt_allt.htm , under avdelningen \’frågor får svar\’.)
* Allmänt om väderfenomenet åska, gå in på adressen: www.hvi.uu.se/IFH/Aska.html .
* För närmare detaljer om hur man skyddar sig mot blixten, gå in på länken: www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html .
Med vänlig hälsning från
/Mattias Larsson
(meteorologistuderande i Uppsala)
Jag undrar hur åskan uppkommer och varför den låter. Varför är man skyddad om man sitter i en bil.
SVAR: Bildning av åska förutsätter, först och främst, starka upp- och nedrörelser i atmosfären. Luftens turbulens är stor med andra ord. Det är som på sommaren när varm och fuktig luft stiger uppåt, s.k. termik, och bildar stora åskmoln om vi befinner oss inom en labil luftmassa. Med ordet ’labil’ menar jag att luften har stor benägenhet att förflytta sig i vertikalled, vilket lätt leder till molntillväxt i höjden. Åskmolnets allra översta del sträcker sig ändå upp till stratosfärens nedre gräns på ca 10-12 km över marken, där det är mycket kallt med 50-60 minusgrader. All vattenånga har då frusit till is. Is och vatten har olika laddningsegenskaper och det medför stora potentialskillnader mellan molnets topp och bas eller gentemot markytan. Om denna spänning når kritiska värden uppstår en blixt! Det efterföljande mullret beror på de extremt höga temperaturer som i ett kort ögonblick råder inuti blixten, 10000-15000 grader C, vilket får den angränsade luftpelaren att utvidga sig med en enorm kraft. Här kommer alltså åskknallen, som f ö löper med ljudets hastiget, ca 340 m/s. Det kan också åska på vintern i samband med kraftiga kallfronter, som föregåtts av mycket mild luft, på sin väg söderut. Temperaturkontrasterna blir då tillräckligt stora för att komma upp i motsvarande betydande potentialskillnader som på sommaren.
När det gäller de tekniska detaljerna varför man är säkrast skyddad från åskan sittandes i en bil mm, så rekommenderar jag dig att besöka följande informativa hemsida om åskskydd, vilken administreras av Institutet för högspänningsforskning vid Uppsala Universitet: www.hvi.uu.se/IFH/askskydd.html .
Hoppas att detta ger svar på dina funderingar om åskan!
Hjärtliga hälsningar från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala
Hur kommer åskan till? Är det då en kall och en varm vind möts? Tacksam för svar.
SVAR: Ja, precis som du antyder så fordras det först och främst stora temperaturkontraster för att det skall uppstå åska. Åskmolnens uppkomst förutsätter också en kraftig hävning av luften närmast marken, d v s varm luft stiger uppåt och ersätts samtidigt av kall tyngre luft som strömmar ner i sidled. Dessa vertikala temperaturskillnader leder i sin tur till stora potentialskillnader mellan marken och åskmolnets bas. När spänningen (mark/moln) når kritiska värden uppstår en urladdning. Det kommer en blixt!! Blixtar kan också förekomma mellan olika åskmoln. Det åskar mest på sommaren, då solens kraftiga uppvärmning av jordytan medför att luften blir väldigt turbulent. Den vertikala vindkomponenten är betydande. Då den mesta nederbörden på sommaren är konvektiv – relaterad till livlig vertikal lufttransport – bildas lätt åska i samband med t ex regnskurar. Under vintern däremot är solinstrålningen liten och luften är således inte lika benägen att röra sig upp och ner jämfört med de atmosfäriska förhållandena under juni/juli. Det blir svårt för åska att bildas. Det kan dock även förekomma blixtar på vintern om vi har att göra med en s.k. snabb kallfront som föregåtts av mycket mild luft, vilket alltså bäddar för stora temperaturväxlingar ——> åskmuller!!!
Med vänlig hälsning från
Mattias Larsson
/meteorologistuderande, Uppsala
Vad är en pärlbandsblixt och hur vanligt är det?
SVAR: Pärlbandsblixten är en blixt, där vissa punkter på banan lyser upp mer än andra. Den är inte så vanlig. Om blixtar kan du läsa i Nationalencyklopedien, se Blixtar och Åska.
Sven Israelsson
Professor i meteorologi
Uppsala Universitet
Hej! Jag och mina kompisar har några frågor som vi håller på med i NO.
Varför blir det kvavt innan det åskar?
Kan det åska på vintern?
Varför regnar det oftast innan det åskar?
Kan åska låta olika?
Hur leder man bort åskan?
Vad innehåller molnen som bildar åska?
Var i världen blixtrar det mest och hur ofta?
Varför grenar sig blixten?
Varför söker blixtrar sig till höge föremål?
Hur länge varar en blixt?
Hur mycket el/volt eller ampere finns i en blixt?
SVAR: Tack Anders Undin för hjälpen med frågorna! Ja, det kan åska på vintern men är inte lika vanligt.
Hej där! Jag försöker göra ett sammanfattande svar om åskfrågorna till eleverna som hade ett NO-projekt.
Det som känns kvavt innan åska är den höga luftfuktigheten och värmen, ”bastu-värme”. Ju varmare luft ju mer vattenånga kan den innehålla och just värme och fukt är en förutsättning för att åskmolnen ska bildas. En annan förutsättning är att luften nära marken kan få skjuts uppåt i atmosfären. Detta sköter solen om som värmer upp marken så att luftbubblor åker upp i atmosfären som varmluftsballonger. Även fronter kan lyfta upp luften högt.
När den varma luften stiger avkyls den och vattendroppar börjar bildas, det är det vi kallar moln. Om luften kan stiga tillräckligt högt (=6-10 km) så bildas det iskristaller högst upp i molnet. När det finns både vatten och is i molnet kallas det ett bymoln och det regnar ur det. Det är alltså en förutsättning att det regnar för att det ska bli åska. Mitt i molnet finns liksom en skorsten där luften rusar uppåt med en väldig fart, ibland över 30 m/s och då gnids och kolliderar vatten och ispartiklar mot varandra och elektricitet bildas. Det är statisk elektricitet, samma som kan uppkomma i håret när man kammar sig, eller när man tar av sig en ylletröja.
Spänningsskillnaderna i molnet kan bli 10tals miljoner volt, och när den blir tillräckligt hög bildas en blixt. Strömstyrkan i blixten varierar mycket, mellan 10.000 och 100.000 ampère. De flesta blixtar går inne i molnen eller mellan olika moln. Men en del ”slår ner”. Faktiskt går de flesta av dessa blixtar från marken och uppåt. Det bildas ofta urladdningar från olika platser på marken samtidigt och dessa förenar sig i en joniserad kanal en bit upp i molnet. Det som ser ut som om blixten grenar sig är alltså tvärtom, flera blixtar slår sig tillsammans!
Att blixten söker sig till högre föremål beror på att det är kortaste vägen att gå. En lodrät blixt på nära håll låter som en ljus smäll (gevärsskott) medan blixtar längre bort mullrar dovare eftersom ljudet har studsat mellan en mängd föremål. Man kan höra mullret på upp till 2 mils håll. Den blixt som man ser är egentligen flera urladdningar i samma kanal. Det kan vara mellan 2 och 20 blixtar efter varandra, varje urladdning tar bara 0,02 sek, men tillsammans kan det ju bli några tiondelar.
För att skydda sig mot blixten kan ett sätt vara att sätta sig i en bil med plåtchassi. Enligt Faradays lag så går alla laddningar på utsidan av en ledare. Gummidäcken har alltså ingen betydelse! På en del utsatta hus sätter man också upp åskledare av kopparlinor för att leda laddningarna. De flesta åskväder förekommer runt evatorn i Afrika och Sydamerika samt på de sydostasiatiska öarna. Det åska c:a 200 dagar om året på dessa platser. Den åskrikaste platsen ligger på Java där det åskar 322 dagar om året!
Mvh.
Anders Undin, Valla Väder
Jag undrar hur långt ett åskväder normalt rör sig på en halvtimma. Och om det finns något annat intrument än blixtlokalisering att mäta hur långt bort åskan är?
SVAR: Tack för hjälpen Anders Undin!
Någon normalhastiget på ett åskväder går inte att uppge. Det är helt beroende av vilken typ av åskväder det är frågan om. Åskväder i samband med en snabb kallfront kan säkert röra sig med en hastighet på 50 km/tim, medan ett typiskt värmeåskväder kan ligga stilla hela dagen. Innan jag fick råd att köpa Bolteks blixtlokaliseringssystem klarade jag mig ganska bra genom att lyssna på radio på långvågs-bandet. Man lär sig snart att ganska väl höra på störningarna ungefär hur långt bort åskan är. Leta reda på någon (gärna gammal) radio med långvåg eller åtminstone mellanvåg. Anslut en rejäl bit vanlig koppartråd som antenn. Skruva bort stationerna och lyssna på någon våglängd mellan två stationer. På nätterna kan man höra åskväder på åtminstone 50 mils avstånd, medan det på dagen går att höra c:a 5-10 mil.
mvh Anders Undin, Valla Väder
Känner du till någon gratissajt där man kan se registrering av aktuell åska över Sverige?
SVAR: Hej. Universitetet i Karlsruhe har blixtkartor, fast de är över hela Europa. De brukar uppgraderas dagligen.
Adressen är: http://www-imk.physik.uni-karlsruhe.de/~gmueller/pics/Rsfloc.gif
Annars tycker jag att det är ännu roligare att använda ett program som heter SFUK. Där hämtar man hem blixtinfo-filer och spelar upp dem som en film. Dessa filer uppgraderas varje timme. Programmet kan hämtas gratis på: http://www.netcomuk.co.uk/~iwatkins/sfuk/index.html
Blixtdatafilerna hämtas på: http://www.torro.org.uk/sflatest.txt
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
1. Var tar den kraftiga urladdningen vägen?, Går den in i oss människor och vad händer då?, Går den in genom jordskorpan? osv. (fysiklagen säger: Energi kan ej förstöras bara omvandlas till olika former)
2. Varför går strömmen ofta vid blixtnedslag?
SVAR: Den elektriska energin i urladdningen omvandlas till värmeenergi och mekanisk energi som blir synlig i form av blixtar och skador på mark och föremål. Åskljudet uppstår då luften i blixtbanan uppvärms så snabbt att den exploderar. Blixten tar den väg som lättast leder ström, t.ex. genom el- och teleledningar, och förstör då givetvis alla där inkopplade proppar, säkringar, modem och apparater. Om du pratar i en mobiltelefon som inte är kopplad till någon teleledning kan blixten inte skada om du inte själv träffas av urladdningen. Blixten kan också slå ner i och skada transformatorer och ställverk, som förser oss med el så att stora områden blir strömlösa. Sitter man helt omgiven av metall (i en s.k. Faradays bur), t.ex. i en bil, är man skyddad mot skador eftersom bilplåten leder bort blixtströmmen. Den närmaste och därmed lättaste vägen för blixten att ta sig mellan moln och jord är från högt uppstickande och speciellt strömledande föremål (master och antenner). Fuktig och mineralrik mark (där granar trivs) leder ström bra och blixten kan då följa rotsystemet en bra bit och långa diken bildas genom värmeexplosion från blixten.
På träd som träffats av blixten kan man se ett långt spår längs stammen och ner mot marken där barken är helt avskalad. Saven som finns mellan barken och den inre delen av stammen leder blixten bra. Vatten och vattenånga leder också blixten bra. Det är därför blixtarna ibland får en sicksackformig bana då de söker sig fram efter luftens fuktigaste områden. På länkarna nedan kan du få ännu mer information och läsa om vad som händer om man träffas av blixten. Man kan bli kortvarigt medvetslös, brännskadad eller t.o.m. dö.
www.hvi.uu.se
www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662
www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/aska-1.658
www.aftonbladet.se/nyheter/article10219167.ab
sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ska#Blixten_och_m.C3.A4nniskan
Hälsningar
Per-Erik Hedén
www.ehf.se/vaeder
Övrigt
Vi är några personer som diskuterar vilket år det var som Göteborg var lamslaget av ett snöoväder. Det stoppade så gott som all trafik inkl. bussar och spårvagnar. Kan vara omkring 1995 e.dyl. Kan ni svara på detta?
SVAR: Jag förmodar att du syftar på det stora snöovädret den 16-17 nov 1995. Det kom då 40 cm snö i Göteborg, vilket är rekord för hela 1900-talet. Nederbördsmängden i smält form var det dygnet 49,8 mm. Även storm och åska rapporterades. Redan den 24:e nov hade dock all snö smält bort. Det senaste anmärkningsvärda snöfallet över Göteborg inträffade den 4 april 1998 då det uppmättes 25 cm på morgonen. Detta var nytt rekord för april. Uppgifterna är hämtade från vår medlem Ragnar Erfass 45 år långa Göteborgsserie.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
I mitten av 1970 talet så såg jag en kväll massor av olika mygg och flugor samlade i en pelare som började ca 1,5 meter över marken och var ca 20 meter hög, det var säkert minst 50 pelare. Vi bodde då vid en sjö bredvid en barrskog och det var en varm kväll. Detta var i slutet av Augusti i Piteå. Detta kanske inte är en väder fråga men jag hoppas att du har ett svar. Annars så är jag mycket intresserad av väder kanske för att jag är sjöman!? Jag gillar din sida, detta är första gången jag sett den.
SVAR: Jag har faktisk också sett sådana där moln av insekter över någon vattenyta. Jag har dock inte funderat så mycket på det förrän nu. Om det skulle vara så att insekterna gillar uppvindar för att slippa hålla höjd av egen kraft kan man möjligen förklara fenomenet meteorologiskt. Eftersom det tydligen händer om kvällarna kan man ju tänka sig att då temperaturen börjar sjunka på kvällen får ju luften en nedåtgående riktning. Det kan vara så att temperaturen i vattenytan på en mindre sjö då kan bli högre än den omgivande luften. Om solen har värmt upp vattnet hela dagen kan det ju vara så. (Ofta känns ju vattnet verkligt varmt om man badar sent på kvällen) Luften över det varma vattnet kan då tillfälligtvis börja stiga uppåt lite och det skulle ju kunna vara tillräckligt för insekterna att utnyttja! Du kan väl fråga någon insektsexpert om den här förklaringen verkar trolig!
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Skulle vilja få några bra bokreferenser om meteorologi (sv. el. eng.). Gärna något som används som kurslitteratur. Vilken nivå är jag osäker på (förmod. grundläggande och allmän), men är Civ.ing och ganska stark på matte, fysik och modellering.
SVAR: Det är svårt att veta vad som finns ute i bokhandeln, men jag kan rekommendera att du går in och tittar i Stockholms Universitets bibliotek, där finns c:a 500 titlar på meteorologi. Det går att låna böcker därifrån. http://cat.sub.su.se/
Du kan även kontakta bibliotekarien på meteorologiska institutionen, som kan tala om vilken kurslitteratur man använder.
Hoppas du får någon hjälp av detta.
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Vad är väder?? Hur bildas väder??
SVAR: Det är faktiskt solen som gör att det blir väder. Utan den skulle det vara precis lugnt och klart, fast det skulle förstås inte finnas några människor heller. Tack vare att solen värmer upp land, hav och luft olika mycket på olika ställen så börjar luften röra på sig. Varm luft stiger uppåt och då måste den ju ersättas med luft från något annat ställe. På så vis uppkommer vindarna. Ibland tar vindarna med sig vatten från havet och sedan tappar den vattnet som regn eller snö. Ju mer solen värmer ju häftigare väder kan det bli. Som sagt, vi har solen att tacka för både livet och vädret!
Mvh.
Anders Undin
Valla Väder
Kommer det någon gång i framtiden att vara möjligt att styra vädret?
SVAR: Svårt att säga då det först och främst är en hypotetisk fråga. För min egen del, så tror jag inte det! I alla fall inte i någon större utsträckning. Jordens väder är i hög grad ett kaosfenomen, d v s det går inte att förutsäga på lång sikt. Du kanske har hört det där talesättet att – ’en fjärils vingslag i Sydamerika kan orsaka en storm här i Europa.’ Man kan idag i bästa fall varsla om vädret upp till två veckor framåt i tiden. Detaljerade prognoser längre än så är helt meningslösa i dagens läge.
Annars så styr vi väl vädret på ett ganska omedvetet sätt redan nu genom den ökade förbränningen av fossila bränslen, vilket alltså ger en förhöjd växthuseffekt för Jordens klimat. Den globala medeltemperaturen förväntas då successivt öka med smältande polarisar och stigande havsnivåer som följd.
Vänliga hälsningar från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Jag jobbar med atmosfären i skolan och vill gärna ha information om olika väder och stormar som tromber, blixtar, orkaner, olika zoner som tropiska zonen etc. Jag skulle bli jätteglad om ni kunde skicka mig information, bilder eller liknande så snart som möjligt.
SVAR: Det finns ganska mycket material om ditt ämne på Internet. Här har du tips på några lämpliga vädersajter:
1. Speciell sida om tornados – www.tornadoproject.com .
2. Allmänt om väder – www.usatoday.com/weather/wworks0.htm . Förteckning över alla möjliga vädertermer i alfabetisk ordning. Länkar om bl.a. orkaner, åskväder, El Nino, snö etc.
3. Klimatstatistik från hela världen finns samlat på följande adress: www.worldclimate.com/climate/index.htm .
Hoppas att någon av mina länktips här ovan kan ge värdefull information till ditt skolarbete om atmosfären!
Med vänlig hälsning från
MATTIAS LARSSON
/meteorologistuderande, Uppsala
Hej! Jag har använt ett väderprogram som heter Weather Display de sista åren och alltid funderat på vissa värden som jag får ut av programmet.
Skulle tro om jag fattat rätt att det är lantbrukare som kan ha användning av dessa när de skall så vissa grödor. Det jag undrar över är ”heating degrees” och ”growing degrees”. Till dessa kan man då sätta olika offset värden, vilka idag är satta som +18,3 °C och -5 °C. Vad är ”heating degrees” och ”growing degrees” och vad används dessa värden till?
SVAR: ”Heating degrees” (graddagar på svenska) används när man vill kontrollera värmeförbrukningen i ett hus. I ditt program är tröskelvärdet 18,3 grader. Det betyder att när dygnsmedeltemperaturen utomhus understiger detta värde behöver man börja värma huset. Om dygnsmedeltemperaturen t. ex. är +10 så blir det 18,3-10= 8,3 ”heating degrees” för det dygnet. Summerar man alla sådana dygnsberäkningar för en månad får man den månadens graddagar. Summerar man alla årets dygn fås årets graddagar. Antalet graddagar anses vara direkt linjärt (ej exakt) proportionellt med värmeförbrukningen. Man kan då jämföra olika perioders (och fastigheters) värmeförbrukning. Om t. ex. graddagarna blir 100 för en period och 200 för en annan så blir värmeförbrukningen dubbelt större för den senare perioden. Har man då förbrukat mer än dubbelt med värme har man slösat med den. Har man förbrukat mindre än det dubbla under den senare perioden har man sparat in på värmen.
”Growing degrees” kan förklaras på liknande sätt, men här gäller det växters värmebehov. Tröskelvärdet för olika växters värmebehov är olika. Det finns ett begrepp som kallas vegetationsperiod. Det är under den perioden som växtlivet anses kunna pågå. Tröskelvärdet brukar här sättas till en dygnsmedeltemperatur på +3 grader. Temperaturen brukar ju mätas på 1,5 meters höjd över marken. Temperaturen vid markytan är under växtperioden i genomsnitt 2 till 3 grader lägre. Beräkning av ”growing degrees” görs på samma sätt som för ”heating degrees”. En dygnsmedeltemperatur på +10 grader och ett tröskelvärde på +3 grader blir 10-3= 7 ”growing degrees”. Inställningen minus 5 i ditt program måste väl vara för kallt.
En utförligare förklaring på graddagar finns på följande länk: www.sundsvallenergi.com/default.asp?id=1743&ptid=
Tröskelvärdet är olika för olika månader.
Hoppas att min förklaring är tillräcklig, annars får du fråga igen.
Hälsningar
Per-Erik Hedén
www.ehf.se/vaeder